Ett företagsekonomiskt problem är att organisationer måste bibehålla och ökamedarbetarproduktiveten för att vara lönsamma och konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.Organisationer kan med hjälp av kompensationssystem skapa förutsättningar för att kopplaorganisatoriska mål med medarbetares arbetsmotivation och produktivitet, vilket leder fram tillsyftet för denna studie, som är att förklara i vilken utsträckning kompensationssystem motiverarsäljare inom bilförsäljningsbranschen i Jönköping samt identifiera om ytterligare faktorer påarbetsplatsen kan påverka säljares arbetsmotivation. Studien genomsyras av ett tolkandeförhållningssätt, med en deduktiv ansats tillsammans med en induktiv infallsvinkel medutgångspunkt i teorierna Maslows behovstrappa, Herzbergs tvåfaktorsteori och Selfdetermination theory samt genom en kollektiv fallstudie som utgörs av säljare inombilförsäljningsbranschen i Jönköping. Insamling av empiri genomförs med enskrivbordsundersökning, litteraturöversikt samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer medbilförsäljare. Studiens insamlade empiri presenteras och analyseras genom en tematiskanalysprocess med temana Monetära incitament, Icke-monetära incitament, Yttre motivation,Inre motivation och Arbetsmiljö, utifrån studiens valda teorier och ny identifierad litteratur somkan påverka bilförsäljarnas arbetsmotivation. Studiens resultat och analys resulterar i attkompensationssystemets olika faktorer samt de ytterligare identifierade faktorerna påarbetsplatsen bidrar med olika effekt på bilförsäljarnas arbetsmotivation. Där bilförsäljareupplever att samtliga faktorer i kompensationssystem är väsentliga, där opåverkbara monetäraincitament och direkta icke-monetära incitament tillfredsställer grundläggande behov,arbetssäkerhet och skapar en känsla av trivsel. Denna trivsel tillsammans med godaarbetsrelationer, kompensationssystemets indirekta icke-monetära incitament samt påverkbaramonetära incitament skapar förutsättningar för bilförsäljarna att nå hög grad avarbetsmotivation, det finns vidare ett tydligt samband mellan påverkbara monetära incitamentoch stress. / A business administration problem is that organization have to maintain and increase employeeproductivity in order to be profitable and competitive in the labor market. Organizations can, withthe help of compensation systems, create conditions for linking organizational goals withemployees' work motivation and productivity, which leads to the purpose of this study, which is toexplain the extent to which compensation systems motivate salespeople in the car sales industry inJönköping and identify whether additional causes in the workplace can affect salespeople's workmotivation. This study is characterized by an interpretive approach, with a deductive approachtogether with an inductive approach based on the theories Maslow’s hierarchy of needs, Herzberg’sdual-factor theory and Self-determination theory and through a collective case study made up ofsalespeople within the car sales industry in Jönköping. Collection of empirical data is carried outthrough a desk survey, literature review and qualitative semi-structured interviews with car dealers.The study’s collected empirics are presented and analyzed through a thematic analysis processwith the theme's Monetary incentives, Non-Monetary incentives, External motivation, Internalmotivation and Work environment, based on the study’s selected theories and new identifiedliterature that can affect car dealer’s work motivation. The results and analysis of the study result inthe different factors of the compensation system as well as the additional identification factors inthe workplace contributing to different effects on the car dealers’ work motivation. Where cardealers experience all factors in the compensation systems are essential, where unaffectedmonetary incentives and direct non-monetary incentives satisfy basic needs, job security andcreate a sense of well-being. This well-being together with goof working relations, thecompensation system’s indirect non-monetary incentives and influential monetary incentives createconditions for car dealers to achieve a high degree of work motivation, and there is also a clearconnection between influential monetary incentives and stress.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av sociala faktorer för individens upplevda lycka. Lycka definieras i studien som en kombination av tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: “Är individer lyckligare ju oftare de umgås med vänner, familj eller kollegor?”, “Är individer som har barn lyckligare än de som ej har barn?” samt “Är individer lyckligare ju fler personer de har att anförtro sig åt?”.   Studien är en tvärsnittsundersökning med data från European Social Survey (ESS) nionde vågen i Sverige 2018. Studiens urval består av 1312 respondenter i åldrarna 28 till 90 år som tillhör privata hushåll och är skrivna i Sverige. För att svara på undersökningens syfte, frågeställningar och hypoteser genomfördes en multipel linjär regressionsanalys med upplevd lycka som beroende variabel. Den multipla linjära regressionsanalysen genomfördes för de tre oberoende variablerna som mäter “antalet tillfällen individen umgås med vänner, familj eller kollegor”, “om man har barn eller inte” och “antal personer man har som man kan anförtro sig åt”. Därefter utfördes en linjär sannolikhetsmodell (LPM) för att undersöka vilka sociala faktorer som bidrar till att man upplever sig vara extremt lycklig. Detta då lyckorus enligt Bengt Brülde är ett mycket ovanligt tillstånd för individen och därmed ett tillstånd som är intressant att studera. Resultatet i studien visade att det finns ett positivt samband mellan frekvensen av socialt umgänge med familj, vänner eller kollegor och upplevd lycka. Ett positivt samband konstaterades även mellan antalet personer man har att anförtro sig till och upplevd lycka. Vidare visade studien att individer med barn upplever sig vara lyckligare än de utan barn. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet lycka. I tidigare forskning tenderar föräldrar att vara något mindre lyckliga än de individer som inte har barn vilket skiljer sig från resultaten i denna studie.  Genom att applicera de teoretiska ramverk som utgås från i studien, Brüldes teorier om lycka och Maslows behovstrappa, bidrar resultaten till förståelsen om vad lycka är och hur individer genom motivation strävar efter att uppnå lycka och självförverkligande. Studien bidrar med ökad förståelse för hur specifika sociala faktorer samverkar med lycka för individer i Sverige.

Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.

Under 2015 drabbade Sverige av en migrationskris, även kallad den syriska flyktingvågen. 160 000 syriska migranter ansökte om asyl under samma år. Syftet med denna uppsats, är att undersöka vuxna syriers upplevelser som har flytt sitt hemland på grund av inbördeskriget, där de har migrerat till Sverige. Studien har gjorts med hjälp av fem deltagande respondenter, som är födda, uppväxta och var bosatta i Syrien, men som har migrerats till Sverige sedan kriget utlöstes under mars 2011. Tre av respondenterna är kvinnor och två är män. Studien valdes att göras genom en kvalitativ ansats, där en semistrukturerad intervju användes för att få bättre förståelse för respondenternas åsikter samt för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att syriska migranters åsikter av delaktighetsbegreppet förknippas med begreppen gemenskap, trygghet och acceptans. Studien utvisar på de vanliga utmaningarna med att migrera till ett nytt land, som att lära sig det nya språket, människor, arbete, den nya samhällets kultur, lagar och regler. Det även visar att syriska migranter blir segregerade från restenav samhället och känner sig i utanförskap i stället att vara delaktiga i det nya samhället. Studien uppvisar också att varje enskild syrisk migrant har en skyldighet att ta ansvar och utvecklas och försöka sitt bästa med att förhålla sig till den svenska samhället.

Tiktok is a social media platform that is one of the world's most popular mobile applications. Previous research suggests that consuming short form content on Tiktok can affect users' health and has shown that social media use can be addictive and have negative health consequences for users. Using a systematic research review with Maslow's hierarchy of needs as a theoretical framework, we examine what previous research has identified regarding the consequences on the user's health from short form content through TikTok use. Through a thematic analysis, we have found six main themes that we put in relation to Maslow's hierarchy of needs. The results show that the effects on the user's health are mostly negative. Examples of negative effects on the user's health are excessive, problematic or addictive use, which in turn leads to depression, anxiety, stress, impaired sleep quality and negative effects on the user's learning processes. We were also able to identify positive effects on the user's health, such as reduced stress and anxiety, a sense of community and belonging, and a more fulfilling social life. Based on our findings, we can conclude that TikTok usually does not have negative effects from short term use, but that excessive, problematic and addictive use often leads to negative consequences on the user's health.

Fallstudien på Företaget AB  syftar till att öka förståelsen för de svårigheter  en organisation kan mötas av vid införandet av Lean-konceptet i en verksamhet. Studiens målsättning är att belysa vilka faktorer som påverkar en långsiktigt lyckad implementering av systematiska ständiga förbättringar.   Nulägesbeskrivningen och teorin analyseras ingående för att sammanställas i en slutsats och möjliga rekommendationer till fallföretaget. De påverkansfaktorer vilka författarna lyfter fram  i studien prioriteras i ordning utifrån sin betydelse och diskuteras med avseende på en uthållig implementering av Lean-konceptet.

Idag ställs det höga krav på arbetsgivare att utmärka sig från sina konkurrenter för att kunna attrahera rätt kompetens samt behålla nuvarande personal, för att på så sätt kunna bli konkurrenskraftiga. Organisationer som aktivt utvecklar och skapar ett attraktivt arbetsgivarvarumärke kan både behålla och locka till sig arbetstagare, vilket gynnar företagens employer branding såväl internt som externt. Syfte med denna studie var att undersöka anställdas erfarenheter och upplevelser av intern employer branding samt att identifiera eventuella förbättringsområden. En fallstudie genomfördes på ett anonymt tjänstemannaföretag som är verksamt inom privat sektor. En kvalitativ metod med ett målstyrt urval tillämpades för att besvara studiens syfte i form av sju semistrukturerade intervjuer. Vidare användes en tematisk analys då det var tydligt att specifika mönster och teman var återkommande under intervjuerna samt för att det är en flexibel analysmetod som fokuserar på att identifiera och analysera resultatet. Studiens resultat visade på att respondenterna ansåg att företaget är attraktivt och arbetar aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Anledningen till respondenternas upplevelser grundade sig i företagets goda kultur, att kollegorna gör det lilla extra för varandra, att det finns stora möjligheter till flexibilitet samt att det är varierande arbetsuppgifter. Utifrån resultatet identifierades tre utvecklingsområden. Det första området var att respondenterna ansåg att det är begränsade karriärmöjligheter på arbetsplatsen. Det andra utvecklingsområdet relaterades till arbetet kring feedbacksessioner som önskas ska återinföras och tillämpas i det dagliga arbetet. Den sista förbättringspunkten berör företagets lönemodell, där det var tudelade åsikter bland respondenterna om det utgör en motivationsfaktor eller om den förorsakar stress.

The Swedish hospitality industry is facing a number of challenges. Chief among them is high employee turnover and inadequate management of existing staff. The introduction of new employees to workplaces is among the first steps in managing new hires. Therefore, the purpose of the study is to investigate the relationship between induction processes in Swedish restaurants and motivation among newly hired employees. The study was carried out using qualitative semi-structured interviews to collect empirical data. The results showed a varied picture of induction processes, with some respondents expressing positive experiences, while others were not equally satisfied. Community in the workplace and a sense of belonging has been shown to be a central factor when it comes to employees' self-esteem and motivation. Additionally, a correlation was discovered between employees' professional roles and the quality of the induction process, which should be investigated in further studies.

SAMMANFATTNING: Problem Från 2013 till och med april 2016 har Sverige tagit emot 309.669 asylsökande. De stora vågorna av asylsökande som har kommit understryker behovet av att ge de optimala förutsättningarna för att anpassa sig och integreras i samhället. Hur snabbt och i vilken grad asylsökande lyckas att socialiseras och integreras i samhället är relaterat till de grundläggande villkoren som t.ex. språkträning och samhällsorientering. Denna studie undersöker vilka möjligheter och hinder asylsökande får för att lära sig svenska och höja sina chanser till integration. Metod I studien användes en mixad metod (kvalitativ och kvantitativ). Genom kvalitativa intervjuer med personal och volontär lärare, har sju verksamheter (ABF, NBV, Biblioteket, Vuxenskola, BILDA, Folkuniversitet och Röda Korset) undersökts. Genom en enkät med strukturerade frågeformulär, undersöktes 183 asylsökande vad gäller olika faktorer som påverkar tillgänglighet till språkundervisning och motivation för studier och språklig praxis. Enkäterna delades ut i: Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd och Skillingaryd. Resultat Kvalitativa delen: De intervjuade säger att det är viktigt att erbjuda svenskundervisning till asylsökande från första dagen de kommer till Sverige. Lärarna lyfter upp frågan om att det finns flera brister som utgör svårigheter för verksamheterna så att de kan erbjuda kvalitativ och tillräcklig undervisning. Kvantitativa delen: Motivationen till språkinlärning påverkas av flera faktorer: tiden sedan ankomst, motivationen till och deltagande i språkundervisning. Trots likheter i utbildning och språkkunskaper mellan könen ändå uppstår könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Slutsats Asylsökande strävar efter att bli en del av det svenska samhället. Det finns könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Förutsättningarna för att lära sig svenska språket är inte tillräckligt bra, p.g.a. informationsbrist eller försening av informationen om erbjuden svenskundervisning, för få erbjudna undervisningstimmar, placering utanför samhället, ekonomiska hinder och bristen på barnomsorg, som även påverkar möjligheten att lära sig svenska och integrera sig i samhället. / ABSTRACT Problem From 2013 to April 2016, Sweden has received 309,669 asylum seekers. The great waves of asylum seekers who have come underscores the need to provide the optimal conditions to adapt and integrate into society. How fast and to what degree they manage to socialize and integrate into society is related to the basic conditions such as language training and civic orientation. This study examines the opportunities and obstacles for asylum seekers to learn Swedish and increase their chances to integrate. Method The study used a mixed method (qualitative and quantitative) approach. Through qualitative interviews with staff and volunteer teachers, has seven such activities as (ABF, NBV, Library, Adult education” Vuxenskola”, BILDA, Folkuniversitet and Red Cross) investigated. Through a questionnaire with structured questionnaires, examined 183 asylum seekers in terms of factors that affect the availability to the teaching and motivation for study and linguistic practices. The questionnaires were distributed in Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd and Skillingaryd. Result Qualitative part: Those interviewed said that it is important to offer Swedish tuition for asylum seekers from the first day they come to Sweden. Teachers raise the issue that there are several shortcomings that make difficulties for businesses so that they can provide quality and adequate education. Quantitative part: The motivation for language learning is influenced by several factors: among them, the time since arrival the motivation for and participation in language teaching. Despite similarities in education and language skills between the sexes, still significant gender differences in the practical application and integration. Conclusion Asylum seekers strive to become a part of Swedish society. There are gender differences in the practical application and integration. The conditions for learning the Swedish language is not good enough, because lack of information or delay of information for offered Swedish teaching, too few offered teaching hours, location outside of society, economic barriers and the lack of childcare, which also affects the ability to learn Swedish and integrate into society.

Syftet med denna kvalitativa empiriska studie var dels att ta del av ett antal invandrares motiv till att ansöka om svenskt medborgarskap (naturaliseras), detta för att få en ökad förståelse för vad det finns för olika skäl till ansökan om medborgarskap. Dels och huvudsakligen var syftet vidare att ta reda på huruvida individen i enlighet med medborgarskapslagens intention de facto upplever stärkt samhörighet med Sverige och det svenska folket vid erhållandet av sitt svenska medborgarskap. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer, och analysmetoden kvalitativ (tematisk) innehållsanalys samt ett analysschema. Resultatet visade att det bland informanterna fanns tre motiv till ansökan om svenskt medborgarskap. Dessa var trygghetsskäl, praktiska skäl (erhållandet av svenskt pass) samt integrationsskäl, och praktiska skäl var det dominerande motivet i studien. Resultatet visade vidare att en majoritet av de tolv informanterna – nio stycken – de facto kände en känsla av samhörighet med Sverige, och i sex av fallen kunde denna samhörighetskänsla åtminstone delvis kopplas till erhållandet av det svenska medborgarskapet. Slutsatsen kunde därmed dras att medborgarskapslagens intention om stärkt samhörighet med Sverige och svenskarna vid erhållandet av svenskt medborgarskap var till viss del uppfylld i den här studien.