Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll. Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten. Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition.

Följande studies syfte är att undersöka elevers perspektiv på lärarens trovärdighet vid betyg och bedömning i Idrott och Hälsa. Vidare genomsyras studien av Hirdmans (2003) genusteori i syfte att studera huruvida genus påverkar elevernas syn på lärarens trovärdighet. Studien bygger på kvalitativa data där empirin insamlades med hjälp av fokusgruppsintervjuer från elever som går i årskurs 9 på grundskolan. Sammanlagt bestod empirin av fyra könshomogena fokusgrupper (totalt 16 elever) varav två grupper bestod av flickor och två bestod av pojkar. Vid analys av resultatet uppkom tre kategorier som påverkar lärarens trovärdighet vid betyg och bedömning, dessa är Profilering, Arbetsmetod och Genus. Resultatet visar att läraren i Idrott och Hälsa brister i likvärdighet vid betyg och bedömning på grund av lärarens egna föreställning av genus. Idrottsundervisningens icke-likvärdiga villkor för flickor och pojkar samt ämnets påverkan av lärarens subjektivitet blir centrala komponenter för elevers syn på lärarens trovärdighet. Studiens slutsats blir därmed att trovärdigheten är i ett beroendeförhållande till såväl likvärdighet som med lärarens subjektivitet och där genus har en central roll för i vilken utsträckning trovärdighet kan uppnås vid betyg och bedömning. / The aim of this study has been to examine student’s perception of physical education teacher’s credibility regarding grading and assessment. Furthermore, the study is permeated by Hirdman´s (2003) gender theory, in order to examine whether gender orders affects the students view of teacher credibility. The study is based on a qualitative method, where the empirical data was collected by using focus group interviews. In total four gender homogeneous groups (16 students) were interviewed, whereof two of them were girls and two were boys.During the analysis of the results three main categories aroused which affects students view of teacher credibility, those categories are Profiling, Working methods and Gender. The results also show that the PE teacher lack of credibility regarding grading and assessment is affected by his or her conception of gender and how it´s expressed in the teaching environment. The physical educations non-equivalent terms for girls and boys together with the teacher’s subjectivity becomes two central components regarding the students view of teacher credibility. The study's conclusion is thereby that teacher credibility is in an interdependence with both equality and teacher subjectivity where gender has a significant role in the extent to which credibility can be achieved.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att öka kunskapen om bedömning i specialidrott mot bakgrund av lärarnas beskrivning. Vidare syftar studien till att ge en djupare förståelse inom bedömning av det tekniska momentet i två olika idrotter, en individuell och en lagidrott. Därtill är syftet att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka undervisningen. Frågeställningar: 1. Hur beskriver lärarna arbetet med bedömning av den tekniska färdigheten? 2. Hur bedömer lärare i specialidrott den tekniska färdigheten? 3. Hur tolkar lärarna kursplanen utifrån ett elitperspektiv? Metod Uppsatsen utgår från fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form. Urvalet bestod av fem systematiskt utvalda lärare aktiva på nationellt godkända idrottsutbildningar med inriktning basketboll och orientering. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på läroplansteori och dess tillhörande begrepp. Resultat Resultatet visade att lärarna upplevde kursplanen som otydlig och komplicerad att applicera i praktiken. Vidare upplevde lärarna att begreppet teknik var svårt att definiera med tydlighet utan att det istället handlar om funktionaliteten i varje moment. De flesta lärarna strävar efter att arbeta formativt med bedömningen där individens utveckling är centralt. Slutsats Det finns inga tydliga linjer för vad elitidrott är men studiens resultat pekar mot att en elev som är medveten om sin förmåga och utvecklingsmöjlighet utövar sin idrott på elitnivå. Då ämnet har en svag inramning och klassificering finns det möjlighet för flera aktörer att påverka innehållet i styrdokumenten. De lärare som har tillgång till kunskap om läroplanen och bedömningsstödet upplever att arbete med bedömning av det tekniska momentet fungerar i stor utsträckning. Detta kan kopplas till lärarnas kunskap och erfarenhet som påverkar utformningen av undervisningen. / Aim of the study The aim of the study is to increase the knowledge of assessment in special physical education based on the teachers’ report. Furthermore, the study seeks to give a deeper understanding of assessing the subject of technique in two different sports, one individual and one team sport. Moreover, the aim is to study which factors that could affect the education. The research questions are: 1. How do the teachers describe the work of assessing the technical skill? 2. How does the teachers assess the technical skill in special physical education? 3. How do the teachers interpret the curriculum from an elite perspective? Method The essay is based on five qualitative semi-structured interviews. The sample contained of five systematic selected teachers actively involved at national approved sports courses with focus on basketball and orienteering. The theoretical framework is based on curriculum theory and its concepts. Results The findings showed that the teachers experienced the curriculum as unclear and complicated to apply in practice. Furthermore, the teachers experienced that the technical term was difficult to define with precision; instead it is about the functionality of every element. Most of the teachers strive to work with a formative assessment where each individual's improvement is fundamental. There are no distinct guidelines to describe what elite sport is but for all teachers in general the belief is that a student who is aware of its ability and its development potential exercise sports at an elite level. Conclusion There are no clear guidelines describing elite sports but the results of the study points out that a student that is aware of its ability and development potential is exercising sports at an elite level. Since the subject has a weak framing and classification, the possibilities for more operators to affect the curriculum occurs. The teachers who have access to knowledge about the curriculum and the assessment support experience that the work with assessment of the technical element works extensively. This can be linked to the teachers' knowledge and experience that affects the shape of the education.

No description available.

De nationella proven är de standardiserade test som ämnar upprätthålla reliabilitet och validitet i bedömning och betygssättning inom svenskämnet på gymnasiet. Förutom att mäta elevers förmågor och kunskap inom valda områden, kopplade till svenskämnets kursplaner, ämnar proven fortbilda lärare i vad som bör mätas inom ämnet och hur detta ska gå till. Genom en enkätundersökning med 51 informanter som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet, samt en intervju med en utvecklare på huvudmannanivå och en utvecklare på nationell nivå, ämnar studien ta reda på huruvida de nationella proven i svenska mynnar ut i olika utvecklingsarbeten på tre organisatoriska nivåer – enhetsnivå på gymnasiet, huvudmannanivå och nationell nivå. Studien försöker även undersöka vad informanter på nationell nivå, huvudmannanivå och enhetsnivå tycker om provens användbarhet och effektivitet under normala omständigheter. Studien ämnar också belysa eventuella följdeffekter av att de nationella proven ställts in två år i rad, under rådande COVID-19-pandemi. Resultatet av studien visar att huruvida proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten ute på skolorna varierar. Vad dessa utvecklingsarbeten sedan, om de genomförs, innefattar är vidare ofta rotat i vad skolledning och den enskilde läraren bedömer är viktigt att fokusera på. Informanterna på nationell nivå, huvudmannanivå och majoriteten av de svarande på enhetsnivå får betraktas som positivt inställda till proven och deras användbarhet för fortbildning och skolutveckling. Studien visar också att det är för tidigt att dra några konkreta slutsatser om vad följdeffekterna är av att de nationella proven i svenska uteblivit i två år  – men att det finns goda anledningar till framtida forskning inom ämnet.

Arbetet med inkludering av barn med speciella behov i idrottsundervisningen har varit en pågående diskussion i många år. Den centrala frågan är vad som händer ifall inkluderingsarbetet inte räcker till för ett godkänt betyg, och hur läraren därefter bör gå till väga. Föreliggande studie avser därför att undersöka idrottslärares olika synsätt på användandet av pysparagrafen i bedömningen av barn med speciella behov. En kvalitativ intervjustudie användes som metod, där sex respondenter medverkade. Respondenterna hittades i en större Facebookgrupp för idrottslärare i hela Sverige, där de varit aktiva i diskussioner rörande användandet av pysparagrafen i ämnet. Synsätten framkom genom en tematisk analys av den insamlade data där resultatet visar att det fyra synsätten är: 1. Pys som svårtolkad, 2. Pys som trygghet vid bedömning, 3. Pys som den enkla utvägen samt 4. Pys som förhållningssätt i undervisningen. Det som framkom från synsätten var att pysparagrafen inte bör användas i för stor utsträckning, men att det finns en rädsla hos idrottslärare att den används istället för att arbeta med inkludering av barn med speciella behov. Pysparagrafen ses också som en trygghet vid bedömningen av elever med speciella behov, men bör ses som sista utväg. Slutsatsen av studien visar vikten av att arbeta med inkludering och anpassningar i undervisningen, så att alla barn får förutsättningar att klara ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna.

Syftet med projektredogörelsen är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans senare år har rörande estetiska läroprocesser och bedömning. Alla tre lärare undervisar i estetiska ämnen och anser att elevens läroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg på. Vi har också närmat oss frågan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lärarnas syn på sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svårt att särskilja elevens faktiska kunskaper i förhållande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var något som lärarna i vår undersökning funderat på. Genom kvalitativa intervjuer med tre olika estetlärare med skilda ämneskompetenser, kom vi fram till att alla strävade efter att vara objektiva i sina bedömningar, men att det fanns vissa faktorer som kunde påverka bedömningen. Lärarna använder sig i två utav fallen av någon form av dokumentation för att kunna få syn på och bedöma elevernas estetiska läroprocesser. Ingen av de tre lärarna hade funderat kring att betygen kunde vara en del av elevers identitetsskapande, men två av dessa höll med om att det kunde förhålla sig på det viset. I en konstnärlig gestaltning, en skulptur, har vi illustrerat vårt undersökningsresultat. Skulpturen hoppas vi kan öppna en diskussion om estetiska läroprocesser, bedömning och betyg.

Sammanfattning   Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2. Hur jobbar lärarna formativt i en utbildningsform där vuxna deltagare med olika modersmål genomgår utbildningen på 525 timmar och på olika nivåer? 3. På vilket sätt bedöms deltagarnas språkkunskaper på SFI? För att undersöka dessa frågor har fem SFI-lärare intervjuats och betygsatt två olika texter skrivna inom ramen för det nationella provet i kurs C. De har läst och betygsatt texterna och reflekterat över sina sätt att bedöma skriftlig färdighet i kurs C. Resultatet visar att lärare bedömer texten på olika sätt och att det slutgiltiga betyget kan variera med flera betygssteg vilket har konsekvenser för deltagarnas fortsatta skolgång. Slutsatsen är att betyg och bedömning på SFI är ett område som behöver mer forskning för att säkerställa en likvärdig och rättssäker betygssättning.

En stor fråga i skolans värld är vilken kunskap eleverna ska undervisas på och hur eleverna ska utvecklas. En annan fråga är hur lärare ska bedöma eleverna för att försäkra sig om att ämneskunskap och ämnesförmågor som att tillämpa, analysera och värdera begreppskunskapnår fram till eleverna.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skriftliga provfrågor ställs inom ämnet samhällskunskap på gymnasienivå. Vidare vill jag titta på vilka kunskaper kommer till uttryck i skriftligt prov. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ metoder för att undersöka lärarens uppfattning om vilka kunskapsformer som dominerar i skriftliga prov och uppfattningar om denna typ av prov. Resultatet visar beroende på vilket område/ moment som ska examineras varierar kunskapsformer från faktakunskap, begreppskunskap till förståelse och analysförmågan. Resultatet visar även att fokus på vilka kunskaper ska testas beror på vilken betygsnivå eleven testas på. Vid betyget E-nivå är fokus på att förklara fakta och begrepp medan på C-nivå och A-nivå ligger fokus på att förstå, redogörelse och analyserande frågor.