No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning. Viktigt för ett fungerande skolbibliotek är personal hela dagen, gott om fräscha media och att det ges utrymme för olika funktioner i bibiblioteket. För att verksamheten ska fungera optimalt krävs att de olika yrkeskategorierna samtalar med varandra och förstår varandras yrkesroller. / The purpose of this paper has been to study teachers´ and librarians´ perspectives of the role of the school library in education in secondary schools. The study is based upon interviews with teachers and librarians from two different schools. We are inspired by phenomenography but we use a descriptive method and the following four parts are described in our result: the use of the school library, investigative approaches, the role of the school library and its environment and the role of the librarian. The conclusions which are evident from our research suggest the library has a fundamental role in the heart of the school. The school library is a multi-functional service used to support school studies, independent work and promote and encourage the reading of fiction. Essential to making the school library function well is professional staff, inspiring new literature and sufficient space to allow such functions to operate without disturbing each other. To ensure co-operation functions optimally the two professions must work effectively together as one team, understanding each other’s roles fully.

No description available.

Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt – Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken. Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning. Resultatet visar också att respondenterna har en diversifierad uppsättning informationskällor som de anser vara tillräckliga för att sköta sitt arbete med rådgivning och stöd till nyföretagare.  Detta resultat bygger på respondenternas mångåriga erfarenhet av affärsrådgivning, aktiv omvärldsbevakning och, det som respondenterna pekar på är det viktigaste, ett väl fungerande nätverk med många olika kompetenser. Sett ur respondenternas perspektiv är informationskällorna tillräckliga, och de anser att projekt som Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan bara blir ytterligare en aktör på den redan fulla aktörsarenan för företagare. Visserligen stänger de inte helt dörren till bibliotek som informationsförmedlande resurs men önskar förtydliganden angående syftet med projektet.

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap. I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas. Idén var att låta lokalt boende barn få tillverka en del av rummets inredning. Sex barn, 11 och 12 år deltog i projektet. I uppsatsen besvaras även underfrågorna: Hur förhåller de sig till sin insats i arbetet med att tillverka artefakter som ska användas i miljön på riktigt? Vilka former för samarbete och kunskapsutbyte blir synliga genom den designpedagogiska workshop de deltar i? och slutligen: Vilken betydelse kan ett lokalt designpedagogiskt projekt ha för människor som bor eller arbetar i anslutning till platsen? Det designpedagogiska projektet har dokumenterats med hjälp av redskap som deltagande observation, ljudupptagning, film, fältanteckningar och intervjutekniker hämtade från den etnografiska metoden. Materialet i uppsatsen behandlats vidare ur aktuella teoretiska perspektiv: DIY (Do It Yourself) och med ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt med inspiration i craftivism. I uppsatsen visas hur möjligheten att själv få vara med och tillverka inredningen i en offentlig miljö, ges ansvar och att litas på, kan ge stolthet och gemenskap. En vilja att berätta och dela med sig av sin arbetsprocess blev synlig och i uppsatsen visas även hur ett lokalt designpedagogiskt projekt kan bli viktigt, väcka engagemang och inspiration även hos fler än de som själva deltar. Mycket tyder också på att omtanken och arbetet med att forma och tillverka en inredning för hand syns och gör att man blir mer rädd om miljön. Andra barn som bor i området blev nyfikna och hade velat vara med vilket visar på detta och efterföljande projektets potential att växa över tid. / BI / Design

No description available.

No description available.

Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsättet på bibliotekets samhällsuppdrag mellan biblioteken som påverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen ställer. En förstudie gjordes i form av en observation på respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att få större inblick i ämnet. Intervjuer med respondenter från ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvärderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade på en skillnad i synsättet hos respektive bibliotek både på ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna. Detta kan ses i relation till en allmän förändring i samhället i synen på bibliotekets samhällsuppdrag.

<p>Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.</p><p>Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.</p><p>Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.</p>

The main purpose of this bachelor thesis is to analyse the publication- and citation patterns of the articles concerning bibliometrics, informetrics, scientometrics, and webometrics which can be found on Web of Science, and give a brief description of how the definition of the four terms has developed. I have looked at how the number of published papers have developed over the years and to what extent they have been quoted by other researchers. I have also briefly adressed what other research fields are referring to articles published in the four areas. The material I looked at includes articles that can be found on Web of Science with one (or more) of the four terms as topic and are categorised under library- and information science starting with the first bibliometrics article which was published in 1969, and ending in 2013. The results show that the publications in all four fields are continuously increasing. For bibliometrics and scientometrics it shows a slow increase up until 2005, then increasing exponentially. Informetric seems to be a comparatively small topic and webometrics is increasing, but is still a relatively young topic which makes it hard to make any concrete conclusions Regarding the citations, it shows that citations for the bibliometrical articles have had a steady curve increasing up until 2005, and then decreasing, the informetric- and scientometrical articles have rather scattered results and the webometrics have decreasing results, which I deduce is based on the fact that it is a new field and citations do not appear until after a few years. Finally I recommend future research, based on the related research I have found.