The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations. The themes that are used are; Activities done together with living support, the experience of social control, the experience of taking part in the planning and the experience of time limitation, and finally the relationship to the supporter. The results are analyzed using symbolic interactionism and normalization perspective. The results show that the clients receive help with housekeeping and other ordinary chores. The clients also experience that the support is a kind of social control, which they experience as positive. The clients feel that the supporter feels like a friend, even though most of the clients feel that there are limits to the friendship.

Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.

Syftet med studien var att kartlägga vilka förutsättningar boendestödjare i Värmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrån kompetens och evidens. Vi använde oss av en kvantitativ metod och gruppenkäter för att kunna göra denna kartläggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. Två enkäter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrågades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner på enkäterna vilket ger en svarsfrekvens på 74 %. Svarsfrekvensen bland boendestödjarna var 63 %. Studien ger en överblick hur verksamheterna inom boendestöd i Värmland och Dalsland arbetar med kompetens och evidens. Studiens resultat visade att majoriteten av personal inom boendestöd i Värmland och Dalsland hade den utbildning som fanns att tillgå för att jobba inom socialpsykiatrin, vilket är vård- och omsorgsutbildning. För att få reda på hur det ser ut med kompetensutveckling i kommunerna slogs tre frågor samman och bildade ett index. De flesta kommuner i studien hade kompetensutvecklingsplaner och studien visade ingen skillnad mellan stora och små kommuner. Personalen hade en positiv attityd till hur genomförandeplaner används. När det gäller att arbeta med ny forskning bör det enligt studiens resultat ske en förändring då det var få som hade en positiv attityd till hur ny forskning tas in i arbetet. / The purpose of the study was to identify preconditions for housing support within competence and evidence- based work in Värmland and Dalsland. We used a quantitative method with questionnaires. The study was directed to unit managers in social psychiatry and its staff working in housing support for clients in their own homes. Two questionnaires were maid, one which was directed to unit managers and the other towards staff. A total of 23 municipalities were asked to participate in the study and of the 17 municipalities that responded to the questionnaire giving a response rate of 74%. The response among using support was 63%. The study provides an overview how competence and evidence- based work are used of housing support in Värmland and Dalsland. The results of the study show that the majority of staff in housing support in Värmland and Dalsland has the education that is available to work in social psychiatry, which is health and social care education. Most municipalities in the study has development plans, and there is no difference between large and small municipalities. The test gave a positive result showing a high reliability value. The staff had a positive attitude towards the execution plans used in work. When it comes to working with new research a change should take place according to the result of the study because the attitude was not positive how new research are used in work.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka insatsen boendestöd ur ett politikerperspektiv samt varför en del kommuner valt att införa avgift för insatsen boendestöd. Kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i form av semistrukturerade telefonintervjuer med politiker i olika kommuner i Sverige. Insamlad data analyseras med hjälp av tematisk analys och delades in i fyra olika huvudteman: självständighet, hjälp till självhjälp i hemmet, avgift för en insats samt stöd utan avgift. Den teoretiska ramen var empowermentteori. Resultatet visade att samtliga kommuner är eniga om att boendestödet fyller en viktig funktion i den enskildes liv samt bidrar till ökad självständighet. Vidare visade resultatet att kommunernas resonemang skiljde sig åt gällande avgifter. Några kommuner ansåg att kommunens ekonomi hade en betydelse vid införande av avgifter och några ansåg att kommunens ekonomi inte hade någon betydelse. / The overall aim of the study was to investigate housing support from a politician’s perspective and why some municipalities chose to introduce a fee for the housing support. Qualitative data collection methods were used in the form of semi-structured telephone interviews with politicians in different municipalities in Sweden. The data collected were analyzed with thematic analysis and divided into four main themes: independence, home help assistance, fees for assistance and support free of charge. The theoretical frame was empowerment theory. The results showed that all municipalities agree that housing support is important in the individual's life and contributes to increased independence. The result showed further that that the municipalities' reasoning differs very much concerning the fees. Some municipalities consider that the municipality's economy is of significant importance when introducing the fees while some considers that the economy has no significance.

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området. / This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.

Uppsatsen syftade till att undersöka vilket handlingsutrymme socialtjänstens handläggare i en mindre kommun har vid utredning av insatsen boendestöd. Sju informanter, två stycken enhetschefer och fem stycken handläggare, från två enheter deltog i en intervjustudie kompletterad med tre stycken vinjettfall. En av enheterna arbetar gentemot beroende och den andra mot socialpsykiatri. I resultatet framkom en viss skillnad i hur enheternas personal förklarar och beskriver sitt handlingsutrymme. I den aktuella kommunen saknas lokala riktlinjer för insatsen boendestöd vilket påverkar handläggarnas handlingsutrymme och handlingsfrihet på flera sätt enligt informanterna. Några informanter känner sig begränsade i sitt arbete på grund av avsaknaden av lokala riktlinjer medan andra ger intryck av att känna sig friare i sitt arbete. För att beviljas boendestöd från socialpsykiatrin krävs en längre tids kontakt med psykiatrin, medan det inte krävs någon dokumentation gällande ett missbruks varaktighet för att beviljas boendestöd från beroende.

Målet med denna uppsats är att bidra till kvalitetsutveckling gällande behovsbedömning och beslutsformulering vid handläggning enligt socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att granska handläggningsprocessen gällande boendestödsbeslut. Med utgångspunkt i denna granskning vill vi komma fram till förslag på förbättringsområden. Förslagen ska vara förenliga med krav från och behov hos lagstiftaren, den enskilde, socialtjänsten/kommunen och biståndshandläggaren. Beslut om boendestöd är idag tidsbegränsade, oftast till ett år, utan att den enskilde egentligen ansökt om det. För den enskilde stödmottagaren innebär detta bristande rättssäkerhet, otrygghet och brist på kontinuitet. Vi har i denna uppsats försökt kartlägga skälen till att besluten ser ut på detta sätt genom att tillämpa en hermeneutisk metod. Av vår genomgång framgår att det inte finns stöd för rutinmässig tidsbegränsning av beslut i lagstiftningen. I vissa fall, där det kan förutses att behovet förändras över tid, kan det dock vara motiverat. Målgruppen för boendestöd har ofta långvariga funktionsnedsättningar och stödbehov som kan antas kvarstå över längre tid än ett år. Enligt de kommunala riktlinjer som vi har granskat är boendestöd en insats som ska tidsbegränsas. De biståndshandläggare som vi har tillfrågat tidsbegränsar i 80 procent av fallen beslut om boendestöd till en giltighetstid på upp till ett år. Det huvudsakliga skälet till detta är att biståndshandläggarna anser att det underlättar uppföljning av besluten. Resultatet av vår studie pekar på att ett antal åtgärder skulle kunna öka kvaliteten på behovsbedömning och beslut om boendestöd. Dessa innebär främst implikationer för kommun, socialtjänst och biståndshandläggare att arbeta vidare med i syfte att skapa en mer rättssäker och evidensbaserad biståndshandläggning. / The intention of this study is to contribute to quality enhancement regarding needs assessment and shaping of decisions of the social service called living support (i.e. boendestöd) according to the law of social service. The aim of this study is to review the process of needs assessment concerning living support. Based on this review we want to give suggestions to possible improvements. Our suggestions must be compatible with demands and requirements from the lawmaker, the individual, the social service/the municipality and the process officer. Today, decision of living support is time limited, usually to a year, without the individual actually having applied for it. This leads to a lack of legal security, personal security and continuity for the individual. In this study, we have tried to locate the reasons for why the decisions are constructed in this way by using a hermeneutical method. Our study shows no support for perfunctory time limiting of decisions according to the law. In some cases where there can be forecasted that the need changes over time, it can though be motivated. The target group for living support often have prolonged impairments and needs of support highly estimated to last more than a year. According to municipal guidelines, reviewed by us, living support is an inset to be time limited. The process officers we have asked in 80 per cent of all cases time limits the decisions up to one year. The main reason for this is that the process officers regard time limiting as making follow-ups of the decisions easier. The result of our study points to a number of measures for increasing the quality of needs assessment and decisions of living support. These measures have implications for the municipality, the social services and the process officers with the purpose of creating a more legally secure and evidence based process of needs assessment.

Studiens syfte är att belysa klientens bedömning om boendestödets relevans i vardagen. Studien stöds av teoretiska perspektiv som besvarar frågan om hur klienten upplever vardagliga aktiviteter, meningsfull sysselsättning. I motsättning till klientens bedömning beskriver boendestödjarna deras syn på meningsfull sysselsättning och vardagliga aktiviteter. Syftet för studien uppnås genom en kvalitativ studie och baseras på intervjuer om hur klienten och boendestödjarens upplever boendestödets relevans i vardagen. I studien har fyra olika klienter och två boendestödjare (i åldrarna 29-60 år) intervjuats. Klienterna har psykiska och fysiska sjukdomar och har haft boendestöd i minst 3 år. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt oss av verksamhetsteorin. Det perspektivet är samhällsvetenskapligt inriktat och studerar hur människan på olika sätt är beroende av verksamheter för att kunna hantera vardagen.   För att stärka vår teori har vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv KASAM (känsla av sammanhang. Därefter har vi valt att stärka empirin och våra teoretiska perspektiv med två avhandlingar i den tidigare forskningen. Genom tidigare forskning kan förklaring ges till hur olika faktorer påverkar människor med psykiska funktionsnedsättningar, likväl som en förståelse för hur klienten upplever meningsfull sysselsättning, aktivitet och boendestöd som relevant för deras vardag.   För att kunna analysera intervjumaterialet valdes två strategier, meningskategorisering och meningstolkning. Utifrån dessa två strategier omformades sex teman till tre som sedan presenteras i resultatet. Analysen visar att boendestödet har en stor betydelse för att klienterna ska uppnå meningsfull sysselsättning, arbete och aktivitet i vardagen. Samtliga klienter har bra kontakt med sina boendestödjare och känner en trygghet samt gemenskap till dem.

Återhämtning som begrepp återkommer ofta inom socialpsykiatriskt arbete, men vad återhämtning innebär kan skilja sig mellan medicinska respektive sociala och psykologiska diskurser. I denna studie intervjuas sju respondenter som är yrkesverksamma i socialpsykiatriska verksamheter, för att identifiera främjande respektive hindrande aspekter för återhämtning från svåra psykiska problem inom socialpsykiatriskt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metod, med påföljande tematisk analys. Resultaten av studien sammanfattas i fyra kärnteman som främst behandlar ekonomi, ansvar, meningsfullhet, samt relationer och identitet. I dessa teman identifieras främjande respektive hindrande aspekter för återhämtning. Den huvudsakliga slutsatsen som denna studie visar på är att ekonomi är den aspekt som i högsta grad påverkar återhämtning från svåra psykiska problem inom socialpsykiatriskt arbete idag. / Recovery is an often-recurring term within the field of social psychiatry. However, the medical and the social and psychological discourses have conflicting definitions of what recovery entails. In this study seven respondents who are working within social psychiatric agencies have been interviewed, in order to identify aspects which are promoting versus impeding recovery from severe mental health problems within social psychiatric work. This study applies a qualitative method, with a subsequent thematic analysis. The results are summarised using four core themes, which mainly relates to economy, responsibility, meaningfulness, as well as relationships and identity. Within these four themes aspects that are either promoting or impeding recovery are identified. The primary conclusion of this study suggests that economy is the aspect that most impacts recovery from severe mental health problems within social psychiatric work today.

Housing support is a service offered by municipalities in Sweden which aim to help people with psychiatric and/or neuropsychiatric disabilities to manage their daily lives, often in their own home. Housing support workers therefore have an important role in supporting people with psychiatric and/or neuropsychiatric disabilities. In certain municipalities in Sweden, housing support with a family-oriented approach has been implemented to help parents with parenthood and to structure their everyday lives with the family as a whole. This study aims to examine the possibilities and challenges that housing support workers face in their work with parents and families receiving family-oriented housing support. A further aim with this study is to understand the conditions that are created during interaction and in relations between the housing support workers and the parents, utilizing an analytical framework derived from concepts within the theory of social responsiveness. The method used in this study is based on semi-structured qualitative interviews with housing support workers working with a family-oriented approach. The empirical data has been analyzed through a thematic analysis, resulting in three main themes to present the result and analysis. The findings of this study show that there are both possibilities and challenges with their work taking place in the family's home environment, such as being where the everyday problems are being manifested, but also handling other family members. Results also show that housing support workers within a family-oriented approach deal with a bigger network as they have to manage the family as a whole. Other challenges were about keeping boundaries between their professional role and being seen as a friend or family member. The main result of this study is that social interaction and relation between the housing support worker and the parent that receives housing support is substantial and inevitable.