Detecting botnets in a network is crucial because bot-activities impact numerous areas such as security, finance, health care, and law enforcement. Most existing rule and flow-based detection methods may not be capable of detecting bot-activities in an efficient manner. Hence, designing a robust botnet-detection method is of high significance. In this study, we propose a botnet-detection methodology based on graph-based features. Self-Organizing Map is applied to establish the clusters of nodes in the network based on these features. Our method is capable of isolating bots in small clusters while containing most normal nodes in the big-clusters. A filtering procedure is also developed to further enhance the algorithm efficiency by removing inactive nodes from bot detection. The methodology is verified using real-world CTU-13 and ISCX botnet datasets and benchmarked against classification-based detection methods. The results show that our proposed method can efficiently detect the bots despite their varying behaviors.

Botnets are networks formed with a number of machines infected by malware called bots. Detection of these malicious networks is a major concern as they pose a serious threat to network security. Most of the research on botnet detection is based on particular botnet characteristics which fail to detect other types of botnet. There exist several generic botnet detection methods that can detect varieties of botnets. But, these generic detection methods perform very poorly in real-life dataset as the methods are not developed based on a real-life botnet dataset. A crucial reason for those detection methods not being developed based on a real-life dataset is that there is a scarcity of large-scale real-life botnet dataset. Due to security and privacy concerns, organizations do not publish their real-life botnet dataset. Therefore, there is a dire need for a simulation methodology that generates a large-scale botnet dataset similar to the original real-life dataset while preserving the security and privacy of the network. In this dissertation, we develop a generic bot detection methodology that can detect a variety of bots and evaluate the methodology in a real-life, large, highly class-imbalanced dataset. Numerical results show that our methodology can detect bots more accurately than the existing methods. Realizing the need for real-life large-scale botnet dataset, we develop a simulation methodology to simulate a large-scale botnet dataset from a real-life botnet dataset. Our simulation methodology is based on Markov chain and role–mining process that can simulate the degree distributions along with triangles (community structures). To scale-up the original graph to large-scale graph, we also propose a scaling-up algorithm, Enterprise connection algorithm. We evaluate our simulated graph by comparing with the original graph as well as with the graph generated by Preferential attachment algorithm. Comparisons are done in the following three major categories: comparison of botnet subgraphs, comparison of overall graphs and comparison of scaled-up graphs. Result demonstrates that our methodology outperform Preferential attachment algorithm in simulating the triangle distributions and the botnet structure.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och utveckla teorier för att undvika detektering vid online pokerspelande med en pokerbot. En bot är ett program som utför en rad operationer inom ett givet regelverk utan att en användare behöver styra eller övervaka programmet. Teorierna skall vara generella nog för att kunna användas för spel på en rad populära online pokerspelsidor. Pokerspelet som uppsatsen avser är Texas Hold’em poker, ett hasardspel som fått stor uppmärksamhet i media på senare år tack vare stora vinstsummor och ett spritt spelande på internet. / The purpose of this essay is to investigate and develop theories to avoid detection during online gambling using a poker bot. A bot is a program that performs a set of operations within a given set of rules without the need of a user to control or monitor the program. The theories must be general enough to be used for a wide variety of popular online poker gaming sites. The poker game referred to in this essay is Texas Hold’em poker, a form of gambling that has gained much attention in the media over the last few years thanks to large payouts and a widespread use on the Internet.

With social media rising in popularity over the recent years, new so called social bots are infiltrating by spamming and manipulating people all over the world. Many different methods have been presented to solve this problem with varying success. This study aims to compare some of these methods, on a dataset of Twitter account metadata, to provide helpful information to companies when deciding how to solve this problem. Two machine learning algorithms and a human survey will be compared on the ability to classify accounts. The algorithms used are the supervised algorithm random forest and the unsupervised algorithm k-means. There will also be an evaluation of two ways to run these algorithms, using the machine learning as a service BigML and the python library Scikit-learn. Additionally, what metadata features are most valuable in the supervised and human survey will be compared. Results show that supervised machine learning is the superior technique for social bot identification with an accuracy of almost 99%. To conclude, it depends on the expertise of the company and if a relevant training dataset is available but in most cases supervised machine learning is recommended.

The purpose of the study is to contribute to more knowledge about preschool children's knowledge of programming and how they learn to control a robot by programming it. The methods used to investigate the purpose of the study are participatory observations with conversations inspired by open qualitative in- terviews. In the survey, a programming activity with participating children was carried out where a robot in the form of a Blue-Bot is used as a tool in pro- gramming. The children who participated in the study are six five-year-olds, four boys and two girls. The results have shown that the children have an un- derstanding of how to use the Blue-Bot by pressing the buttons. The children use different strategies in the programming depending on how far the Blue-Bot is to be programmed to travel over a grid. For longer and more difficult pro- gramming, the children take support from body parts such as the hand or a finger. Many of the children seek support from the adult in the activity in order to succeed in programming the Blue-Bot to the desired goal. The results of the study show that the children use relevant concepts, but they are not specific to programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om förskolebarns kunskaper kring programmering samt hur de lär sig att styra en robot genom att program- mera den. Metoderna som används för att undersöka studiens syfte är delta- gande observationer med samtal som inspirerades av öppna kvalitativa inter- vjuer. I undersökningen har en programmeringsaktivitet med deltagande barn genomförts där en robot i en form av en Blue-Bot används som verktyg vid programmering. Barnen som deltagit i studien är sex femåringar, varav fyra var pojkar och två var flickor. Resultatet har visat att barnen har förståelse för hur man kan använda Blue-Boten genom att trycka på knapparna. Barnen an- vänder sig av olika strategier vid programmeringen beroende på hur långt Blue-Boten skall programmeras att röra sig över ett rutnät. Vid längre och svå- rare programmering tar barnen stöd av kroppsdelar som handen eller fingret. Många av barnen söker stöttning av den vuxne i aktiviteten för att lyckas pro- grammera Blue-Boten till det önskade målet. Resultatet av studien visar att barnen använder relevanta begrepp, med de är inte specifika för programme- ring.

Combitech is aiming to develop their own intraweb and they are investigating if it ispossible to implement a bot that handles menial task to make daily tasks easier on their employees. This thesis investigates whether a chatbot which handles the booking of me-etings will be useful to the company. After implementing the chatbot and testing it with 5 employees the conclusion was made that a chatbot for meetings was not very useful.However, the testers were very positive about having a chatbot on the intraweb if it isimplemented for tasks which are timely or complicated to solve. / Combitech håller på att utveckla ett eget intranät och undersöker om det är möjligtatt implementera en bot som hanterar enkla uppgifter för att förenkla vardagen för sinamedarbetare. Denna rapport undersöker om en chatbot som hanterar bokningen av mötenkan vara användbar för företaget. Efter implementering av chatboten och testning medhjälp av 5 medarbetare blev slutsatsen att en chatbot för mötesbokning inte är särskiltanvändbar för företaget. Däremot var alla testare väldigt positiva till att ha en chatboti intranätet om den implementeras för att hantera mer tidskrävande eller kompliceradeuppgifter.

Denna studie handlar om robotarna Blue-bot och Bee-bot. Syftet är att ta reda på hur robotar används av utbildade pedagoger samt vilka färdigheter och kunskaper de beskriver att barnen utvecklar av att använda robotar. Frågeställningarna studien har är: “Hur beskriver de utbildade pedagogerna att de undervisar med Blue-bot eller Bee-bot?” och “Vilka färdigheter och kunskaper beskriver de utbildade pedagogerna att barnen utvecklar av att använda Blue-bot eller Bee-bot?”. Datainsamlingen gjordes via en kvalitativ metod med en fokusgrupp och tre intervjuer samt utfördes digitalt via Teams. Studien använder sig av den sociokulturella teorin för att granska resultatet. Resultatet visar att deltagarnas huvudsakliga syfte med arbetet med robotarna är att arbeta med matematik, vilket även involverar problemlösning, uppskattning av avstånd samt öva på rumsuppfattning och sekvensering. Alla delar inom matematik är färdigheter Kiliç (2022) kopplar till datalogiskt tänkande och det kan därmed sägas att det deltagarna vill att barnen ska utveckla i användandet av robotarna är datalogiskt tänkande. Resultatet visar också på att om syftet med att använda robotarna är att lära barnen programmeringsbegrepp och matematiskt tänkande är den analoga programmeringen bättre att använda än robotarna. Resultatet visar även att pedagogers frånvaro kan ge barnen större möjlighet till att utveckla det sociala samspelet samt utveckla fler färdigheter genom stöttning av andra barn.

Systems development is a complex process that places highdemand on those who perform it. A system developer isexpected to manage and carry out several complicated tasks,which often run simultaneously. There are a variety of bots,short for robots, available that can assist them witheverything from finding bugs, sending reminders incommunication channels, answering questions about code,and much more. It is already known that system developersuse bots to a large extent, but this study has investigatedwhich factors influence the use of bots in systemdevelopment. In order to achieve the aim of the study, aqualitative study was carried out with a deductive approach,where five professional system developers were interviewedabout their experiences with bots. The result was reviewedand analyzed using the Technology Acceptance Model(TAM3) whose sub-factors helped to identify which factorsinfluence system developers in their use.The study shows that system developers mostly start usingbots when they are influenced and feel pressure fromcolleagues and others in the industry, and that there is a fearof not keeping up with the developments that are takingplace. Furthermore, they continue to use bots when theydiscover that many processes are made more efficient andeasier with bots. However, all participants in the studyhighlight that there are several negative aspects that affectthe extent to which they can use bots. Clients and employerslimit the use when they impose restrictions on the use of botsout of fear for security and reliability issues. Several in thestudy point out that bots will be used to an even greaterextent in the future and that it has the potential to makesystem development both faster and more cost-effective, butat the same time it is also important to understand the risksassociated with them. / Att utveckla system är en komplex process som ställer högakrav på de som arbetar med det. En systemutvecklareförväntas hantera och genomföra flera kompliceradeuppgifter, som ofta pågår samtidigt. Till deras assistans finnsen mängd olika bottar, kort för robotar, som kan utföra alltfrån att hitta buggar, skicka påminnelser ikommunikationskanaler, svara på frågor om kod och mycketmer därtill. Att många systemutvecklare använder bottar istor utsträckning är känt sedan tidigare men denna studiehar undersökt vilka faktorer som påverkar användningen avbottar inom systemutveckling. För att uppnå syftet medstudien genomfördes en kvalitativ studie med deduktivansats, där fem yrkesverksamma systemutvecklareintervjuades om deras erfarenheter av bottar. Resultatetgranskades och analyserades med hjälp TechnologyAcceptance Model (TAM3) vars delfaktorer bidrog till attidentifiera vilka faktorer som påverkar systemutvecklare ideras användning.Studien visar att systemutvecklare till största del börjaranvända bottar då de påverkas och känner en press avkollegor och andra i branschen samt att det finns en rädslaför att inte hänga med i den utveckling som sker. Vidarefortsätter de använda bottar när de upptäckt att mångaprocesser effektiviseras och blir enklare med bottar. Alladeltagare i studien belyser dock att det finns flera negativaaspekter som påverkar i hur stor utsträckning de kananvända sig av bottar. Uppdragsgivare och kunderbegränsar användningen när de av rädsla för säkerheten ochpålitligheten inför restriktioner för användningen av bottar.Flera i studien pekar på att bottar kommer användas i ännustörre utsträckning i framtiden och att det har en potentialatt göra systemutveckling både snabbare och merkostnadseffektiv men samtidigt är det också viktigt att förståriskerna med dem.

Användning av AI har ökat i skolans värld, och med ökningen av användandet följer viss osäkerhet och kritik kring ämnet. En del av problematiken ligger i korrektheten och pålitligheten hos AI:n, medan annan problematik ligger i hur tillgången till AI ser ut mellan olika skolor, då detta kan skapa orättvisor. Ytterligare en aspekt där problematik kan uppstå är kring elevers integritet och säkerhet.  För att belysa ämnet AI i skolor har denna studie genomförts i syfte att identifiera och beskriva de för- och nackdelar som AI användningen kan ha på skolväsendet utifrån ett gymnasienivå perspektiv. Samt besvara frågan om användningen av ChatGPT kan vara ett stöd eller ett hinder för undervisningen, utifrån gymnasielärares perspektiv. Datainsamling har skett genom teoretisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer av fem gymnasielärare. Analysmetoden som har använts är en tematisk innehållsanalys.    Resultatet av insamlat material klargör för- och nackdelar gällande användandet av AI på gymnasiet. Några av fördelarna som synliggjordes var att AI skapar möjligheten till individanpassad utbildning, kan komplettera befintligt studiematerial och ge en sammanfattande beskrivning av utvalt material. Några av nackdelarna som uppmärksammades var att materialet som genereras av ChatGPT eller andra AI-verktyg saknar ansvarig utgivare och kan skapa möjligheten för eleverna att fuska.   Studiens slutsatser är att ChatGPT är ett bra utbildningsstöd om verktyget används på ett etiskt sätt. Skolverket med andra akademiska intuitioner måste ta fram riktlinjer och policyer som både elever och lärare kan ta del av och följa. Slutligen bör utbildning erbjudas till såväl lärare som elever på hur ChatGPT kan användas som ett studiestöd i stället för ett hinder.

The art of tattooing has been around for centuries in human history and tattoos are still very popular in today’s society. Tattoos serve as a way to, for example, express people’s personalities, religious beliefs, or culture, and its growing popularity may lead to the need for more technological and automated alternatives. In this project, a computer numerical control plotter was built to investigate the possibilities of automation of tattooing, and the project focused on the possible limitations of performance and safety in an automated tattooing machine. The machine was built using two stepper motors connected with an H-Bot configuration that moved a gantry in the X and Y directions. A third stepper motor connected to a lead-screw was mounted on the gantry enabling movement in Z direction. Several tests were conducted in order to examine the performance of the machine. These tests were done using ink and whiteboard markers to draw different geometries on paper and the subject’s arm. The results showed limitations in the size of the tattoo as the machine could only draw on a flat surface and therefore had trouble adjusting to the uneven surface of an arm. The results also showed that the machine had some trouble drawing rounded geometries, such as circles, which meant that the circles, to a certain extent, got an elliptical appearance. It did however draw straight lines accurately. The main factors of this were believed to be a combination of sub-optimal assembly and the stepper motors being too weak to optimally operate with the H-Bot configuration. The safety risks were considered restricted when using a limit switch sensor and carefully calibrating the speed and movement in the Z-axis. / Tatueringskonsten har funnits i århundraden och tatueringar är fortfarande mycket populära i dagens samhälle. Tatueringar fungerar bland annat som ett sätt att uttrycka människors personligheter, religion eller kultur. Dess växande popularitet kan leda till ett behov av tekniska och automatiserade alternativ. I detta projekt byggdes en CNC-plotter för att undersöka möjligheterna till automatisering av tatueringar och projektet fokuserade på möjliga begränsningar av prestanda och säkerhet hos en automatiserad tatueringsmaskin. Maskinen byggdes med två stegmotorer anslutna med en H-Bot-konfiguration som flyttade en brygga i X- och Y-riktningarna. En tredje stegmotor ansluten till en ledskruv monterades på bryggan vilket möjliggjorde rörelse i Z-led. Flera tester genomfördes för att undersöka maskinens prestanda. Dessa tester gjordes med hjälp av bläck- och tuschpennor för att rita olika geometriska former på papper och testpersoners armar. Resultaten visade begränsningar i tatueringsstorleken eftersom maskinen bara kunde rita på en plan yta och därför hade problem med att anpassa sig till den ojämna ytan av en arm. Resultaten visade också att maskinen hade vissa problem med att rita runda geometrier, så som cirklar, vilket medförde att cirklarna, till en viss grad, fick ett elleptiskt utseende. Den ritade dock raka linjer med bra noggrannhet. De största anledningarna till detta tros vara en kombination av bristfällig montering och att stegmotorerna var för svaga för att optimalt kunna fungera med H-Bot-konfigurationen. Säkerhetsriskerna ansågs vara begränsade vid användning av en gränslägesgivare och noggrann kalibrering av hastigheten och rörelsen i Z-led.