Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. / The essay explores the human psyche by the French psychoanalyst and psychiatrist Jacques Lacan's psychoanalytic theory. The essay examines the subject's conditions and possibilities based on Lacanian theory, and what implications it has on symptom location in clinical diagnostics. The method uses Lacanian theory and descriptions of the subject's status, the production of which is abstracted to a set of rules. The theory's validity tested in the paper on clinical case reports and other such cases. In the discussion it will be the implication of the Lacanian theory of the subject is extensive in terms of clinical diagnosis and evaluation of the symptom.

Bakgrund: Det finns läkemedel som ger ökad risk för vitamin D-brist. En kartläggningsstudie av hur patientgrupper med olika riskläkemedel hanteras i Landstinget i Kalmar län har inte gjorts tidigare. En sådan studie är önskvärd, för att få en nulägesanalys och öka medvetenheten bland hälso-och sjukvårdspersonal om hur läkemedel påverkar D-vitaminstatus. Syfte: Syftet var att undersöka omfattningen av ordinerade riskläkemedel hos samtliga patienter, samt hos patientgruppen ≥75år och hur dessa handläggs avseende ordination av supplementering (samtidig behandling med läkemedel innehållande vitamin D3 / kalcium och vitamin D3,), provtagning och analysresultat avseende kalcidiol i serum. Metod: Riskläkemedel för vitamin D-brist identifierades. Inklusionskriterier för studien var patienter med de fördefinierade riskläkemedlen med ordinationer under 2012 och/eller 2013. Populationen som ingick i studien var patienter i Landstinget i Kalmar län. Data hämtades från patientdatasystemet Cambio Cosmic. Utifrån dessa data analyserades förekomst av supplementering, provtagning för S-25(OH)D kalcidiol och analyssvar. Materialet strukturerades efter respektive läkemedel avseende kön och ålder (≥75 år.) Resultat: 9118 individer ordinerades något av riskläkemedelen orlistat, sevelamer, kolestyramin, kolestipol, efavirenz, prednison, prednisolon, fenytoin, fenobarbital eller karbamazepin. 31% av patienterna som ordinerats riskläkemedel var ≥75 år. Totalt behandlades 22% med supplementationspreparat av de som ordinerats riskläkemedel. I åldersgruppen ≥75 år behandlades 43% med supplement. 61% av de supplementerade patienterna var ≥75 år. Totalt provtogs enbart 4,1% avseende kalcidiol av de som ordinerats riskläkemedel. Av dessa hade 37% av de provtagna en bristnivå av S-25(OH)D (≤50 nmol/L) vid första provtillfället. 57% av de som visade brist supplementerades. Endast 8,3% av de som hade en brist följdes upp med ytterligare en eller flera provtagningar. Av patienterna ≥75 år provtogs 4,1% av patienterna i åldersgruppen. Detta innebär att 31% av de som provtogs var ≥75år. 39% led brist. Av de patienter ≥75 år som hade led brist supplementerades 65% av individerna. Konklusion: Det finns förbättringsutrymme för implementering av kunskap kring riskläkemedel i Landstinget i Kalmar län. / Introduction: Some drugs increase the risk for vitamin D deficiency. To date, no survey has been performed in Kalmar County about how patients medicated with risk pharmaceuticals are handled. Such a survey would be desirable in order to increase knowledge among healthcare workers about how substances interfere with vitamin D status. Aim: The aim was to examine the extent to which risk pharmaceuticals are prescribed among all patients and among patients aged ≥75, and to investigate how these patients are treated with respect to supplementation (drugs containing vitamin D3 / Calcuim and vitamin D3), blood sampling and analysis of serum calcidiol levels. Method: Drugs interfering with vitamin D were identified. Inclusion criteria for the survey were patients that had been prescribed the pre-defined risk pharmaceuticals during 2012 and/ or 2013. The surveyed population was residents in Kalmar County. Data were collected from the patient database Cambio Cosmic. From these data analyzes were made about the occurrence of: supplementation, sampling of S-25(OH)D calcidiol and test results. The collected data were arranged by substance, gender and age (elderly aged ≥75). Results: 9118 patients were prescribed at least one of the risk pharmaceuticals; orlistat, sevelamer, cholestyramine, colestipol, efavirenz, prednisol, prednison, phenytoin, phenobarbital or carbamazepine. 31% of these were aged ≥75. Overall, 22% of the patients were prescribed supplements. Out of these, 61% were elderly. Among the patients that had been prescribed risk pharmaceuticals a minority, 4,1% of the patients were sampled for calcidiol. 37% of these had deficiency in S-25(OH)D (≤50 nmol/L). 8.3% of patients with a vitamin D deficiency were sampled more than once. Out of the patients with deficiency 57% were treated with supplements. Out of the elderly patients prescribed risk pharmaceuticals, 4.1% of the patients were tested for calcidiol. This means that 31% of the tested patients were aged ≥75 and 39% of these had a deficiency. Out of the elderly patients with deficiency, 65% were treated with supplements. Conclusion: In Kalmar County, much can be done in order to better implement the existing knowledge about drugs that increase the risk for vitamin D deficiency. / Betydelsen av bra D-vitaminstatus för äldres hälsa – Hur stor är förekomsten av D-vitaminbrist hos äldre i Kalmar län och hur påverkar läkemedel D-vitaminstatus

No description available.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94. / The purpose of my paper is to investigate how some pupils in the comprehensive school look upon student influence and their own possibilities to have any influence at school, and how this possibility takes shape. With the aid of qualitative interviews with eight 6th graders from two different classes at a comprehensive school in Sweden I have investigated how the pupils view the matter of student influence. The results show that they expect to have very limited influence at school. My conclusion is that they do not have the amount of influence they are entitled to according to Skollagen, and Lpo 94.

I denna uppsats undersöks hur föräldraförmågan konstrueras i rättsfall och hur olika domstolsinstanser med fokus på Högsta förvaltningsdomstolen, argumenterar för bifall respektive avslag för vård enligt LVU 2§ vilket handlar om föräldraförmågan. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöks sju domstolsavgöranden från förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen där fokus ligger på Högsta förvaltningsdomstolens beslut. En hermeneutisk analysmetod används för att analysera materialet samt att socialkonstruktionismen som teori genomsyrar hela uppsatsen. För att fördjupa analysen tar vi stöd av tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. Den tidigare forskningen innehåller studier som förklarar termen föräldraskap och vad som ingår i detta men även forskning kring tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. Uppsatsens ämne uppkom efter debatter och kritik kring socialtjänstens arbete våren 2022. Det har i dessa debatter hävdats att socialtjänsten omhändertar barn utan giltiga skäl. Resultatet i vår uppsats visar dock på raka motsatsen. Resultatet visar på att en bristande föräldraförmåga inte föranleder ett omhändertagande utan snarare att flera brister i kombinationen med varandra utgör grund för LVU. Uppsatsens resultat visar att en förälder kan klassas som en tillräckligt bra förälder trots bristande föräldraförmågor. Det uppsatsens resultat dock visar på, vilket samstämmer med tidigare forskningen är att ett det krävs en hel del brister i föräldraskapet och omfattande problematik för att skäl för ett LVU enligt 2§ ska föreligga.