<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Försvarsmakten har förmåga att genomföra övergång av större vattendrag med tyngre materiel. Detta gör jag genom att göra en fallstudie på <em>Operation Gazelle </em>för att förklara hur israelerna nyttjade sin förmåga till övergång av vattendrag för att få ett högt tempo i sin strid<em>. </em>Jag undersöker också den materiel vilken utbildning och vilka förband Försvarsmakten har för att bygga färjor och flytande broar.</p><p>  Inledningsvis förklarar jag viktiga begrepp såsom tempo, rörlighet, OODA-loopen/beslutscykeln och vattendrag. Jag använder mig av dessa begrepp senare i uppsatsen där jag kopplar detta till hur Israel använde sig av fältarbetsresurser för rörlighet för att få ett högt tempo i sin strid.</p><p>Slutsatserna är att Israel till stor del lyckades med <em>Operation Gazelle</em> tack vare att de hade förmågan att genomföra en vattenövergång över Suezkanalen. Försvarsmakten har i dag en förmåga att genomföra övergångar av större vattendrag. En större grad av samövning mellan manöverenheter och ingenjörförband kan vara lämpligt.</p> / <p>This essay <em>Operation Gazelle - how the ability to create mobility over watercourses can contribute to a high tempo in combat. </em> The aim with this essay is to find out if the Swedish Armed Forces have an ability to implement transition of bigger watercourses with heavier equipment, such as tanks. By doing a case study on operation Gazelle I will examine the ability the Swedish Armed Forces have in the form of equipment, education and units. </p><p>  Initially, I will explain important concepts as tempo, mobility, the OODA-loopen and watercourses. I use these concepts later in the essay where I will link this to how Israeli used combat engineering to get mobility and high tempo in combat.</p><p>I use this in order to explain how the Israeli to a large extent succeeded with operation Gazelle due to their ability to make a water transition over the Suez canal. Swedish Armed Forces has today an ability to implement transitions of bigger watercourses. A bigger degree of cooperation between the maneuver units and engineering units can be appropriately.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Försvarsmakten har förmåga att genomföra övergång av större vattendrag med tyngre materiel. Detta gör jag genom att göra en fallstudie på Operation Gazelle för att förklara hur israelerna nyttjade sin förmåga till övergång av vattendrag för att få ett högt tempo i sin strid. Jag undersöker också den materiel vilken utbildning och vilka förband Försvarsmakten har för att bygga färjor och flytande broar.   Inledningsvis förklarar jag viktiga begrepp såsom tempo, rörlighet, OODA-loopen/beslutscykeln och vattendrag. Jag använder mig av dessa begrepp senare i uppsatsen där jag kopplar detta till hur Israel använde sig av fältarbetsresurser för rörlighet för att få ett högt tempo i sin strid. Slutsatserna är att Israel till stor del lyckades med Operation Gazelle tack vare att de hade förmågan att genomföra en vattenövergång över Suezkanalen. Försvarsmakten har i dag en förmåga att genomföra övergångar av större vattendrag. En större grad av samövning mellan manöverenheter och ingenjörförband kan vara lämpligt. / This essay Operation Gazelle - how the ability to create mobility over watercourses can contribute to a high tempo in combat.  The aim with this essay is to find out if the Swedish Armed Forces have an ability to implement transition of bigger watercourses with heavier equipment, such as tanks. By doing a case study on operation Gazelle I will examine the ability the Swedish Armed Forces have in the form of equipment, education and units.    Initially, I will explain important concepts as tempo, mobility, the OODA-loopen and watercourses. I use these concepts later in the essay where I will link this to how Israeli used combat engineering to get mobility and high tempo in combat. I use this in order to explain how the Israeli to a large extent succeeded with operation Gazelle due to their ability to make a water transition over the Suez canal. Swedish Armed Forces has today an ability to implement transitions of bigger watercourses. A bigger degree of cooperation between the maneuver units and engineering units can be appropriately.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet. Jag har använt både teoretiska och empiriska studier. De teoretiska studierna kan delas in i: - Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktioner - Lagar och bestämmelser för tunga fordon - Information och rapporter från Vägverket - Tidigare utförda undersökningar De empiriska studierna har utgjorts av intervjuer med olika transportörer i området. Intervjuerna har utförts för att få en bild av hur transportörerna uppfattar vägnätets begränsningar och hur detta påverkar deras verksamhet både praktiskt och ekonomiskt. Jag har intervjuat både stora företag som Södra Skog, Arla och Odal och mindre åkeriägare med ett fåtal lastbilar. Mina slutsatser är följande: 1. Det är fyra vägar i det undersökta området som bör prioriteras när det gäller förstärkningsåtgärder och tjälsäkring. 2. Vägverket bör undersöka möjligheterna att säkerställa en lätt och smidig kontakt mellan transportörer och de som ansvarar för underhållet av vägarna. 3. Det verkar vara bättre hålla kvar de mindre grusvägar som finns kvar och underhålla dem bättre med hyvling, grus och eventuellt dikning i stället för att lägga en tunn asfaltbeläggning, som är mycket känslig för tung trafik och tjällossning.

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmåga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen är att studera vilka behov av flytbroförmåga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön ställer. Vidare föreslås en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken används i tillämpad form. Först inhämtas bakgrundsinformation. Där beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan ställa ochvilken teknikutveckling som kan förutspås. Därefter utformas ett antal alternativ för att skydda broarbeten.Alternativen jämförs och slutsatser av detta dras. Slutligen föreslås en lösning för skydd av broarbeten och fortsattarbete.Skyddet föreslås bestå av en kombination av de olika alternativen. De inom FM befintliga förmågorna brukas inomramen för det nätverksbaserade försvaret. Genom att tillämpa signaturanpassningsteknik och multispektralvattendimma samt använda skenmål kan broarbeten komma till verkan i framtiden. Som flytbrosystem föreslås DB200 fortsatt kunna lösa de operativa behoven, men flytbrosystemet M 3 ökar ytterligare sannolikheten för överlevnadoch därmed verkan. Förmågan att ha kännedom främst om egen elektromagnetisk signatur krävs, men ävenmöjligheten att snabbt och överraskande bygga nya tillfarter förbättrar skyddet. / This thesis investigates what bridging capabilities the Swedish Armed Forces (SwAF) will be requiring in the future andhow to protect bridging from enemy detection and fire in a future combat situation.The purpose of the thesis is to find out what needs of bridging abilities that will be required in the future and whatrequirements this will lead to in a future combat environment. A suggestion of how to protect bridging from enemydetection and fire will be presented.The method of conducting studies presented by the SwAF will be applied. First, background information will becollected. The need for bridging abilities will be identified and the requirements from future combat environments willbe presented, as well as a possible technical development. Subsequently, a number of alternatives for protectingbridging will be presented. The different alternatives will be compared to each other and conclusions from thecomparisons will be drawn. Finally, a suggestion for a solution of how to protect bridging from destruction andproposals for work to be done will be presented.The suggestion for how to protect bridging will be a combination of the different alternatives. The occurring abilities ofSwAF units will be used within the context of Network-centric Warfare. Using signature management technology,multispectral water fog and decoys will enable bridging in the future. The Ribbon Bridge system will meet futurerequirements, but M 3 bridging equipment will enhance the probability of surviving and being successful. The ability toknow one’s own emission, primarily in the electromagnetic spectrum, as well as the capability of building new accessroads will enhance the protection of bridging. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

<p>Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vägverket Region Syd. Sveriges vägnät håller på att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begränsningar kvar på mindre vägar. Vi har inte tillräcklig kunskap om vilka problem dessa begränsningar medför för tunga transporter och Vägverket är angeläget om att klarlägga, vilken nytta det skulle vara att göra förstärkningsåtgärder. </p><p>Jag har undersökt ett landsbygdsområde i södra Östergötland och de begränsningar som finns här på flera vägar är dålig bärighet i första hand för broarna och hög tjälfarlighet. Syftet med undersökningen är att göra en kartläggning av de tunga godstransporterna och de problem begränsningarna på vägarna medför för näringslivet. Jag har använt både teoretiska och empiriska studier. De teoretiska studierna kan delas in i:</p><p>- Allmänna tekniska beskrivningar för vägkonstruktioner</p><p>- Lagar och bestämmelser för tunga fordon</p><p>- Information och rapporter från Vägverket</p><p>- Tidigare utförda undersökningar</p><p>De empiriska studierna har utgjorts av intervjuer med olika transportörer i området. Intervjuerna har utförts för att få en bild av hur transportörerna uppfattar vägnätets begränsningar och hur detta påverkar deras verksamhet både praktiskt och ekonomiskt. Jag har intervjuat både stora företag som Södra Skog, Arla och Odal och mindre åkeriägare med ett fåtal lastbilar. </p><p>Mina slutsatser är följande: </p><p>1. Det är fyra vägar i det undersökta området som bör prioriteras när det gäller förstärkningsåtgärder och tjälsäkring. </p><p>2. Vägverket bör undersöka möjligheterna att säkerställa en lätt och smidig kontakt mellan transportörer och de som ansvarar för underhållet av vägarna. </p><p>3. Det verkar vara bättre hålla kvar de mindre grusvägar som finns kvar och underhålla dem bättre med hyvling, grus och eventuellt dikning i stället för att lägga en tunn asfaltbeläggning, som är mycket känslig för tung trafik och tjällossning.</p>

Denna rapport har kommit till efter en studie som genomförts för att försöka identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar valet av slitlager på broar. Studien syftade även till att försöka bringa klarhet över vilka grunder som slitlager tidigare har valts på och bör väljas på i framtiden. Resultatet av studien är att slitlager riskeras att baseras på oklara grunder utan en tydlig motivering och otydliga riktlinjer. Det är ofta som personliga åsikter har ett stort inflytande i valet av slitlager. Ekonomi, typ av entreprenad eller estetik är andra avgörande faktorer vid val av slitlager. Studien har genomförts utifrån djupgående intervjuer med sakkunniga personer. / This report is the result of a study conducted to try to identify the most important factors affecting the choice of surface course on bridges. The study also aimed to clarify the reasons for which surface course were previously chosen and should be chosen in the future. The result of the study is that the surface course are likely to be chosen on unclear grounds without a clear motivation and unclear guidelines. It is often that private opinions have a big influence on the choice of the surface course. Economics, type of contract or aesthetics are other crucial factors in choosing of the surface course. The study has been conducted using in-depth interviews with people having knowledge in the field.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar. Inventeringen utfördes parallellt med det ordinarie underhållsarbetet och inkluderade följande brodelar:. Avloppsledningar och brunnar. Sandfång. Övergångsanordningar (fogar). Lager och lagerpallar. Kantbalkar samt räckenInformationen från BaTMan och inventeringen sammanställdes på objektskartor som visar den aktuella bron och de relevanta brodelarnas orientering och antal. Avsikten är att kartorna ska användas vid planering och framtagandet av förfrågningsunderlag. De kan dessutom användas som stöd vid det praktiska arbetet.Underhåll av broar är viktigt för att långsiktigt kunna upprätthålla den förväntade funktionen och motverka de nedbrytningsmekanismer som en bro utsätts för. Det är dessutom viktigt att säkerheten kan garanteras samtidigt som broars ekonomiska, historiska och estetiska värde bevaras. Underhåll är ett brett begrepp men i rapporten behandlas i huvudsak det förebyggande underhållet som kort kan beskrivas som åtgärder som förebygger uppkomsten av skador och nedsatt funktion. Underhållsfrågan tenderar att bortprioriteras av politiker då man vinner få politiska poäng på underhållsfrågor, men också på grund av svårigheten att se resultatet av investerade pengar. Med hjälp av olika verktyg kan man underlätta arbetet med att prognostisera och belysa underhållsbehovet för beslutsfattare. För att skapa bättre förutsättningar för brounderhåll vid upphandling föreslår vi att brobeståndet delas upp i ett antal driftområden som handlas upp separat för att på så sätt kunna jämföra olika entreprenörer. Med hjälp av egenskapskrav erhålls en nivå att sträva efter samtidigt som beställaren kan värdera utfört arbete. Kompletteras dessa egenskapskrav med ett bonus-/vitessystem skapas dessutom incitament för ett bättre underhåll. Både beställare och entreprenör skulle tjäna på längre kontraktstider då brounderhåll är ett långsiktigt arbete. Beställaren får sannolikt ett bättre utfört underhåll samtidigt som entreprenören får tid på sig att planera, investera och bygga upp nödvändig kompetens.För att behålla beställarkompetensen krävs goda rutiner för kunskapsåterföring. Detta kan säkerställas med arbetsmetoder som innefattar kontinuerliga möten, rapportering och uppföljning. Entreprenören saknar naturliga incitament för att lägga ner tid på kunskapsåterföring om detta inte reglerats i kontraktet.Oavsett vilka verktyg och hjälpmedel som används är brounderhåll ett långsiktigt arbete som förutsätter god kompetens från såväl beställare som utförare för ett bra resultat. / The Traffic Administration Office in Stockholm has an important task in managing the more than 800 bridges which constitute a vital part of the city´s infrastructure. A great challenge in the future will be to handle the growing need of bridge maintenance as a result of increasing traffic loads and an aging bridge stock. The Traffic Administration Office is one of the administrations of Stockholm City which is largely a client organization. At present the preventive maintenance is managed in-house but the intention within the next few years is to procure the preventive maintenance.The purpose of this thesis has been to develop a basis for procurement and knowledge management. This basis consists of object maps, monitoring protocols and requirements which have been developed with the intention to improve the preventive maintenance. This report is based on information from a literature study, interviews with people in the branch and an inventory of the bridge stock in Stockholm. The inventory was carried out parallel to the ordinary maintenance work and included the following parts:. Drains and wells. Sand traps. Expansion joints. Bearings and bridge seats. Edge beams and parapetsThe information from BaTMan and the inventory was summarized on object maps showing the current bridge and the orientation and quantity of relevant bridge components. The intention is that the maps will be used in planning and preparation of contract documents. They can also be a support in the practical work.Bridge maintenance is important to sustain expected function and prevent decomposing mechanisms. It is also important that safety is ensured and economical, historical, aesthetic values are preserved. Maintenance is a wide term and in this report we will mainly deal with the preventive maintenance which can be described as measures to prevent the occurrence of damages and dysfunctions.Maintenance is also a political question which tends to have a low priority among politicians. It is hard to show the outcome of invested money and there is a need for tools that can predict and show the need of maintenance to decision makers.To create better conditions for the procurement of bridge maintenance we suggest a splitting of the bridge stock into smaller maintenance areas where each will be procured separately. This creates the opportunity to compare different contractors to each other and evaluate them. The use of requirement gives the client a possibility to measure the executed work. If these requirements are combined with a system including bonuses and/or fines there will be incentives for a better maintenance. Since bridge maintenance is a long term work, it is likely that both client and contractor will benefit from long term contracts. A longer time span gives the contractor more time for planning and investing in necessary equipment.Good routines for knowledge management are important to maintain the knowledge as a client. This can be achieved with working methods that include reporting and monitoring. The contractor has not the natural incentives to contribute with knowledge if it isn't written in the contract.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.

i Abstract The Nockeby Bridge, in the western part of Stockholm, is a prestressed concrete bridge with an openable swing span of steel. The bridge was built during 1970 and should now be widened with 0.5 meters on each side. The concrete bridge deck is supported by two main-beams and cross-beams are located at the position of all supports. Previous studies of the bridge show that the torsional resistance is too low and the bridge needs strengthening while widened. The aim of this master  thesis  was  to  study  and  compare  different  strengthening  methods  for  The  Nockeby Bridge.  Eight  different  bridges  in  Sweden  and  China  were  reviewed  to  find  possible  strengthening  methods  for  The  Nockeby  Bridge.  External  prestressing  tendons  and  additional  cross-beams between  the  two  main-beams  were  seen  to  have  good  influence  on  the  resistance.  The  effect from strengthening with carbon-fiber reinforced polymer was questioned during small loads and was not seen as a suitable strengthening method for The Nockeby Bridge.  Four different FE-models were generated to be able to compare two strengthening methods. The compared strengthening methods were a method with additional cross-beams between the main-beams and a method with external prestressing tendons. All FE-models were built up by solid- and  truss  elements  where  the  concrete  was  modelled  with  solid  elements  and  the  prestressed reinforcement was modelled with truss elements.  Only a few load-cases were included to limit the scope of the study. The included load-cases were deadweight,  prestressing  forces  and  vehicle  load  from  standard  vehicle  F,  G,  H  and  I.  Two influence lines were created to be able to place the vehicle loads in an unfavorable way. From the FE-models, shear  stresses were  extracted  along two  lines, one  on  each  side  of the main-beam. The torsional part of the shear stresses was calculated from these two results and compared with the torsional resistance of the bridge. While calculating the torsional resistance, the normal force in the cross-section from prestress was extracted with the function “free body cut”. The results showed that none of the tested strengthening methods were enough to  strengthen The  Nockeby  Bridge.  However, the  method  with additional  cross-beams  was  seen  as  a  better method than external prestressing tendons. A combination of the two methods might be suitable but  was  not  tested.  Adding  four  cross-beams  in  each  span  might  also  increase  the  resistance enough, but this was neither tested. It was also seen that a reduction of the torsional stiffness had a large influence on the result. Such a reduction is allowed in some cases and should be utilized if possible. Furthermore,  it  was  seen  that  solid-models  were  extremely  time  consuming  and  there  is  not  a  good alternative to design a bridge with only a solid model. / Nockebybron i västra Stockholm är en förspänd betongbro med ett öppningsbart svängspann av stål. Bron byggdes 1970 och ska nu breddas med 0.5 meter på varje sida. Betongplattan stöds upp av två huvudbalkar och tvärbalkar är placerade vid samtliga stöd. Tidigare studier av bron visar att brons vridstyvhet är låg och bron behöver förstärkas i samband med breddningen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och jämföra olika förstärkningsmetoder för Nockebybron. Åtta olika  broar  i  Sverige  och  Kina  undersöktes  för  att  hitta möjliga  förstärkningsåtgärder  för Nockebybron. Extern spännarmering och extra tvärbalkar mellan de två huvudbalkarna hade en bra inverkan på kapaciteten. Kapacitetsökningen fån förstärkning med kolfiberförstärkt plast är ifrågasatt vid låga laster och uppfattas inte som en bra metod för att förstärka Nockebybron.  Fyra     olika     FE-modeller     skapades     för     att     jämföra     två     förstärkningsmetoder. Förstärkningsmetoderna som jämfördes var metoden med extra tvärbalkar mellan huvudbalkarna samt   en   metod   extern   spännarmering.   Alla   FE-modeller   byggdes  upp   med  solid-  och stångelement  där  betongen  modellerades  med  solidelement  och  den  förspända  armeringen modellerades med stångelement.  Enbart ett fåtal lastfall inkluderades i studien för att minska studiens omfattning. De inkluderade lastfallen  var  egenvikt,  förspänningskrafter  samt  trafiklast  från  typfordon  F,  G,  H  och  I.  Två influenslinjer  skapades  för  att  placera  trafiklasten  på  ett  ogynnsamt  sätt.  Från  FE-modellerna extraherades   skjuvspänningar   från   bägge   sidor   av   en   av   huduvbalkarna.   Från   dessa skjuvspänningar   beräknades   vrid-delen   av   skjuvspänningarna   som   jämfördes   med   brons vridkapacitet.  När  vridkapaciteten  beräknades  togs  tryckkraften  från  tvärsnittet  fram  genom funktionen ”free body cut”.  Resultatet visade att ingen av de testade förstärkningsmetoderna var tillräckliga för att  förstärka Nockebybron.  Hur  som  helst,  metoden  med  extra  tvärbalkar  ansågs  som  en  bättre  metod  än extern  spännarmering.  En  kombination  av  de  bägge  förstärkningsmetoderna  kan  vara  lämplig men detta testades inte. Att lägga in fyra tvärbalkar i varje spann kan också leda till en tillräcklig ökning av kapaciteten, men detta fall testades inte heller. En reduktion av vridstyvheten sågs ha en stor påverkan på resultatet. En sådan reduktion är tillåten i vissa fall och borde utnyttjas om möjligt. Vidare  upptäcktes  att  en  solidmodell  är  väldigt  tidskrävande  varför  det  inte  är  lämpligt  att  dimensionera en bro enbart med hjälp av en solidmodell.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken potential en digital multimodal loggbok kan ha som digital bro mellan studenter och lärarutbildare under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) för att stötta studenterna i deras profession- och kunskapsutveckling, med hjälp av sociosemiotiska resurser, såsom digitala verktyg. Jag har undersökt hur en grupp yrkeslärarstudenter använder de sociosemiotiska resurser som erbjuds i den multimodala loggboken under deras VFU, för att kommunicera kunskaps- och professionsutveckling via en digital bro till lärosätet. Genom textanalys, inspirerad av hermeneutiken – och i termer av ett vidgat textbegrepp – undersöks studenternas arbete i de digitala, multimodala loggböckerna. Resultatet redovisas och diskuteras med fokus på studenternas användning av sociosemiotiska resurser och multimodaliter. Valet av textanalys som metod föregicks av en önskan att identifiera de faktorer som påverkade kommunikationen via digitala broar i en digital multimodal loggbok.  Undersökningen omfattade 13 loggböcker som har analyserats från helhet till del vid fem tillfällen. Resultatet visar att de studenter som hade digitala förkunskaper kunde kommunicera sina förväntningar och sitt lärande i loggböckerna med hjälp av de erbjudna sociosemiotiska resurserna. De studenter som hade begränsade digitala förkunskaper har inte använt de resurser som erbjöds vilket resulterade i att det åsyftade meningsskapandet gick förlorat i denna kontext. / The purpose of this study is to investigate what potential a digital multimodal logbook can have as a digital bridge between students and teacher educator during the practice-based part of the education, to support students in their professional development as well as in their development of knowledge. Socio-semiotic resources, such as digital tools, were used for this purpose. I have studied how a group of student teachers use the semiotic resources offered in the digital multimodal logbook during the practice-based part of their education, aiming to communicate their professional development and their knowledge development by a digital bridge to the university. By using text analysis, influenced by a hermeneutic model, I have studied what can facilitate, but also prevent students' work in the logbooks and the result are discussed in relation to the concept of semiotic resources and multimodality. Through a text analysis, influenced by a hermeneutic modell – in terms of an expanded text concept – are the students work in the digital multimodal log books investigated. The results are reported and discussed with a focus on the students’ use of socio-semiotic resources and multimodalities. The reason for using text analysis as a method was a desire to identify factors that could influence communication through digital bridges in a digital multimodal logbook. The study contained 13 logbooks who have been analysed from whole to parts at four occasions. The results show that students with digital knowledge could communicate their expectations and their learning by using the socio-semiotic resources that were offered. Students with limited basic digital knowledge did not use the resources they were offered which resulted in the fact that they lost the opportunity to create meaning in this context by using the offered resources.