Studier visar att gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) växer sig allt större, samtidigt råder det delade meningar kring IM. Utifrån dessa delade meningar växte en nyfikenhet hos oss över vilken inställning elever och studie- och yrkesvägledare har gentemot IM. Syftet med vårt examensarbete är således att undersöka dessa inställningar, hur eleverna beskriver övergången mellan högstadiet och IM samt vilka möjligheter de ser efter avslutad utbildning. Våra frågeställningar är följande:• Hur beskriver studie- och yrkesvägledare IM?• Hur beskriver eleverna övergången ifrån högstadiet till IM?• Hur beskriver eleverna att det är att studera på IM?• Vilka möjligheter ser eleverna efter avslutad utbildning?Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare samt fyra elever på IM. Som teoretisk utgångspunkt för detta examensarbete presenteras Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. De teoretiska begrepp som används för att analysera det empiriska materialet är: fält, kapital, habitus, handlingshorisont, brytpunkter och rutiner. Resultatet visar att såväl elever som studie- och yrkesvägledare har en positiv inställning till IM, däremot menar samtliga respondenter att omgivningen har en felaktig bild av introduktionsprogrammen. Eleverna var från början motvilliga till att börja på IM, en del på grund av knapphändig information och andra av negativa kommentarer från bekanta. Vidare visar resultatet att elevernas handlingshorisont påverkas dels av hur de uppfattar sig själva och hur de uppfattar den kontext de befinner sig inom.

Medelåldern för studie- och yrkesvägledarexamen är i Sverige högre än för de flesta andra treåriga högskoleutbildningarna. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för vad det är som gör att studie- och yrkesvägledarstudenter påbörjar sin utbildning relativt sent i arbetslivet. Tre frågeställningar har framtagits för att göra studien undersökningsbar. Frågorna berör vad som får studenterna att påbörja utbildningen vid en relativt hög ålder, vad som har föranlett beslutet att påbörja utbildningen just när de gör det samt hur tidigare erfarenheter har påverkat deras beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. I studien har en kvalitativ metod används. Sex studie- och yrkesvägledarstudenter intervjuats, samtliga är 35 år eller äldre och studerar på programmets andra termin. Tidigare forskning visar att äldre högskolestudenter påbörjar utbildning på grund av bland annat att personer behöver utöka sin kompetens, att personer vill byta yrke samt att det finns personer som kontinuerligt vill lära sig saker för kunskapens skull. Det finns också forskning som tyder på att individer byter sysselsättning vid specifika vändpunkter i livet och människors yrkesidentitet påverkar valet av studier och förändringar i deras yrkesbana. I arbetet presenteras två teorier, dessa behandlar bland annat brytpunkter, rutiner och påverkansfaktorer vid studie- och yrkesval. Resultatet i studien visar att studenterna inte sett studie- och yrkesvägledaryrket som tänkbart för dem förrän kort innan påbörjandet av högskolestudierna. Intervjupersonerna uppger att de tidigare funderat kring högskolestudier, och om det ska göra det någon gång så är det nu eller aldrig. I samtliga fall har det skett något specifikt som lett till att personerna har slutat med tidigare sysselsättning och börjat något nytt. I studien framkommer även att personerna bland annat påverkas av kommande arbetsplats, familj, geografiskt läge, arbetsmarknad och ålder när de valt att studera till studie- och yrkesvägledare.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka av vilken orsak brytpunkter initieras i individens karriärutveckling och hur individerna i vår undersökning har hanterat dessa och hur deras karriäridentitet har förändrats efter brytpunkten. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta respondenter som genomgått både frivilliga och ofrivilliga brytpunkter i karriären. Alla respondenter har genomgått högskolestudier. Resultatet av vår studie visar att en vanlig orsak till brytpunkt är, speciellt vid frivilliga brytpunkter, att individen har lust att lära nytt och utvecklas som människa. Andra brytpunkter i livet som exempelvis skilsmässa och föräldraskap har också varit en bidragande orsak till brytpunkter i karriären. Tillfälligheter har spelat en stor roll för respondenterna och många gånger är det slumpen som avgjort var individen befinner sig i sin karriärutveckling. Vi har sett att perioderna mellan brytpunkterna är viktiga vid hantering av karriärbeslutet och ett mönster vi bland annat sett är att de respondenter som fått arbete inom sitt nya yrke efter brytpunkten bekräftar och förstärker sitt karriärbeslut. I studien har vi sett att flertalet av respondenterna har förändrat sin karriäridentitet genom att deras värderingar förändrats, deras allmänbildning har ökat och de har fått större självförtroende och här har utbildningen respondenterna genomgått varit den stora bidragande faktorn.

Skolverket konstaterar att man kan se en förbättring när det kommer till elevernas engagemang i skolarbetet, relationerna till lärarna och deras attityd när det kommer till undervisningen. Dock finns det fortfarande forskning som pekar på elever har förmågan att prestera ännu bättre i skolan än vad gör, och nöjer sig därmed ett lägre betyg trots att de har potential till att få ett högre betyg. Detta har väckt vårt intresse. Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på varför vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet. Vi valde att utgå ifrån en frågeställning som lyder “Vilka faktorer bidrar till att vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet?” Vi använde oss av en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Det var fyra informanter som deltog i intervjuerna. Alla informanter är elever på ett gymnasium från en specifik skola i södra Sverige. Resultatet analyserades utifrån våra intervjusvar och två teorier, Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus och Hodkinson & Sparkes Careership theory som har vidareutvecklat Bourdieus teori. Vi kom fram till  att vårdnadshavarengagemang, kamratskap, utanförskap, lärande identitet, ändrat perspektiv på betyg och trygghet och miljö var faktorer som påverkade informanterna mest till att förbättra sina betyg i gymnasiet. Fortsättningsvis diskuterade vi förslag på hur man vidare kan forska och fördjupa sig inom detta ämne.

Studie- och yrkesvägledning riktar in sig mot begrepp som karriärförändring ochyrkesidentitet men alldeles för lite forskning inom studie- och yrkesvägledningfokuserar inom arenan av sport och idrott. Det finns även mycket tidigare forskning somfördjupar sig kring övergångar och utmaningar av före detta professionella idrottaresamt hur viktigt det är med stöd under processen. Därför har det väckts ett starkt intresseför att undersöka dessa begrepp inom idrott, med inriktning mot elitfotbollsspelare pågrund av personligt intresse för fotboll. Studiens syfte är att undersöka och analysera deförändringarna som sker i en elitfotbollsspelares identitet och karriär efter att de avslutatsin karriär på grund av skada. Frågeställningarna som uppkommer i studien undersökerpå vilka sätt elitfotbollsspelares självbild och identitet påverkas efter avslutad karriär,samt vilka utmaningar elitfotbollspelare stöter på under övergången frånfotbollskarriären. För att fånga upp data har det använts en kvalitativ metod i form avsemistrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sex informanter som alla har spelatfotboll på elitnivå. Resultatet har analyserats med hjälp av Mark L. Savickas teori Careerconstruction theory samt Hodkinson och Sparkes Careership theory. I denna studie komskribenterna fram till att elitfotbollspelare präglas av flera utmaningar och anpassningar isina yrkesidentiteter, karriärförändringar och övergångar och att det behövs stöd.Slutligen framställdes förslag för vidare forskning inom ämnet.

Varje år placeras drygt 1000 ungdomar på Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem, majoriteten av dessa efter beslut om omhändertagande enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att tillgodogöra ungdomarnas rätt till utbildning bedriver därför varje ungdomshem sin egen skolverksamhet. Studiens syfte är att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Den konstruktivistiska vägledningen har visat sig vara framträdande i det vägledningsinriktade arbetet med eleverna som är placerade på SiS särskilda ungdomshem. En framgångsfaktor som även framkommer i tidigare forskning är att motivationsarbete och relationskapande fyller en viktig funktion vid bemötandet men även i det fortsatta arbetet under tiden ungdomarna är placerade. Genom att arbeta med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan mötet med ungdomarna skapa nya förutsättningar för dem, samt ett led i vidgandet av deras handlingshorisont inför möjliga, framtida val. Övergången till skola efter avslutad placering beskrivs som svag, en trolig faktor till detta är att det många gånger är svårt att få en skolplats åt eleven, och som därmed riskerar en bruten skolgång. Resultaten i studien bygger på insamlat material från intervjuer med en utvecklingsstrateg inom SiS skola och tre studie- och yrkesvägledare som arbetar på SiS särskilda ungdomshem för icke skolpliktiga ungdomar.

Mellan gymnasiestudier och vidare studier uppstår en institutionell brytpunkt. Förmågan att hantera en brytpunkt är olika men individer med neuropsykiatriska nedsättningar har särskilt svårt att ta sig igenom brytpunkter och efterföljande övergångar utan stöd. Syftet med den här studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av vägledningen av elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier. Detta undersöks i form av tre frågeställningar om förutsättningar, arbetssätt och utvecklingsområden. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedan bearbetats och analyserats genom tolkning av de teman och mönster som har kunnat utläsas. Pågående och tidigare forskning, Careership-teorin samt begreppet self-efficacy har använts i resultatanalysen av empirin. Resultatet visar att förutsättningarna för vägledningen skiljer sig åt mellan skolor och kommuner och att kompetensen att använda framgångsrika arbetssätt är hög, men att strukturerade övergångsstrategier saknas. Andra utvecklingsområden berör exempelvis behovet av nationella styrdokument och utbildningsinslag om vägledning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Inför den här studien träffade vi studie- och yrkesvägledare på en större gymnasieskola iVästra Götaland. De uppmärksammade en obalans i hur elevernas hemkommuner väljer attfånga upp och arbeta med de elever som valt att inte slutföra sina gymnasiestudier.Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse för hur handläggarna inom detkommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland arbetar med de unga vuxna som tillhörmålgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Studien utgår ifrånfrågeställningarna. Vilka insatser och resurser kan handläggarna inom KAA i Västra Götalanderbjuda de unga vuxna? På vilket sätt arbetar handläggarna inom KAA i Västra Götaland föratt bemöta de unga vuxna?En kvalitativ metod har tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma handläggare inom det kommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland.Analysen av det empiriska materialet har utgått från ett teoretiskt ramverk bestående avHodkinson och Sparkes Careership-teori (1997) samt Känslan av sammanhang (KASAM) avAaron Antonovsky (2005).Resultatet i studien visar på att ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret oftast vilarpå en enskild handläggare och att handläggaren i sin tur är beroende av samverkan medövriga professioner och ekonomiska resurser för att genomföra uppdraget. De unga vuxnainom målgruppen för KAA behöver tid för att finna meningsfullhet och vidga sinhandlingshorisont.

Det finns en ojämn fördelning företagsägare i Sverige där andelen är 70% män och 30% kvinnor. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för kvinnor som är företagsägare. Delvis genom att undersöka faktorer som påverkade kvinnorna att bli företagsägare, och delvis vilka karriärmöjligheter och utmaningar kvinnorna upplevde vid starten av företaget, upplever nu och ser i framtiden. Teoretiska begrepp som används är brytpunkter och livsdesign. Brytpunkter är ett begrepp inom Careership-teorin om karriärbeslut från Hodkinson och Sparkes och livsdesign är ett begrepp från Savickas et al. och innehåller delar av karriärkonstruktion, självkonstruktion och livslång själv-konstruktion. Det finns ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i studien och metoden som har använts är kvalitativ genom narrativa intervjuer. I resultatet kommer fyra teman att presenteras; faktorer som påverkade att bli företagsägare, utmaningar då och nu, karriärmöjligheter då och nu, och utmaningar och karriärmöjligheter i framtiden. Resultatet visar att det finns påtvingande brytpunkter, självinitierande brytpunkter och ibland en kombination av båda inför karriärvalet att bli företagsägare. Vidare visar resultatet att personer oavsett ålder behöver göra övergångar inom arbetslivet och en livsdesign är en förutsättning för att klara sig i en ständigt föränderlig och turbulent arbetsmarknad. Resultatet visar att de flesta kvinnorna har en förälder som är företagsägare och några har även andra personer inom sitt nätverk. Det framkommer även att intervjupersonerna har fått lära sig hantera olika utmaningar och nya aktiviteter inom sitt företagande vilken har stärkt deras självförtroende och har lett till ett ökat självledarskap. De har också behövt hantera att själva skapa arbetstillfällen för att kunna försörja sig, något som är annorlunda från en löneanställning. De lyfter vidare nätverkets betydelse där andra företagsägare ger en kompetenshöjande och stöttande funktion. Samtliga vill fortsätta vara företagsägare trots olika framtidsutmaningar inom klimatomställning och pågående inflation. De ser fortfarande karriärmöjligheter och har olika mål inom sitt företagande i framtiden. / There is an uneven level of business owners in Sweden where the proportion is 70% men and 30% women. The purpose of this study is to gain an increased understanding of women who are business owners. Partly by examining factors that influenced the women to become business owners, and partly what career opportunities and challenges the women experienced at the start of the company, experiencing now and thoughts about the future. Theoretical concepts that are used are turning-points and life-design. Turning-points is a concept within the Careership theory of career decision from Hodkinson and Sparkes and life-design is a concept from Savickas et al. and includes elements of career construction, self-construction, and lifelong self-construction. There is a social constructivist perspective in the study and the method that has been used is qualitative through narrative interviews. In the result four themes will be presented; factors that influenced becoming a business owner, challenges then and now, career opportunities then and now, and challenges and career opportunities in the future. The result shows that there are forced turning-points, self-initiating turning-points and sometimes a combination of both before the career choice of becoming a business owner. Furthermore, the results show that people regardless of age need to do transitions in working life and a life-design is a necessity for coping in a constant changing and turbulent labor market. The result shows that most of the women have a parent who are business owners and some also have other people within their network. It also appears that the women have learned to deal with different challenges and new activities within their business, which has strengthened their self-confidence and has led to increased self-leadership. They have also had to deal with creating job opportunities to make a living, which is different from a salaried employment. They further highlight the importance of the network where other business owners provide an enhancing in competence and supportive function. Everyone wants to continue being business owners despite various future challenges in climate change and ongoing inflation. They still see career opportunities and have different goals in their business in the future.

Detta examensarbete handlar om hur pojkars gymnasieval påverkas av heteronormativiteten och hur yrkesverksamma vägledare ser på problemet. Stereotypa tankar, strukturer och åsikter påverkar pojkars gymnasieval negativt. Syftet med arbetet är att de samband som finns mellan pojkars (i åldern 15-20 år) gymnasieval och heteronormativitet ska synliggöras. Metoden som användes för att belysa detta område var en kvantitativ metod i form av en enkät där respondenterna utgjordes av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Den kvantitativa datan analyserades sedan genom en kvalitativ metod i form av tematisk analys där de mest centrala temana var könsstereotypiska val, inkomst samt dålig förmåga till självreflektion. Svaren i enkäten bekräftade att könsnormer, maskulinitet och könsstereotyper har en inverkan i pojkars gymnasieval. Respondenternas svar visar att skollagen, diskrimineringslagen samt styrdokument från Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten om hur man ska skapa en likvärdig skola inte följs. Detta är något som även den tidigare forskning visar. De tre mest framstående fynden; heteronormativitetens påverkan, saknad av tid och resurser samt skolans bristande ansvar diskuteras. Vidare forskning kan beröra psykisk hälsa kopplat till heteronormativitetens påverkan, att intervjua yrkesverksamma som genomfört normbrytande val samt att undersöka hur universitets- och högskolestudenter ser på detta samband.