Brytpunkter innebär skiften mellan olika sysselsättningar och områden på utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt använder individen olika rutiner. Syftet med studien är att studera sex kvinnors berättelser om brytpunkter och rutiner i karriären. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berättelser har en hermeneutiskt ansats använts. Resultatet visar att de sex kvinnorna har upplevt ett flertal brytpunkter i sina karriärer samt att de har använt olika rutiner för att hantera dessa brytpunkter. De flesta brytpunkter är svåra att klassificera som frivilliga eller påtvingade, samt svåra att skilja från rutiner och tidigare brytpunkter. En slutsats blir att karriär kan beskrivas som en livslång process av brytpunkter och rutiner. / Turning points involves shifts between different occupations and areas of education and labor. The individual processes turning points using various routines. The purpose of this study is to examine six women's stories of turning points and routines in their careers. Six semi structured interviews were conducted. A hermeneutic approach has been used in processing and analyzing the stories. The results show that the six women have experienced several turning points in their career and that they have used several different routines to deal with these turning points. Most turning points have been difficult to classify as self-initiated or forced, as well as difficult to distinguish from routines and previous turning points. One conclusion is that career can be described as a lifelong process of turning points and routines.

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriärbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv på samhällsvetenskaplig forskning om kvinnors karriärvalsprocesser. I studien används både en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara våra forskningsfrågor. Den kvantitativa metoden med enkätundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras på intervjuer med sex respondenter från enkätstudien. Analys och slutsats baseras på de resultat vi fått från enkätundersökningen och de enskilda intervjuerna med stöd i lämpliga karriärvalsmetoder och teorier. Resultatet visar att orsakerna till kvinnornas karriärbyte är brytpunkter av såväl frivillig som påtvingad karaktär. Kvinnornas handlingshorisont och de brytpunkter och rutiner som de utsätts är påverkade av kvinnornas habitus, tidigare erfarenheter och var i livscykeln de befinner sig vilka styr deras beslut och deras handlingar. Vår slutsats är att kvinnornas studie- och yrkesval framför allt är ett intresse och en karriärstrategi samt en strävan att öka livskvaliteten. / The study aims to investigate the reasons underlying women's career changes through academic studies. We try to give a new perspective on women’s career choice processes in social science research. Both a quantitative and a qualitative method were used in order to answer our research questions. The two methods complement and reinforce each other while providing a more nuanced picture of the problem area. The quantitative method consisting of a questionnaire addressed a number of selected female students at StockholmUniversity. The qualitative study is based on interviews with six respondents selected from the survey. Processing and analysis are based on the results from the survey and the individual interviews with the support of appropriate career choice methods and theories. The results show that the causes of women's career changes are the turning points of either a volunteer or forced character. Women's action horizon, the turnings points and routines are influenced by their habitus, previous experiences and were they are in life. Our conclusion is that women's educational and career choices primarily are an interest and a career strategy as well an effort to increase the quality of life.

Utrikes föddas möjlighet till ett etablerat karriärliv i Sverige är ett återkommande ämne i olika kartläggande rapporter, statistiska analyser och forskningsartiklar. Forskning visar att tidigare kunskaper som individen tillägnat sig i ett annat land kan möjligen erkännas i Sverige om individen investerar i nya former av kapital. Dessa studier lyfter mest positiva berättelser och betonar betydelse av att tolka karriärutveckling inte bara i termer av etnicitet,migration och kulturella skillnader utan som en del av individernas större narrativ om deras framgång i det nya svenska sammanhanget. Syftet med denna studie är att se hur utrikesfödda som kommer från samma land och således från samma kulturella kontext och som flyttar till Sverige som vuxna ser på sin karriärutveckling i det nya landet. Metoden som valts för denna studie är semistrukturerade intervjuer som också har inslag av livsberättelser. Intervjuerna analyserades med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careership-teori och olika teoretiska begrepp kring kapitalets betydelse som tidigare forskning har funnit stöd i. Tematisk analys valdes för att redogöra och analysera studiens resultat. Resultaten visade att intervjupersonernas resa i Sverige möts både av hinder och möjligheter. Analysen tyder påatt det som däremot leder till hållbara karriärer och som egentligen kan omvandla möjliga hinder till möjligheter är människornas investering i nya kunskaper. För att gå igenom de olika brytpunkterna och hantera dem på bästa möjliga sätt intar individen ett pragmatiskt rationellt förhållningssätt. Undersökningen belyser betydelsen av att se utrikes föddaskarriärutveckling inte i termer av enstaka faktorer utan som ett kontinuerligt samspel mellan individens ständiga försök och det nya landets samhälleliga kontext. / The opportunity for foreign born people to have an established career in Sweden is a recurring topic in various survey reports, statistical analyses and research articles. Research shows that knowledge previously acquired in another country can be valued in Sweden if the individual invests in social and cultural capital. These studies also highlight mostly positive stories and emphasize on the importance of interpreting career development not only interms of ethnicity, migration and cultural differences but as part of the individuals' broader narratives of their success in the new swedish context. The purpose of this study is to see how foreign born people coming from the same country, and thus from the same cultural context, and who moved to Sweden as adults regard their career development in the new country. The method chosen for this study is one of semi-structured interviews that also have elements of life stories. The interviews were analyzed with the help of Hodkinson and Sparkes Careership theory and various concepts around capital theories that previous research has been based on. Thematic analysis was used in order to present and analyze the results of the study. The results showed that the interviewees' journey in Sweden came with both obstacles and opportunities. Analysis suggests that what leads to sustainable careers and can finally turn possible obstacles into opportunity is people's investment in new knowledge. Moreover, it finds that in order to go through the various turning points and deal with them in the best possible way, individuals adopt a pragmatically rational approach. The study highlights the importance of seeing career development not in terms of individual factors but as a continuous interplay between the individual's efforts and the new country's social context.

The purpose of this study is to examine how individuals who became involuntary unemployed due to the Covid-19 pandemic experience and handle the situation as unemployed. As a result of the COVID-19 pandemic, demand for products and services in certain industries has drastically reduced and work opportunities have decreased.  Whilst working as career counsellors within support during this year we have encountered a new group of job seekers – those who have higher education experience, who, before 2020, were not part of the natural unemployment in Sweden. During the interviews it was noticed that most of these participants expressed a strong professional identity associated with their previous professional role.  This, in turn, could be attributed to having an impact on their coping strategies and their way of reflecting over their situation of being unemployed. The empirical data that was produced using qualitative interviews were later analysed using Hodkinson and Sparkes careership theory, Mezirow's Transformative learning and Ylva Ulfsdotter and Malin Lindes explanation of the term Professional Identity. This study highlighted that most participants continued to have a strong connection to their previous professional identity and that a forced turning point due to the pandemic contributed to a feeling that unemployment would only be temporary. It also concluded that those participants who had an inherent idea of a new career or a new lifestyle acted quickly and were able to make the transition to a different occupation. The turning point also contributed to the participants learning as they planned alternative careers as backups for eventual, future, turning points to come / Det här examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för individers upplevelser och hantering av en påtvingad brytpunkt och ofrivillig arbetslöshet orsakad av Covid -19 pandemin. I våra yrkesroller som studie och yrkesvägledare inom Stöd och matchning har vi under 2020 kommit att möta en ny grupp arbetssökanden vilken är målgruppen för studien. Målgruppen vilken vi benämner som den nya gruppen arbetssökanden är individer med eftergymnasial utbildning som vid uppsägningen befann sig mitt i karriären i yrken förknippade med deras tidigare utbildningsval. Den nya gruppen arbetssökande befann sig innan 2020 mitt i karriären och var inte var en utmärkande del av den naturliga arbetslösheten i Sverige.  I många branscher har efterfrågan på produkter och tjänster minskat drastiskt till följd av pandemin och arbetsmöjligheterna är få. Empirin togs fram genom kvalitativa intervjuer som senare analyserades till stöd av Hodkinson och Sparkes Careership teori, Mezirows begrepp referensramar samt Ylva Ulfsdotter och Malin Lindes förklaring av begreppet yrkesidentitet. Under intervjuerna har vi reflekterat över att en stark yrkesidentitet förknippad med tidigare yrkesroll påverkat respondenternas hantering och upplevelse av den ofrivilliga arbetslösheten. Det framgick även att respondenter som haft en inneboende idé om en ny karriär eller en ny livsstil tenderat att agera snabbt och åter komma i sysselsättning. Resultatet visar på att en effekt av brytpunkten var att respondenterna planerade alternativa akademiska karriärer som backup för eventuella framtida brytpunkter.

Denna uppsats syfte är att få reda på hur media beskriver Metallica när de tog emot Polarpriset år 2018. Med hjälp av metoden kulturanalys använder jag mig av kulturanalytiska begrepp och analyserar samt diskuterar resultaten utifrån begreppen identitet, status samt kulturella brytpunkter. Totalt sex artiklar och ett kåseri från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har analyserats där jag har letat efter upprepande mönster och teman och kommit fram till intressanta punkter. Majoriteten av journalisterna är positivt ställda till att Metallicas musik uppmärksammas och belönas, dock dök det upp en stor diskussion samt skepticism till själva Polarpriset i sig. Juryns sätt att välja ut vinnare av priset är enligt fem av dessa sju artiklar och kåseri ologiskt, saknar samtidsrelevans och spekulationer kring ett outtalat krav där vinnaren måste dyka upp till ceremonin diskuteras i några av dessa artiklar samt vilken status det faktiskt ger detta pris i sig. Några av journalisterna tar även upp hur hiphopen inte hade vunnit ett pris än men att det kanske vänder nu när ett metalband har vunnit. Det skrivs även om hur andra metalband som Black Sabbath borde ha varit det första metalbandet att ta emot Polarpriset. Undersökningen kommer fram till att dessa journalister beskriver Metallica som ett band med stora insatser för musiken, allra främst inom metalvärlden, som borde belönas men att vinna Polarpriset 2018 innan ett annat metalband har vunnit öppnar till en ny diskussion om statusen på Polarpriset i sig.

This thesis addresses the optimization of the Variational Autoencoder-based Change Point Detection (VAE-CP) approach in time series analysis, a vital component in data-driven decision making. We evaluate the impact of various distance metrics and hyperparameters on the model’s performance using a systematic exploration and robustness testing on diverse real-world datasets. Findings show that the Dynamic Time Warping (DTW) distance metric significantly enhances the quality of the extracted latent variable space and improves change point detection. The research underscores the potential of the VAE-CP approach for more effective and robust handling of complex time series data, advancing the capabilities of change point detection techniques. / Denna uppsats behandlar optimeringen av en Variational Autoencoder-baserad Change Point Detection (VAE-CP)-metod i tidsserieanalys, en vital komponent i datadrivet beslutsfattande. Vi utvärderar inverkan av olika distansmått och hyperparametrar på modellens prestanda med hjälp av systematisk utforskning och robusthetstestning på diverse verkliga datamängder. Resultaten visar att distansmåttet Dynamic Time Warping (DTW) betydligt förbättrar kvaliteten på det extraherade latenta variabelutrymmet och förbättrar detektionen av brytpunkter (eng. change points). Forskningen understryker potentialen med VAE-CP-metoden för mer effektiv och robust hantering av komplexa tidsseriedata, vilket förbättrar förmågan hos tekniker för att upptäcka brytpunkter.

Syftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse för orsaker till karriärväxling hos individer som sökt omställningsstudiestödet. Frågeställningarna som använts för att undersöka studiens syfte är följande: vilka faktorer har initierat önskan att vilja karriärväxla och hur ser respondenterna på sina möjligheter att karriärväxla med omställningsstudiestödet. En kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv har genomförts, där en abduktiv ansats har använts för att dra slutsatser om studiens resultat. Ett kriterieurval har skett och sex respondenter valdes ut till studien. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och därefter har en innehållsanalys genomförts. Teorier och begrepp som använts vid analys av resultat är karriärvalsteorin Careership med begreppen handlingshorisont, habitus och brytpunkter. Som ett komplement används även metakarriärteorin System Theory of Framework med begreppen influenser, processinfluenser och system. Studiens resultat visar att omställningsstudiestödet inte påverkar respondenternas val i någon större utsträckning när det kommer till att karriärväxla. Faktorer som initierat en önskan att karriärväxla hos respondenterna i studien berodde på flera olika orsaker. Det som framkom i resultatet var: arbetsmiljö, hälsoproblematik, utvecklingsbehov och viljan att testa nytt. Avslutningsvis, omställningsstudiestödet är en möjlighet till karriärväxling men det är inte en enskild faktor till beslutet att karriärväxla utifrån studiens resultat.

Denna uppsats behandlar Svenska kyrkans identitet i lag (1998:1591) ur ett rättshistoriskt perspektiv. När lagen stiftades var det med det uttalade syftet att bevara Svenska kyrkans identitet genom den stundande relationsförändringen mellan stat och kyrka. Men vilken identitet var det som skulle bevaras? En exposé över hur Svenska kyrkans identitet har beskrivits och diskuterats, i såväl statliga som inomkyrkliga utredningar, lagförslag och beslut jämte doktrin, påvisar att det kan ha rått delade meningar, eller åtminstone oklarhet,i den frågan. En genomgång av vart och ett av de identitetsbegrepp som idag återfinns i lagenleder till slutsatsen att oavsett vilken identitet som avsikten var att bevara så blev utfallet ett specifikt: En alltigenom demokratisk folkkyrka vars organisation omöjliggör för kyrkan att uppställa garantier för att hon ska förbli evangelisk-luthersk. En jämförelse mellan hur Svenska kyrkans identitet beskrivits i tidigare lagstiftning och hur den idag regleras föranleder slutsatsen att lagen om Svenska kyrkan inte orsakat, men bidragit till,att Svenska kyrkans identitet har bevarats sådan som den var år 1995. Därtill påvisas att denna identitet, i åtminstone två avseenden, utgör en anomali i samfundets historia vilket kan anses utgöra skäl att ifrågasätta lagens syfte.

I denna mastersuppsats undersöker författaren det möjliga värdet av karriärteorier. Värdet är empiriskt undersökt med utgångspunkt I tio fallstudier av intervjutyp. Författaren kommer till slutsatsen att kunskap om karriärteorier möjliggör en bättre förståelse av hur individer fattar karriär- och utbildningsbeslut. Författaren argumenterar för att kunskap om karriärteorier är, och bör vara relevant för vägledarnas profession och yrkesroll. / In this master thesis the author investigates the potential value of career theories. The potential value is empirically investigated on the basis of ten interviewee case studies. The author reaches the conclusion that career theories does enable a better understanding of how individuals make career- and educational choices and argues that knowledge of career theories is, and should be relevant for the guidance counsellors professional role.

In this essay we have chosen to study single mothers who in conjunction with their parental leave have chosen to change career direction. Through personal and previous experiences during our time at Malmö University we have come into contact with single mothers who had gone through a journey such as the one described which in form led us to question what influences this group and how guidance counsellors can guide them through these turning-points. To be able to identify the reasons for the change of career direction we have chosen to use the following questions: What factors have influenced single mothers'  who have decided to change career direction? Have single mothers' views on their career development changed in the context of parenthood? If so, how? How can career counsellors best guide single mothers in their career transitions?     We have carried out qualitative interviews with six informants who have decided to change career direction by studying or changing workplace. The theoretical framework this essay will be analysed through is based on Bourdieu's research regarding habitus, capital and fields and Hodkinson and Sparkes’ Careership Theory and its horizons of action, turning-points and periods of routine.     The results state that many single mothers, mainly those who have worked in the tourism-, restaurant- or event business previous to their parenthood find it difficult to combine those fields of work with the responsibility of being a single parent. As a result they have either tried to find jobs that fit with their new needs or they have chosen to study. The decision to study has been one with dual purposes; one being the possibility of a higher paying job, for which an education is quite important in Sweden, and the other being the freedom it gives you as the parent of a young child to shape your schedule to fit your current situation.