Since changes to the reading/language arts State Subject Area Test (SSAT) in late 2010, elementary education teacher candidates at a teacher training college in the Southern United States have experienced declining scores resulting in test failure and delaying student teaching and graduation. The purpose of this case study was to identify factors that students and faculty perceived as most beneficial in preparing students to pass the SSAT. Constructivism served as the conceptual framework for this study addressing the effects of collaboration, hands-on learning, and application of knowledge. Purposeful sampling was used to recruit 6 elementary education students who had taken the SSAT and 4 full-time reading and language arts faculty members who participated in semistructured interviews. Analysis of coded data indicated themes of preference for experiential learning, intensive strategy instruction, and a review of tested content. Based on study findings, a 3-day professional development training was created to provide students a review of tested subject matter through embedded strategy instruction and opportunities for hands-on application of learning. Implications for positive social change include preparing students to pass the SSAT in fewer attempts so they can graduate on schedule and begin their careers. Local communities may benefit from the addition of highly qualified teachers ready to enter elementary classrooms across the state during a critical teacher shortage.

The aim of this study was to investigate the background to the introducing of professional certification among medical health care social workers and to investigate how social workers and union representatives discusses about the meaning of the certificate. As for today hospital social workers are the only profession in the health care context who are not authorized which sometimes affects them and their profession in a negative way in their daily work. Lawmakers finds lack of authorization a risk factor for the patient safety. Three social workers and two union representatives have been interviewed and the result has been analyzed with professional theory and related concepts. The informants believes that the authorization will increase the power of the social workers in the medical context including having stronger autonomy and higher status. But the study have also discovered some eventual negative consequences such as hierarchization among social workers and challenges attracting enough students to study another year if higher salary will not be guaranteed. / Syftet med uppsatsen var att undersöka bakgrunden till beslutet att införa yrkeslegitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård samt att undersöka hur kuratorer och fackliga representanter resonerar kring innebörden av denna yrkeslegitimation. Kuratorerna är idag den enda yrkesgruppen inom hälso- och sjukvård som saknar legitimation vilket emellanåt påverkar kuratorerna i sin profession negativt i deras dagliga arbete. Beslutsfattare menar att avsaknad av legitimation utgör en patientsäkerhetsrisk. Tre kuratorer och två fackföreningsrepresentanter har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån professionsteori och tillhörande begreppsapparat. Informanterna tror att legitimation kommer att ge gruppen ökade befogenheter, högre autonomi och status men studiens resultat har även visat att yrkeslegitimation kan innebära eventuella negativa konsekvenser som hierarkisering inom socionomgruppen och kompetensförsörjningsproblem i form av att få studenter att studera ett extra år om detta inte lönar sig ekonomiskt.

The subject of this final thesis is to process selected parts of the construction technological project for the apartment house Eden in Poprad. The thesis deals with the implementation of the rough construction of the building. The content of this thesis is a engineering report, site plan with estate road layout, time schedule and financial plan for the whole object, feasibility study of the main technological stages of the building, construction site equipment project with drawings of three main technological stages, design of major construction machinery and mechanisms, time schedule of the rough construction of the main building, balance of workers and main machines, item budget, technological regulation for the realization of monolithic floor slab, control and test plan for the realization of monolithic reinforced concrete structures. As another assignment, I process selected points of LEED certification, noise study and health and safety plan.

This thesis discusses the possibilities of additional equipment on vehicle body. The content of the theoretical and practical part. The theoretical part is focused on clarifying the fundamental concepts, including the issue of legislative regulations and laws. The practical part deals with specific examples of changes in the body, which are then examined in terms of legislation and clarify their possible assembly and conditions of use.

Bakgrund och problem: Yrkesrollen redovisningskonsult har förändrats under de senaste två decennierna i Sverige, särskilt gällande branschorganisationernas utformande av titeln Auktoriserad Redovisningskonsult. Tillhörande titeln finns examinationsprov, teoretiska och praktiska krav samt branschspecifika standarder att följa. Följaktligen kan branschorganisationerna FAR och Srf konsulterna sägas försöka professionalisera yrkesrollen redovisningskonsult. Utvecklingen anses vara intressant att studera ur ett professionsteoretiskt perspektiv eftersom tidigare forskning på redovisningskonsulter är begränsad. Syfte: Studien syftar att analysera redovisningskonsulternas professionalisering genom att undersöka hur branschorganisationerna framställer professionaliseringen i egenpublicerade facktidskrifter. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats. Innehållsanalysen har utförts på artiklar från branschorganisationerna FAR och Srf konsulternas respektive facktidskrifter Tidningen Balans och Tidningen Konsulten. Slutsats: Redovisningskonsulter genomgår en professionalisering baserat på att auktorisation och utbildning ges stort fokus av branschorganisationerna. Dock finns flertalet brister gällande professionsteorin kring kunskapsbas, ensamrätt, formell utbildning och ideologi. Kring ideologin framhävs kommersiella aspekter såsom egenintresse och kundfokus, vilka skapar oklarheter om professionsstatus kan uppnås. / Background and problem: The role of accounting consultant has developed during the last two decades in Sweden, especially regarding the trade associations’ establishment of the title Authorised Accounting Consultant (Auktoriserad Redovisningskonsult). Inherent to the title is examinations, theoretical and practical requirements as well as industry specific standards to follow. Hence the trade associations FAR and Srf konsulterna are attempting a professionalisation of the role of accounting consultant. This development is considered interesting to study from a professional theoretical perspective since prior research regarding accounting consultants is limited. Purpose: The objective of this study is to analyse the professionalisation of accounting consultants through investigating how trade associations depict the professionalisation in their self-published trade journals. Method: The study was performed using a qualitative content analysis and a deductive approach. The content analysis used articles from the trade journals Tidningen Balans and Tidningen Konsulten, given out by trade associations FAR and Srf konsulterna. Conclusion: Accounting consultants are undergoing professionalisation based on trade association mainly focusing on certification and education. However, there are multiple flaws regarding professional theory surrounding the knowledge base, exclusive right to practise, formal education and ideology. Regarding ideology, commercial aspects such as self-interest and customer focus is highlighted, which create ambiguities surrounding if professional status can be achieved.

This thesis aims to explore if and why there exists a price premium for environmentally certified office properties on the Swedish market. The purpose is to contribute with knowledge within the research field of certified properties and how they are valued by the market. In order to answer the research question, regressions of office transaction data have been performed, of which the main model examined whether environmentally certified office properties generate a price premium compared to non-certified properties. Two additional models were analysed, investigating if certain certifications affect the price premium more than others. The transaction data was provided by the real estate consultancy firm Cushman & Wakefield. Furthermore, in contrast to previous research, a cost variable was included in each model. However, in order to capture the significance of the parameter, regressions excluding the cost variable were as well performed. The result of the analysis suggests that environmentally certified office properties are sold at a 14-26% higher price compared to equal properties which are not certified. In addition, certified properties with BREEAM and LEED appear to be sold at a 28-30% respectively 30-31% higher price than GreenBuilding certified properties. The cost variable did not seem to have any larger impact of the price. Most likely, a large part of the generated price premium is a result of aiming for branding benefits which are received by obtaining environmentally certified properties. / Målet med examensarbetet är att undersöka om och varför det existerar en prispremie för miljöcertifierade kontorsfastigheter som är lokaliserade på den svenska fastighetsmarknaden. Syftet är att bidra med kunskap inom forskningsområdet certifierade fastigheter och förstå hur de värderas av den svenska marknaden. För att kunna besvara forskningsfrågorna har regressionsanalyser genomförts för data innehållande transaktioner av kontorsfastigheter. Huvudmodellen har undersökt om miljöcertifierade fastigheter genererar en prispremie jämfört med icke-certifierade fastigheter. Utöver huvudmodellen har ytterligare två modeller analyserats som undersöker huruvida specifika certifieringar påverkar prispremien. Använd transaktionsdata har inhämtats från fastighetskonsultsföretaget Cushman & Wakefield. Jämfört med tidigare studier har en kostnadsparameter inkluderats i varje modell. För att kunna förstå variabelns signifikans och påverkan har även analyser som exkluderar parametern genomförts. Resultatet av regressionen antyder att miljöcertifierade kontorsfastigheter säljs till ett pris som är 14-26 % högre än jämförbara kontorsfastigheter utan certifiering. Vidare verkar BREEAM- och LEED-certifierade fastigheter säljas till 28-30 % respektive 30-31 % högre pris än GreenBuilding-fastigheter. Kostnadsparametern verkar ej ha en signifikant påverkan på prispremien. Med största sannolikhet utgör strävan efter brandingfördelar en stor del av prispremien vilka erhålls om fastighetsägaren innehar miljöcertifierade fastigheter.

Clinical practice guidelines (CPGs) are statements that include recommendations intended to optimize patient care that are informed by a systematic review of evidence and an assessment of the benefits and harms of alternative care options. CPGs’ recommendations have traditionally focused on informing clinicians and patients on the best options, i.e., supporting decisions that occur at the clinical encounter level. Considering all their advantages (a systematic and comprehensive review of the evidence, a multidisciplinary team assessing the evidence and balancing benefits and harms, and the additional considerations such as patients’ preferences, implementability and feasibility of interventions and their costs) CPGs have also become powerful tools to inform decisions and activities outside the clinical encounter. This, because the clinical encounter cannot be completely separated from other decisions that indirectly affect that level, such as those related to quality improvement activities and economic decisions in healthcare. Moreover, activities that are not directly related to the clinical encounter can benefit from CPGs, like education and licensing activities and research prioritization processes, or judicial decisions. The role of CPGs in all these activities has been neglected in the literature. In this study, I performed a critical interpretive synthesis of the literature to summarize the different roles CPGs play outside the clinical encounter and to understand how, and under what conditions CPGs are used in these roles. I also conducted an international survey to describe how frequent these roles exist, from the CPGs developers' perspectives. Lastly, I conducted a multiple case study to understand how and under what conditions CPGs play one of the main roles outside the clinical encounter (drug funding decisions), in two different settings (Colombia and Canada/Ontario). Based on the results, I developed a framework to describe and categorize the roles of CPGs outside the clinical encounter and to determine how and under what conditions CPGs are used in these roles. I highlighted the key areas that require additional methodological research and categorize the roles in main, secondary and unanticipated roles. I also described how international developers reported that CPGs play these roles and how these roles are part of their CPGs final aims in the second study. Lastly, in the case study, I revealed that CPGs were instrumentally used to inform one of the main roles, drug funding decisions, in the Colombian case, and they had a minor conceptual use in the case of Canada/Ontario. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

Brazilian productive forest plantations and sustainability is a continuous subject of debate, since such forest plantations constitute an increasing proportion of the Brazilian forest cover, and because of documented instances where some establishments have resulted in negative impacts on local ecosystems and communities. Meanwhile, balancing economic, environmental and social sustainability is becoming an important concern in industrial decision-making given the increasing importance of the global sustainability goals. The aim of this study is to investigate the contemporary decision context in which companies in the Brazilian tree industry select locations for forest plantations in Brazil. Special focus is devoted to how sustainability aspects are included in such decisions, as well as the roles assigned to possible mechanisms for sustainable development, such as Brazilian policy, legislation and independent forest certification. A qualitative research strategy is employed, which encompasses a literature review and semi-structured interviews with industry practitioners in two segments of the industry, whose perceptions are triangulated with perspectives of relevant non-industry actors. Grounded theory is used to analyse the qualitative data. The findings from the literature and the qualitative data are synthesised, and several hypotheses are consequently developed regarding forest plantation location decisions and sustainability in Brazil. The hypotheses evolve around the finding that strategic, economic, environmental and social perspectives are perceived as present in contemporary decision-making, in certified pulp and paper companies. Moreover, a hypothesis of general character is developed based on the synthesised findings, which is that forest plantations can be the subject of integrated location and sustainability analyses, where the problem can be formulated as finding an optimal location for a forest plantation from a three-dimensional sustainability perspective. Finally, some prospects for further integrated research about forest plantation location and sustainability are presented. / Denna studie handlar om brasilianska skogsplanteringar och expansionen av planteringar som ägs av företag i landets, så kallade ”trädindustri”. Studien fokuserar på produktiva skogsplanteringar av introducerade arter, för vilka intresset har vuxit parallellt med att de har expanderat till yta under de senaste decennierna. Intresset har även vuxit eftersom federala beslutsfattare har lyft fram skogsplanteringar som ett verktyg för att minska landets koldioxidutsläpp och stimulera ekonomisk utveckling. Produktiva brasilianska skogsplanteringar och hållbarhet är ett kontinuerligt föremål för debatt. Den befintliga litteraturen om expansionen av sådana planteringar indikerar att företag i landets trädindustri inte alltid har balanserat de ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsdimensionerna i sina beslut gällande var planteringar ska anläggas. I vissa fall har besluten resulterat i negativa följder för lokala ekosystem och samhällen. Vidare finns det, såvitt författaren vet, inga studier som behandlar lokaliseringsbeslut gällande sådana brasilianska skogsplanteringar och alla de tre hållbarhetsdimensionerna. Därför syftar denna studie till att förbättra förståelsen för det samtida beslutssammanhang i vilket företag i den brasilianska trädindustrin väljer platser för sina skogsplanteringar, samt hur hållbarhetsaspekter omfattas i sådana beslut. Som ett led i denna strävan undersöks möjliga platsfaktorer, rumsliga begränsningar och andra beslutsaspekter, liksom vilken roll företag tilldelar specifika mekanismer för hållbar utveckling, såsom brasiliansk policy, lagstiftning och oberoende skogscertifiering. En kvalitativ forskningsstrategi antas för att genomföra undersökningen. En litteraturöversikt kombineras med semistrukturerade intervjuer med branschutövare i två segment av den brasilianska trädindustrin. Deras uppfattningar trianguleras med perspektiv från relevanta aktörer utanför branschen. Urvalet av deltagarna för studien genomfördes på plats i Brasilien 2015 till 2016 och resulterade i 13 brasilianska intervjudeltagare. Intervjuerna genomfördes sedan på olika platser i Brasilien under 2016. Grundad teori används som forskningsmetod för att analysera insamlad kvalitativ data. Två huvudteman, flera sekundära teman och ett koncept härleds från de kvalitativa data som samlades in, vilka främst grundar sig i uppfattningar gällande brasilianska massa- och pappersföretag. Flera beslutsfaktorer och begränsningar som kan påverka placeringen av brasilianska skogsplanteringar identifieras också. Det kan konstateras att aktörerna i urvalet i studien uppfattar det som att strategiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv är närvarande i dagens lokaliseringsbeslut, utförda av certifierade, brasilianska massa- och pappersföretag. En viktig begränsning i studien är att dess utforskande karaktär hindrar författaren från att presentera några ”sanningar” om ämnet som undersöks, eller att dra slutsatser om företagens verkliga handlingar. Därför presenteras istället ett antal hypoteser som gäller Brasilien, men även en hypotes av generell karaktär. Den generella hypotesen är att skogsplanteringar kan vara föremål för integrerad lokaliserings- och hållbarhetsanalys, där problemet kan formuleras som att hitta optimala platser för skogsplanteringar ur ett tredimensionellt hållbarhetsperspektiv. Med tanke på begränsningarna i studien, samt associerade osäkerheter som hypoteserna gällande det brasilianska fallet är befästa med, är rekommendationen att fortsatta studier först koncentrerar sig på att testa den allmänna hypotesen. Om fortsatta studier på nationell nivå visar sig vara fördelaktiga efter sådana tester, uppmuntras forskare att återvända till sammanfattningen av branschperspektiv, återstående frågor och hypoteser som tillgängliggörs för fortsatt forskning om Brasilien genom denna studie. / Este estudo trata das florestas plantadas brasileiras, e da expansão de plantios pertencentes a empresas da indústria brasileira de árvores plantadas. O estudo tem foco nas florestas plantadas produtivas de espécies introduzidas, pelas quais se teve um aumento no interesse paralelamente à sua expansão geográfica nas últimas décadas. O interesse também aumentou ao destaque dado aos plantios florestais pelo governo federal como uma ferramenta para reduzir as emissões de dióxido de carbono do país, e estimular o desenvolvimento econômico. As florestas plantadas produtivas brasileiras e a sustentabilidade são constantemente temas de debate. A literatura existente sobre essa expansão indica que as empresas da indústria brasileira de árvores plantadas nem sempre equilibram as três dimensões de sustentabilidade ao decidir onde plantar suas florestas. Em alguns casos as decisões resultam em impactos negativos nos ecossistemas e comunidades locais. Além disso, com base no conhecimento da autora, não existem estudos que tratem das decisões de localização das florestas plantadas brasileiras e de todas essas três dimensões da sustentabilidade. Por tanto, este estudo tem como objetivo melhorar a compreensão do contexto atual de tomada de decisões em que as empresas na indústria brasileira de árvores plantadas escolhem os locais para suas florestas plantadas, e como os aspectos de sustentabilidade são incluídos em tais decisões. Como parte desse empenho, são examinadas possíveis limitações e outros aspectos de tomada de decisão, bem como o papel que as empresas atribuem à certos mecanismos para o desenvolvimento sustentável, como a política brasileira, a legislação e a certificação florestal. Uma estratégia de pesquisa qualitativa é adotada para conduzir a pesquisa. Uma revisão de literatura é combinada com entrevistas semiestruturadas com profissionais em dois segmentos da indústria brasileira de árvores plantadas. Suas percepções são trianguladas com perspectivas de atores relevantes de fora da indústria. A amostra de participantes do estudo foi realizada no Brasil entre 2015 e 2016 e resultou em 13 participantes. As entrevistas foram então realizadas em diversos locais no Brasil em 2016. É utilizada a teoria fundamentada nos dados como método de pesquisa para analisar os dados qualitativos coletados. São extraídos dois temas principais, diversos temas secundários e um conceito a partir dos dados qualitativos coletados, baseados principalmente nas percepções das empresas brasileiras de papel e celulose. Vários fatores de decisão que podem influenciar a localização das plantações florestais também são identificados. Observa-se que os participantes da amostra do estudo percebem que perspectivas estratégicas, econômicas, ambientais e sociais estão presentes nas decisões atuais de localização, realizadas por empresas certificadas de celulose e papel. Uma importante limitação do estudo é que sua característica exploratória impede que a pesquisadora apresente “verdades” sobre o assunto investigado, ou tire conclusões sobre os atos das empresas. Portanto, são apresentadas várias hipóteses aplicáveis ao Brasil, mas também uma hipótese de caráter geral. A hipótese geral é que as plantações florestais podem estar sujeitas a análises integradas de localização e sustentabilidade, onde o problema pode ser formulado como encontrar um local ideal para uma plantação florestal a partir de uma perspectiva tridimensional de sustentabilidade. Dadas as limitações do estudo, bem como as incertezas associadas às quais as hipóteses do Brasil estão relacionadas, a recomendação é que novos estudos se concentrem primeiro em testar a hipótese geral. Caso novos estudos em nível nacional forem benéficos após esses testes, os pesquisadores são incentivados a retornar ao resumo das perspectivas da indústria, das questões remanescentes e das hipóteses disponibilizadas para futuras pesquisas sobre o Brasil por meio deste estudo.

I samband med kommande klimatförändringar kommer antalet skyfall och perioder av torka att öka i världen vilket i sin tur ställer större krav på städers dagvattenhantering. Ett sätt att förbättra dagvattenhanteringen är att införa vattenåteranvändning i byggnader. Syftet med detta arbete är därför att utreda olika referensobjekt inom Norden som planerar att införa denna sorts teknik, eller som redan etablerat tekniken på marknaden. Arbetet ämnar även att utforska olika driftrelaterade frågor samt utreda vilken teknik som är mest lönsam utifrån faktorerna effektiv återvinning av dagvatten, projektkostnad samt poänggivande möjligheter inom olika miljöcertifieringssystem. För att besvara de formulerade frågeställningarna utfördes fem intervjuer baserat på en semistrukturerad intervjuteknik med individer insatta i de olika referensobjekten. Därutöver granskades ett flertal dokument som införskaffats från de olika företagen, både från intervjuobjekten men även från andra inblandade. En modell i programmeringsprogrammet MATLAB togs fram för att beräkna antalet dagar då det insamlade dagvattnet täcker behovet i byggnaderna övriga beräkningar gjordes i Excel där data inhämtats från SMHI:s hemsida över historisk data. Efter vidare undersökning framkom det att det inom Norden finns fem aktuella projekt varav ett är i projekteringsfasen, ett i byggnadsfasen och tre är i drift. Sergelhuset i Stockholm är det största projektet sett till takyta. Huset försörjer systemet flest antal dagar av året med tillräckligt dagvattenmängd för att täcka upp det dagliga vattenbehovet i byggnaden. Citypassagen i Örebro bedömdes vara minst kostnadseffektivt då projektet hade högst kostnader samtidigt som byggnaden hade minst antal dagvattenförsörjningsdagar. Då information saknas för Skanskas huvudkontor och Humlehuset kunde dessa referensobjekt inte jämföras på likartat sätt. Det framkom även att det vanligaste förekommande miljöcertifieringssystemet var LEED som tillämpats inom både Sergelhuset, Celsius och Skanskas huvudkontor. Samtliga projekt har ambitioner om att nå den högsta nivån, platinum, främst på grund av kommersiella skäl. Citypassagen hade ansökt om Miljöbyggnad och beräknas att certifieras enligt näst högsta nivån - Silver. / Due to future climate change, the number of downpours and periods of drought will increase which in turn will put greater demands on urban stormwater management. One way to improve stormwater management is to implement water recycling in buildings. The purpose of this essay is therefore to investigate projects in the Nordic region who are planning to implement this kind of technology or already have implemented it. The essay also aims to explore various connected operational issues and see which technology is most profitable based on the factors; efficient stormwater recycling, project cost and the possibility to give points in different environmental certification systems. In order to fulfil the purpose of the essay, five interviews were conducted based on a semi-structured interview technique with individuals familiar with the projects. In addition, several documents collected from the same individuals and others involved were also examined. A model in the programming software MATLAB was generated to enable calculation of the number of days the buildings were able to provide the storm water system with a volume of rainwater large enough to cover the daily need. Other calculations were performed in Excel where data over downpour has been obtained from SMHI’s website over historical data. Only five current projects could be found within the Nordic region, one of which is in the planning phase, one in the construction phase and three are in operation. Sergelhuset in Stockholm is the largest project based to roof area. The building provides the stormwater system with rainwater large enough to cover the water requirement during the highest number of days. Citypassagen in Örebro was the least cost-effective since the project had the highest costs while at the same time it had the least number of water supply days, only 69 days of the year the system was provided only with rainwater. Skanska's head office and Humlehuset were not included in the comparison since essential information was missing. It also emerged that the most common environmental certification system was LEED, which was used in both Sergelhuset, Celsius and Skanska's head office. All projects have ambitions to reach the highest level, platinum, mainly because of commercial reasons. Citypassagen has applied for Miljöbyggnad - level Silver.

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning. Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra – ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt. Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna. Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen. De största fördelar med miljöcertifieringssystemen på den kommersiella marknaden i Sverige idag verkar vara:  Konkurrensfördelar, som även stärker varumärket och visar att företaget tar sitt miljöansvar.  Framtida hygienfaktor, som gör att företagen väljer att satsa på det redan idag.  Ett lättbegripligt kommunikationsmedel från tredje part. På bostadsmarknaden kan det idag inte observeras någon efterfrågan alls efter miljöcertifierade byggnader enligt de intervjuade. Detta kan till största del förklaras med att de privata konsumenterna än så länge fortfarande efterfrågar andra, mer traditionella faktorer vid val av sin bostad, såsom läge, pris och funktion. Med det underlag vi har samlat in under arbetets gång kan vi inte dra några generella slutsatser, men en trolig utveckling på bostadsmarknaden kan vara att efterfrågan kan komma efter att antalet certifierade byggnader ökar. Över tiden, när det finns tillräckligt många miljöcertifierade byggnader, kan det komma att leda till att det, likt den troliga utvecklingen på den kommersiella marknaden, blir en viktigivfaktor som kommer att övervägas tillsammans med de traditionella faktorerna vid valet av bostad. Utvecklingen av klimatarbetet har hittills huvudsakligen kretsat kring energieffektiviseringsfrågor. Miljöcertifierade byggnader kan i framtiden komma att innebära kvalitetsbyggnader. Det är även troligt att fokus kommer så småningom att flytta från energifrågan till byggnadsmaterial- samt inomhusmiljö aspekter. Medan utvecklingen av miljöcertifieringssystemen sannolikt kommer leda till att även innefatta de ekonomiska och sociala hållbarhetsfaktorerna, vilket innebär en mycket större samverkan mellan allt som finns och händer runt omkring en byggnad och gör den till en spindel i nätet. / Sustainable development has had a growing impact on building and real estate industry during the past two decades and a number of voluntary environmental rating systems for buildings have emerged, including BREEAM and LEED, which today are the two most recognized and international rating systems, whilst the increasing number of countries decide to join the green movement and develop own national environmental rating systems for buildings. To build green and to be able to verify that with a certification stamp is today a significant and visible aspect, but still it is only one side of a much broader approach for sustainable businesses that extends into corporate strategy and leadership, integrated management and reporting and corporate environmental adjustment. Many key stakeholders in these industries are increasingly looking for recognition of their sustainability credentials and started to explore the linkages between sustainability and value. For this purpose the increasing number of construction and real estate companies, investors and corporates are using so-called green buildings or environmental rating systems to set their buildings apart from the rest. A company that today chooses to develop, own or occupy an environmentally rated building will need to decide which system is preferable – a local rating system, which is better suited to the national context, or an international one. The stakeholders of the Swedish building and real estate industry have acted cautiously, despite its advanced environmental work, as regards the application of environmental rating systems, which means that Sweden is currently lagging behind in the number of rated buildings and thus the access to the quantitative database of these which could contribute to a closer examination of the value linkages. We cannot say that the barriers which are considered to hold back the spread of environmental rating systems in Sweden, in the shape of, among others, unwillingness to pay higher production costs when applying these systems, are gone today, but we can note that the increasing number of companies are beginning to feel the dynamics of the development around them and choose to join the green movement. The main benefits of certification systems in the commercial market in Sweden today seem to be:  Competitive benefits that also strengthens the brand and demonstrate that the company takes its environmental responsibility.  Future hygiene factor that makes companies choose to go for it already today.  An easily understandable communication means from a third-party. In the today’s residential market it cannot be observed any demand at all for environmentally rated buildings, according to the interviewees. This can be explained by that the private consumers up to now still are seeking for other, more traditional factors when choosing their accommodation, such as location, price and function. With the information that we have gathered during our work we cannot draw any general conclusions, but a likely development in the residential market can be that demand can come after the number of rated buildings increases. Over time, when there are a sufficient amount of rated buildings, it can lead to that, like the possible development in the commercial market, it will be an important factor that will be considered along with the traditional factors in the choice of accommodation. Environmentally rated buildings may in the future come to mean quality buildings. It is also probable that the focus will eventually move from energy issue to the building materials and indoor environment aspects. While the development of rating systems probably will expand to also include the economic and social sustainability factors, which means a much greater collaboration between all that exists and going on around a building and makes it into a spider in the web.