Cities around the world are facing challenges of rapid population growth, social inequality, environmental degradation and climate change. Within the realm of planning and policy, one answer to these issues has been the invention of certification systems to support the transition to a sustainable urban development. In the last ten years a number of certification systems for sustainable urban development on neighbourhood level have been developed, such as BREEAM Communities and LEED Neighborhood Development. Though an important contribution for a systematic way to treat sustainability in urban development, such systems have been criticised in a number of criteria, among which an important deficiency is their lack of factors for social sustainability. A new Swedish certification system for neighbourhood level, Citylab Action, is since January 2016 being tested in a pilot round with twelve Swedish urban development projects. The aim of this study was therefore to investigate how three of the pilot projects worked with social sustainability and within which areas the Citylab Action Guide best could be developed to support socially sustainable urban development. The following research questions were formulated: What is a relevant understanding of social sustainability for contemporary urban development drawing on the academic literature? How do the selected Citylab Action projects understand and work with social sustainability? What are projects’ key challenges for creating socially sustainable neighbourhoods? What are the projects’ experiences with Citylab Action in relation to their work with social sustainability? The thesis had a critical approach and took ground in a literature study, which rendered an analytical framework and the normative standpoint that social sustainability needs to be concerned with increasing social justice. Täby Park, DrottningH and Masthuggskajen were selected as cases, and studies involved interviews with two civil servants from each project and analysis of planning documents related to the projects’ work with social sustainability. An analysis of the empirical material was carried out underpinned by the analytical framework, which contained the questions: How is social sustainability (implicitly) defined and operationalised? How is the project oriented in regards to the dualism of development and maintenance? Who is considered in the development of the district? Results showed theoretical understanding of social sustainability, as well as operational work, were very different between projects. Synthesis suggests a key challenge for the projects’ work with social sustainability concerns the tendency of marginalising people with less purchasing power. For the development of the Citylab Action Guide to better support socially sustainable urban development, four proposals are given. The Guide should include: more aspects for how to work with existing inhabitants, more distinct aims for projects to execute a comprehensive analysis of the effects on segregation patterns, more attention to the creation of affordable apartments and socially mixed housing, and aims for considering the seven discrimination grounds and socio-economic status in the outcomes of planning. / Städer världen över står idag inför svåra utmaningar såsom befolkningsökning, växande klyftor ökande resursanvändning och klimatförändringar. Ett svar på dessa utmaningar har inom policy och planering varit utvecklingen av certifieringssystem för att stödja övergången till en hållbar stadsutveckling. De senaste tio åren har ett antal certifieringssystem för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå utvecklats, såsom BREEAM Communities och LEED Neighborhood Development. Dessa verktyg har utgjort ett viktigt steg framåt för ett systematiskt arbete med hållbarhet i stadsutveckling, men också kritiserats för att vara otillräckliga på flera punkter, däribland i sin behandling av social hållbarhet. Ett nytt svenskt certifieringssystem för stadsdelsnivå, Citylab Action, testas sedan januari 2016 i en pilotrunda av tolv svenska stadsutvecklingsprojekt. Föreliggande uppsats avsåg att undersöka hur tre av dessa pilotprojekt har arbetat med social hållbarhet, samt inom vilka områden Citylab Action-guiden kan utvecklas för att på bästa sätt stödja socialt hållbar stadsutveckling. Följande forskningsfrågor formulerades: Vad är en relevant förståelse av social hållbarhet för dagens stadsutveckling utifrån den akademiska litteraturen? Hur förstår och arbetar de utvalda Citylab Action-projekten med social hållbarhet? Vad är projektens största utmaningar för att skapa socialt hållbara stadsdelar? Vad är projektens erfarenhet av Citylab Action i förhållande till deras eget arbete med social hållbarhet? Uppsatsen utgick från en kritisk ansats och tog avstamp i en litteraturstudie, som utmynnade i ett analytiskt ramverk och den normativa hållningen att arbetet med social hållbarhet måste innefatta en ambition att öka den sociala rättvisan. Täby Park, DrottningH och Masthuggskajen valdes som fall, och studien innefattade intervjuer med två tjänstepersoner från varje projekt och textanalyser av plandokument som var kopplade till projektens arbete med social hållbarhet. En analys av det empiriska materialet gjordes utifrån det analytiska ramverket, som innehöll frågorna: Hur är social hållbarhet (implicit) definierat och operationaliserat? Hur är projektet orienterat i förhållande till dualismen mellan utveckling och bevarande? För vem görs utvecklingen av stadsdelen? Resultaten indikerade att förståelsen av social hållbarhet, liksom det operationella arbetet, var mycket olika projekten sinsemellan. I sammanvägningen av de olika fallen framstod tendensen att marginalisera människor med små ekonomiska resurser att vara en av huvudutmaningarna för att skapa social hållbarhet. Fyra förslag ges på vad som skulle kunna ändras i Citylab Action-guiden för att på bästa sätt stödja utvecklingen av socialt hållbar stadsutveckling: Om guiden är ämnad att användas för befintliga stadsdelar bör den omfatta fler aspekter kring att ta hänsyn till och adressera befintliga invånare. Guiden bör innehålla tydligare mål för analys av hur projektet påverkar segregationsmönster. Guiden bör ge mer uppmärksamhet till skapandet av billiga lägenheter i socialt integrerade stadsdelar. Guiden bör innehålla mål för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna och socio-ekonomisk status i planeringens fysiska resultat och inte bara i planeringsprocessen.

Buildings account for about thirty percent of the total emissions of greenhouse gases annually in the world. Forty percent of the world´s energy is consumed by buildings. Buildings are a large part of the world´s environmental problems and it´s hard to ignore this fact. The last decade, awareness of the negative environmental impact we humans have on our planet has increased, and many different environmental commitments flourish in the world today. One way for the construction and real estate sector to reduce its environmental footprint is through green buildings. The purpose of this thesis is to examine the economic and legal possibilities and limitations in order to increase the stock of green buildings. The thesis will be based on four questions: What are the incentives for green buildings, Does the law differ for green buildings compared to conventional buildings? Are other markets using green incentives?, What does property management companies think of green buildings? The study is based on literature studies and interviews with industry professionals. The results of the study show that green buildings mean many economic opportunities, such as lower operating and maintenance costs, higher property value, better indoor environment a stronger brand. One economic limitation is that many people mistakenly believe that green buildings means a higher investment cost, but it doesn’t have to be. The lack of knowledge regarding green buildings could mean that some choose not to build them, which is an indirect economic limitation. The Swedish car market and the real estate market in the US use tax reliefs and various forms of green bonuses to push environmental commitments, which is proved to work as environmental cars and green buildings increased in use and in stock. In Sweden there is no specific legislation for green buildings. Swedish buildings comply under the same laws, whether they are green or not. The laws to apply are the planning and building act, the environmental code and the law of energy declaration. In addition to these laws, there are also government regulations from Boverket in boverkets building regulations that has to be followed. These laws, rules and regulations demands certain building performances and are relatively tough. A green building has tougher demand on a building’s technical features than a conventional building has. In 2015 a new legislation was formed that prohibited municipalities to set higher demands on a buildings technical features, than what is in the law. The law is to be followed by the municipality when they operate as an administrative authority and when they enter into land allocation agreements. This means that municipalities themselves in these two cases can’t require a building with higher demands. But in those cases when the developer requires stricter requirements in partnership with municipalities, there is still a possibility to get a green building, as the law doesn’t mention this exception. By offering economic incentives, such as the US housing market and the Swedish car market does to push environmental commitments, it can be used on the Swedish housing market to increase the want to build green buildings. To increase the opportunities for municipalities to build green the law needs to change. Both these methods are expensive and time consuming. Since it within a few years probably will be a requirement for building companies and other companies to build, manage and offer green buildings in order to be able to compete on the market, the conclusion of the thesis is that it is more efficient to let the development of society take its time. The development will mean that the demand for green buildings will increase and in the future will make green building market position even stronger. / Byggnader står för ungefär trettio procent av de totala utsläppen av växthusgaser årligen i världen. Fyrtio procent av all världens energi förbrukas av byggnader. Det senaste decenniet har medvetenheten kring den negativa miljöpåverkan vi människor har på vår jord ökat och många olika miljöengagemang florerar i världen. Ett sätt för bygg- och fastighetssektorn att minska dess miljöavtryck är genom gröna byggnader. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka ekonomiska och juridiska möjligheter och begränsningar som finns för att öka beståndet av gröna byggnader. Arbetet kommer utgå från fyra frågeställningar: Vilka är incitamenten för gröna byggnader?, Skiljer sig lagen åt för gröna byggnader jämfört med konventionella byggnader?, Använder andra marknader sig utav gröna incitament?, Hur ställer sig fastighetsförvaltningsbolag sig till gröna byggnader? Undersökningen baseras på litteraturstudier och intervjuer med branschfolk. Resultatet av undersökningen visar på att gröna byggnader innebär många ekonomiska möjligheter, som lägre drift- och underhållskostnader, högre fastighetsvärde, bättre inomhusmiljö och ett starkare varumärke. En ekonomisk begränsning som finns är att många felaktigt tror att gröna byggnader innebär högre investeringskostnader, vilket det inte behöver göra. Okunskapen kring gröna byggnader kan göra att många väljer att inte bygga dessa vilket innebär en indirekt ekonomisk begränsning. Bilmarknaden i Sverige och fastighetsmarknaden i USA använder sig utav skattelättnader och olika former av gröna bonusar för att driva på miljöengagemang, vilket visat sig fungera då miljöbilar och gröna byggnader ökat i användning respektive bestånd. I svensk lag finns det ingen särlagstiftning för gröna byggnader. Svenska byggnader lyder alla under samma lag, oavsett grön eller inte. De lagar som gäller är plan- och bygglagstiftningen, miljöbalken och lagen om energideklaration. Utöver dessa lagar finns det även myndighetsföreskrifter från Boverket i boverkets byggregler som ska följas. Dessa lagar, regler och föreskrifter ställer alla krav på byggnaders prestanda och är relativt hårda. För att få till en grön byggnad kräver det att kraven på byggnadens tekniska egenskaper skärps, men inget i lagen begränsar en byggherre att sätta högre krav. 2015 blev det dock förbjudet för kommuner att ställa högre krav på en byggnads tekniska egenskaper än vad som står i lag. Lagen ska tillämpas då kommuner agerar myndighet och vid markanvisningar. Detta medför att kommuner i dessa fall inte själva kan kräva en byggnad som möter hårdare krav. Men i de fall byggherren själv kräver hårdare krav vid samarbeten med kommuner finns fortfarande en möjlighet att få till en grön byggnad, eftersom att lagen inte nämner detta undantag. Genom att erbjuda ekonomiska incitament så som fastighetsmarknaden i USA och bilmarknaden i Sverige gör för att driva på miljöengagemang kan man få fler att vilja bygga grönt även på fastighetsmarknaden i Sverige. För att öka möjligheterna för kommuner att bygga grönt måste man ändra lagen. Båda dessa metoder är kostsamma och tar lång tid. Eftersom det inom några få år förmodligen kommer vara ett måste för byggaktörer och andra företag att bygga, förvalta eller erbjuda gröna byggnader för att kunna konkurrera på marknaden är slutsatsen med arbetet att det är effektivare att följa med i den samhällsutveckling som idag sker. Utvecklingen kommer innebära att efterfrågan på gröna byggnader ökar och i framtiden kommer göra gröna byggnaders position på marknaden vara ännu starkare.

El presente trabajo tiene como propósito, determinar de qué manera la certificación orgánica influye en la exportación de cacao de la Región San Martín en el periodo 2009 – 2018. Mediante la metodología con enfoque mixto, a través de encuestas a especialistas del sector y entrevistas a representantes de empresas exportadoras de productos cacao. Con lo anteriormente se determinó que, la certificación de comercio justo ayuda a los pequeños productores agrícolas a crecer y desarrollarse. Asimismo, la certificación les permite ser reconocidos en el mercado internacional porque les permite a los compradores adquirir de manera segura productos de calidad que cumplen con los estándares sociales, económicos y ambientales. Se recomienda que las empresas y cooperativas traten de diferenciarse no solo por productos con calidad y certificados, sino también por variedades que se puedan obtener a mejores precios y mercados, porque es un commodities y no tiene que depender de la fijación de cotizaciones bursátiles internacionales. De esta forma, al diferenciarse, incluso más productos procesados ​​o poseer más tecnología para diferenciarse, tendrán mayor visibilidad, menor competencia y mayores beneficios. / The purpose of this work is to determine how organic certification influences the export of cocoa from the San Martín Region in the period 2009 - 2018. Through the methodology with a mixed approach, through surveys of sector specialists and interviews with representatives of exporting companies of cocoa products. With the above, it was determined that fair trade certification helps small agricultural producers to grow and develop. Likewise, certification allows them to be recognized in the international market because it allows buyers to safely purchase quality products that meet social, economic and environmental standards. It is recommended that companies and cooperatives try to differentiate themselves not only by quality and certified products, but also by varieties that can be obtained at better prices and markets, because it is a commodity and does not have to depend on the setting of international stock prices. In this way, by differentiating themselves, even more processed products or having more technology to differentiate themselves, they will have greater visibility, less competition and greater benefits. / Tesis

Arbetet undersöker vad som påverkar miljömärkningarnas legitimitet ur ettkonsumentperspektiv, om det finns skillnader i förtroende för företagens egnamiljömärkningar och organisationers miljömärkningar samt hur förtroendet förmiljömärkningar påverkar konsumenternas betalningsvilja. Tidigare studier har belyst attförtroende är avgörande för att miljömärkningarna ska tjäna sitt syfte samtidigt som utbudetav miljömärkningar ökar vilket skapar förvirring och osäkerhet bland konsumenter. Ettannat problem är att livsmedel som märkts med miljömärkningar från organisationer harstriktare krav och är tredjepartscertifierade medan företag som märker livsmedel med egnamiljömärkningar kan ändra sina standarder, vilket kan påverka miljömärkningens legitimitet.För att undersöka miljömärkningens legitimitet har studien tillämpat en kvalitativgruppintervjumetod där åtta konsumenter intervjuades. Studien har avgränsats till tvåsvenska miljömärkningar; ICAs egna varumärke I love eco och miljömärket KRAV.Resultatet från undersökningen tyder på att miljömärkningarnas legitimitet har en betydanderoll för konsumenters köpbeslut. En legitim miljömärkning ansågs enligt konsumenternavara när de följer kraven, har tredjepartscertifiering och när priset motsvarar kvaliteten.Faktorerna ovan visade även ha en betydande roll för konsumenternas betalningsvilja.Skillnad i förtroende för varumärket I love eco och KRAV berodde på kunskapsbrist, då Ilove eco ansågs mindre trovärdig trots att den uppfyller EUs förordning och KRAVs reglerför ekologisk produktion. Det som var mest avgörande för miljömärkningarnas legitimitet ärkunskap om miljömärkningarna, då det råder stor kunskapsbrist kring dem. / This bachelor thesis examines what influence the legitimacy of eco-labels from a consumerperspective, if there is a difference in trust in companies' own eco-labels and organizationaleco-labels and how trust in eco-labels affects consumers' willingness to pay. Previous studieshave highlighted that trust is crucial for eco-labels to serve their purpose at the same time asthe number of eco-labels increases and creates confusion and uncertainty among consumers.Another problem is that foods labelled with organizational eco-labels have stricterrequirements and are third-party certified, while companies that label foods with their owneco-labels can regulate their standards, which affect the legitimacy of the eco-label. Toinvestigate the legitimacy of eco-labelling, the study applied a qualitative group interviewmethod in which a total of eight consumers were interviewed. The study has been limited tothe two Swedish eco-labels ICA's own brand I love eco and KRAV. The results from thesurvey indicate that the legitimacy of eco-labels has a significant role to play in consumerpurchasing decisions. According to consumers, a legitimate eco-label was one that complywith the requirements and third-party certification and when the price corresponds to thequality. These factors above also proved to play a significant role in the consumer'swillingness to pay. The difference in trust in I love eco and KRAV was due to a lack ofknowledge, as I love eco was considered less credible despite complying with the EUregulation and KRAV's rules for organic production. What has been noted to be most crucialfor the legitimacy of eco-labels is knowledge within the eco-labels, as there is a great lack ofknowledge among the consumers surveyed.

Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling. / Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.

Cuando hablamos acerca de desarrollo del Estado, resulta inevitable no hacer referencia a la contratación pública, y es que las compras públicas, se constituyen en la actividad económica directa más relevante que lleva a cabo un Estado, generando un impacto significativo en la sociedad. Teniendo en cuenta dicha importancia, los países de la Región, incluyendo el nuestro, han invertido en la modernización de los sistemas de compra a través del uso de Tecnologías de la Información para dotarlos de mayor eficiencia y celeridad; así mismo, se han implementado clausulas a fin de combatir la corrupción. No obstante, la eficiencia de los sistemas de compra no depende sólo de los criterios de transparencia o celeridad con que se dote sus actuaciones; sino, además, resulta igual de importante la implementación de criterios de sostenibilidad o responsabilidad social a fin de lograr el desarrollo y participación en las compras públicas de diferentes sectores, tales como, las mujeres. En ese sentido, la implementación de políticas de compras públicas sustentables debe orientarse a integrar criterios tales como la igualdad de género a fin de promover que las Entidades Públicas coadyuven al cierre de brechas relacionado a la desigualdad existente entre hombres y mujeres. Teniendo en cuenta ello, a través del presente trabajo de investigación describiremos cuál es el estado de inclusión de las mujeres en las contrataciones públicas; de igual manera, abordaremos la viabilidad de implementar la Certificación denominada “Empresa Segura: Libre de Violencia y Discriminación contra la Mujer” en los Procedimientos de Implementación y Operatividad de los Catálogos Electrónicos, a fin de proponer recomendaciones que coadyuven al desarrollo económico sostenible, inclusivo e igualitario a través de dicho método especial de contratación. / When we talk about state development it is unavoidable to refer to public procurement, because this is the most relevant direct economic activity performed by the state that has a profound impact on society. Considering its significance, the countries in our region, including ours, has invested in the updating of their procurement systems via information technology to provide them with efficiency and speed; and also implemented contractual terms to fight corruption. However, procurement systems’ efficiency not only lay on the transparency criteria or the speed of their actions, but also it is of equal value the implementation of sustainability criteria or social responsibility with the intent to achieve the development and the engagement of different sectors, such as women in public procurement. In this direction, the implementation of sustainable public procurement policies must be focused in integrating criteria such as gender equality with the objective that public entities contribute to close the current gaps in equality between men and women. Acknowledging these differences, we have described in this research the current status of women inclusion in public procurement; in the same way we discuss the viability of implementing in the Procedures of Implementation and Functionality of Electronic Catalogues a certification called “Empresa Segura: Libre de Violencia y Discriminación contra la Mujer” (Safe Company: Free from Violence and Discrimination against Women) with recommendations directed to the advancement of a sustainable, inclusive and egalitarian economic development through this special procurement method. / Tesis

Der Mehrwert der Digitalisierung liegt vor allem in der Skalierbarkeit, die durch Standards und Vernetzung gefördert wird. Hochschulen sind inzwischen keine Inseln – mit isoliert zu betrachtenden Systemen – mehr, sondern Hochschulen sind (inter-)national vernetzt und tauschen auf unterschiedlichsten Wegen Daten aus, die dann digital und idealerweise standardisiert verarbeitet werden. Denn Daten, wie die hier betrachteten (Hochschul-)zeugnisse, müssen nicht nur valide, sondern auch maschinell lesbar sein.... Im Rahmen des nationalen Verbundprojekts „Der Digitale Campus: ein Portal vernetzter Plattformservices“ (DAAD o.J.) soll internationalen Studieninteressierten die Vorbereitung auf ein Studium in Deutschland erleichtert werden. Geplant ist, den internationalen Studieninteressierten passende Informations-, Lern- und Prüfungsangebote anzubieten, damit diese den Herausforderungen eines Studiums an einer deutschen Hochschule zukünftig besser begegnen können.... [Aus: 1 Ausgangslage]

El presente proyecto de tesis está enfocado en brindar una propuesta que le permita a una empresa del sector “inspección y certificación de calidad” automatizar las actividades del proceso de selección de auditores y seguimiento de ejecución de auditorías mediante la implementación de un sistema cloud utilizando herramientas de machine learning, específicamente, para árboles de decisión mediante técnicas de aprendizaje automático, geolocalización y tableros BI como apoyo para la medición de indicadores y toma de decisiones. Para la elaboración de la propuesta, se han desarrollado seis capítulos. En el primer capítulo del documento se realiza la definición del proyecto, donde se presenta a la organización objeto de estudio, los objetivos del proyecto así como sus indicadores de éxito, además de describir el problema identificado. El segundo capítulo presenta el cumplimiento de los student outcomes. El tercer capítulo describe los fundamentos teóricos para el desarrollo del proyecto. El cuarto capítulo comprende el desarrollo del proyecto, donde se realiza el análisis de la situación actual de la compañía, ingeniería de procesos, propuesta de solución, análisis de requerimientos, modelado de casos del sistema y diseño de arquitectura de software de la propuesta para el cual se empleará el modelo C4. El quinto capítulo presenta los resultados del proyecto tomando como referencia la propuesta planteada. El sexto capítulo desarrolla la gestión del proyecto tomando de referencias lo sugerido en la Guía del PMBOK®. En este contexto, mediante la propuesta de solución que el presente proyecto brindará, se logrará disminuir el tiempo de contratación de auditores especializados, reducir el sobrecosto de los proyectos de auditoría por falta de un correcto control y seguimiento de los eventos de ejecución de auditorías en los servicios de inspección y certificación. / This thesis project is focused on providing a proposal that allows a company in the "quality certification and inspection" sector to automate the activities of the auditor selection process and monitoring of audit execution by implementing a cloud system using tools of machine learning, specifically, for decision trees using machine learning techniques, geolocation and BI dashboards as support for the measurement of indicators and decision making. For the elaboration of the proposal, six chapters have been developed. In the first chapter of the document, the definition of the project is carried out, where the objectives of the project as well as its indicators of success are presented to the organization under study, as well as describing the problem identified. The second chapter presents the fulfillment of the student outcomes. The third chapter describes the theoretical foundations for the development of the project. The fourth chapter includes the development of the project, where the analysis of the current situation of the company, process engineering, solution proposal, requirements analysis, modeling of system cases and software architecture design of the proposal for the which model C4 will be used. The fifth chapter presents the results of the project taking the proposed proposal as a reference. The sixth chapter develops the management of the project taking from references what is suggested in the PMBOK® Guide. In this context, through the proposed solution that this project will provide, it will be possible to reduce the time of hiring specialized auditors, reduce the cost overrun of audit projects due to lack of proper control and monitoring of audit execution events in inspection and certification services. / Tesis

No description available.

The reliance on alternative teacher certification to address teacher quality and quantity is an educational issue worthy of study because non-traditionally prepared teachers fill the nation's classrooms. This qualitative case study explored the experiences of secondary education teachers with no preservice training who earned a professional educator certificate in Alabama through the alternative baccalaureate-level program. The central research questions of this study related to the professional needs of alternatively certified teachers and how educational leaders supported those professional needs. The conceptual framework of this project study included the National Research Center for Career and Technical Education's differentiated induction model based on technical pedagogy and collegial support to address teacher quality and attrition. The qualitative data were gathered through a series of interviews with 6 alternatively certified secondary education teachers using specific protocols. Transcribed data were coded for a priori themes aligned to the research questions, and coded data were analyzed for trends and patterns. The results indicated that the participants perceived support from administrators and teacher leaders as important to their professional development and effectiveness. As a result of this study, a professional development training program was developed for the study site to assist educational leaders in providing an induction program. Implications for positive social change include for school and district administrators to have a better understanding of the challenges that alternatively certified teachers face; they may also appreciate the importance of providing administrator support to improve teacher effectiveness, retention, and ultimately student achievement.