Samtliga nya detaljplaner behöver genomgå en undersökning tidigt i planprocessen för att bedöma om planen tros kunna orsaka en betydande miljöpåverkan och i så fall behöva genomgå en strategisk miljöbedömning. Structor Miljöteknik arbetar med miljöbedömningar av detaljplaner med målsättningen är att väva in miljöanpassningsåtgärder i ett så tidigt skede av planeringen som möjligt för att bidra till en hållbar stadsplanering. En strategi med tillhörande processverktyg togs fram i samband med ett tidigare examensarbete för att underlätta detta arbetssätt. Verktyget är anpassad för användare som redan är väl insatta i dem framtagna strategin, och kan därmed upplevas som tung att sätta sig in i. För att fler ska kunna tänka sig att använda det och för att den framtagna strategin ska få större genomslag hos Sveriges kommuner behöver därför verktyget vidareutvecklas och bli mer användarvänligt.  En utvärderande studie gjordes av den arbetsprocess som Structor Miljöteknik har för undersökningar i syfte att identifiera dess styrkor och svagheter. Utifrån denna studie, intervjuer med Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen i Örebro län, Motala kommun och konsulter från Structor Miljöteknik samt en egen utvärdering av det befintliga verktyget togs flera kriterier fram för det nya verktyget. Kriterierna gavs olika prioriteringar som baserades på i vilken grad uppfyllandet av kriteriet ansågs bidra till ökad funktionalitet, automatisering och användarvänlighet. Microsoft Excel identifierades som en lämplig programvara för verktyget då majoriteten av kriterierna bedömdes kunna uppfyllas i det. En plan för vidareutvecklingen av verktyget togs fram som delades in i 4 etapper: framtagande av grund, uppfylla satta kriterier, författa en vägledning och tester och utvärdering. På grund av tidsbrist färdigställdes dock endast den första etappen fullt ut. Grundversionen av det nya verktyget gav goda förutsättningar att uppfylla kriterierna med hög prioritet samt merparten av de övriga.  Möjligheten att uppfylla de olika framtagna kriterierna och tillvägagångsättet för att i ett vidare arbete slutföra utvecklingsprocessen analyserades och presenterades. / When a new local plan is crafted an early screening during the planning process is required to examine if the plan has significant environmental impact. If the plan is believed to have significant environmental impact a strategic environmental assessment needs to be conducted. The company Structor Miljöteknik has a way of working with the environmental assessment of plans where the goal is to incorporate measures striving for greater environmental sustainability early in the process. Today the company does this using a strategy and a processing tool that was created by Sandström. The use of the processing tools is limited by the fact that it requires a user with deeper understanding of the tools construction to be able to use it. Therefore, there is a need for further development of the processing tool to achieve a more user-friendly interface, so that its use become more widespread and the environmental profits of it can be reaped. An evaluative study has been conducted to pinpoint the strength and weaknesses in the process used by Structor Miljöteknik currently. Within this study extensive interviews have been conducted with different government agencies, country administrative board, municipality and people working in the private company Structor Miljöteknik. Based on the interviews several criteria for a developed processing tool were identified. All the criteria were then rated based on three parameters: functionality, automation and user friendliness. Microsoft Excel was identified as suitable software product to use for the processing tool since it enabled most of the criteria to be fulfilled. The further development of the processing tool was divided into four steps: creating a foundation, fulfilling the set criteria, creating a manual and tests and evaluation. In this report the first step was completed, laying a foundation that has great potential for achieving the criteria with high priority as well as most of the other criteria when the further steps are developed.

Kemiska arbetsmiljörisker förekommer inom ett flertal branscher och behöver förebyggas för att skydda arbetstagare mot ohälsa, sjukdom och olycksfall. Det förebyggande arbetet görs genom att identifierade risker bedöms och kontrolleras med ändamålsenliga åtgärder, med målet att riskerna minskar eller helt försvinner. Att genomföra kemiska riskbedömningar är dock ofta både svårt och komplext med många olika aspekter att beakta och kräver både tid och kunskap. Som ett sätt att förenkla och effektivisera processen kring kemisk riskbedömning önskar Skanska, ett företag inom bygg- och anläggningsbranschen, se över om det är möjligt att återanvända kemiska riskbedömningar. Syftet med detta examensarbete blev därmed att utreda möjligheten i återanvändning av redan genomförda kemiska riskbedömningar där de kemiska produkterna ska användas igen. Utredningen har fokuserat på fördelar, hinder eller svårigheter och förutsättningar för återanvändning. Europeiskt och svenskt regelverk och vetenskaplig litteratur har genomlysts och data har samlats in från intervjuer med olika nyckelpersoner på tre arbetsplatser inom Skanska samt utifrån riskbedömningar av några utsedda produkter. Resultatet har därefter jämförts med svenskt regelverk, för att därigenom dra slutsatser om möjligheten i återanvändning av kemiska riskbedömningar. Examensarbetet har resulterat i slutsatsen att återanvändning av kemiska riskbedömningar bör vara möjlig, under förutsättning att de mallar eller checklistor som används som stöd uppfyller de krav som finns för kemisk riskbedömning. Det behöver säkerställas genom ändamålsenliga rutiner av personal med rätt kompetens om kemiska arbetsmiljörisker. Det behöver också stämmas av att exempelvis arbetssätt, omgivning och tillgången av åtgärder är likvärdiga på den arbetsplats som först genomfört riskbedömningen, och den arbetsplats som därefter återanvänder riskbedömningen, eller att dessa faktorer kan bli likvärdiga genom vidtagna åtgärder. Några risker eller hinder för återanvändning har identifierats. En av de mest framträdande riskerna är att kemiska arbetsmiljörisker förbises i samband med återanvändningen och därigenom också de åtgärder som behöver vidtas. Orsaker till detta kan vara bristande kunskap och engagemang eller möjligen fusk och slarv. I situationer där arbete ska ske med farligare kemiska produkter kan det vara svårare med återanvändning av riskbedömningar. Några fördelar med återanvändning bedöms vara förkortad tidsåtgång för kemiska riskbedömningar, en effektivare hantering, samt ett ökat stöd och lärande om kemiska arbetsmiljörisker genom att man lär av varandra och tidigare riskbedömningar. Möjligen kan återanvändning också bidra till att fler riskbedömningar genomförs, för att därigenom trygga yrkesarbetarnas säkerhet och hälsa. / Chemical risks in the work environment occur in several industries, and need to be prevented to protect workers from ill-health, illness and accidents. By performing risk assessments and taking appropriate measures, it is possible to reach the goal to reduce or even eliminate chemical risks. However, performing chemical risk assessments is often a quite difficult and complex issue with several different aspects to consider, requiring both time and knowledge. As a way to simplify and streamline the process of chemical risk assessment, Skanska, a company within the construction industry, wants to investigate whether it is possible to reuse chemical risk assessments. The purpose of this thesis was thus to investigate the possibility of reusing already performed chemical risk assessments in situations where the chemical products will be used again. The investigation has focused on the advantages, obstacles or difficulties and prerequisites for reuse. European and Swedish regulations and scientific literature have been reviewed and data have been collected from interviews with managers, safety representatives and employees at three workplaces at Skanska and from performed risk assessments of some selected products. Thereafter, the results have been compared with Swedish regulations, in order to draw conclusions about the possibility of reusing chemical risk assessments. The conclusion is that it should be possible to reuse chemical risk assessments, provided that the templates or checklists used as a support meet the requirements for chemical risk assessments. This needs to be ensured through appropriate routines by personnel with the right expertise about chemical risks in the work environment. It must also be ensured that some factors, as way of working, the work environment and measures taken, need to be similar for the workplace first performing the risk assessment, and the workplace that will reuse the same risk assessment, or at least that these factors can become similar after measures taken. Some risks or obstacles of reusing chemical risk assessments have been identified. One of the most prominent risks is that chemical hazards will be missed and thereby also the measures that need to be taken. This may be due to lack of knowledge and commitment or possibly cheating or carelessness. In situations where more hazardous chemical products are being used, it may be more difficult to reuse risk assessments. Some benefits of reusing risk assessments may be less time required for chemical risk assessments, more efficient management and increased support and learning about chemical hazards by learning from each other and previous risk assessments. Possibly, reuse can also contribute to more risk assessments being carried out, thereby ensuring the safety and health of professional workers.

WHO tog 2009 fram en checklista för att öka patientsäkerheten i samband med operationer, SafeSurgery Checklist [SSC] eller på svenska: Checklista för säker kirurgi. Syftet med checklistan är attförebygga de risker som kan leda till vårdskador vid operationer och att förbättra operationsteametskommunikation. Detta via ett antal säkerhetsfrågor samt att alla på operationssalen presenterar sig mednamn och profession.En rad studier visar på att checklistan om den är rätt använd reducerar operationskomplikationerna.Dessvärre finns det också studier som menar att följsamheten till checklista för säker kirurgi brister.I en kartläggning på författarens arbetsplats så identifierades flera förbättringsgap. Det framkom blandannat att det i operationsteamen brister i följsamhet på flera punkter i checklistan och att det var storaskillnader i hur den genomfördes. Det visade sig också att flera professioner i mikrosystemet inte kändesig delaktiga och inkluderade när checklistan genomfördes.Författaren valde därför att genomföra ett förbättringsarbete för att få bättre följsamhet till checklistaför säker kirurgi. Förbättringsarbetet genomfördes i samband med att den ursprungliga checklistanskulle ersättas med en uppdaterad version, Checklista 2.0 framtagen av Landstingens ömsesidigaförsäkringsbolag.Med Nolans förbättringsmodell som stöd så genomfördes utbildningsdagar, workshops och dialogerunder 2020–2021. Därefter infördes Checklista 2.0 på en operationssal som ett pilottest.En majoritet av medarbetarna upplevde att de nya rutinerna förbättrat delaktigheten. Sedan november2021 så är de nya rutinerna implementerade på hela avdelningen.Under 2022 genomfördes en kvalitativ intervjustudie som undersökte operationsteamets uppfattningav vilka faktorer som påverkat följsamheten under tiden förbättringsarbetet pågick. Resultatet mynnadeut i tre teman; motivation, ledarskapets betydelse och känsla av tillhörighet.Resultatet kan användas som vägledning för framtida förbättringsarbeten och förändringar i rutiner.Det kan ge en ökad förståelse för att operationsteamets professioner har olika utgångslägen. Därförbehöver förändringar som berör flera professioner ta hänsyn till dessa utgångslägen för att bliframgångsrika.Mer forskning kring vad som påverkar patientsäkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården behövs ochden behöver ta hänsyn till samtliga professioner som verkar inom kontexten. / In 2009, WHO introduced a checklist to increase patient safety during surgery, Safe Surgery Checklist[SSC]. The purpose of the checklist is to prevent risks that can lead to medical injuries during surgeryand to improve team communication.A number of studies show that the checklist, if used correctly, reduces surgical complications.Unfortunately, there are also studies that suggest that compliance with the checklist for safe surgery isinaccurate.In a survey at the author's workplace, several improvement gaps were identified. It emerged, amongother things, that there was a lack of compliance in surgery teams and there were major differences inhow the checklist was carried out. It also turned out that several professionals in the microsystem didnot feel involved and included when the checklists were conducted.The author therefore chose to carry out an improvement work to get better compliance to the SSC. Theimprovement work was carried out in connection with the original checklist being replaced with anupdated version, Checklist 2.0, developed by the County Council's mutual insurance company.With Nolan's improvement model as support, training days, workshops and dialogues were heldbetween 2020–2021. Then Checklist 2.0 was introduced in one theatre as a pilot test.A majority of the employees felt that the new routines improved participation. Since November 2021,the new routine have been implemented throughout the department.In 2022, a qualitative interview study was conducted that examined the surgical team's perception ofthe factors that affected compliance during the improvement work. The result resulted in three themes.Motivation, the importance of leadership and sense of belonging. The perception differed somewhatdepending on one's professional affiliation.The results can be used as a guide for future implementations and changes in routines. It can provide anincreased understanding that the surgical team's professions have different starting points and thereforechanges that affect several professions need to take these starting points into account in order to besuccessful.More research on what affects the patient safety culture in health care is needed and it needs to take intoaccount all professions that operate in the context.

No description available.

Die Schwerpunktsetzung der Dissertation fokussiert die lehrkraftorientierte und berufsschulbezogene Auseinandersetzung mit Heterogenität; dabei werden bereits existente Lösungsansätze berücksichtigt. Ein Ziel der Arbeit ist, den Lehrkräften theoretisch fundierte adäquate Umgangsformen mit Heterogenität von Jugendlichen in den Klassen und Lerngruppen zu offerieren. Als theoretische Grundlage dient die Beschreibung von Heterogenitätsmerkmalen von Schülern, die in der einschlägigen Literatur für das erfolgreiche Lernen als signifikant relevant eingeschätzt werden. Des Weiteren rückt die Arbeit die Lehrkräfte mit ihren subjektiven Theorien, Kompetenzbündeln, Belastungsempfindungen und die lernförderlichen Umgangsformen der Lehrkräfte mit Heterogenitäten ins Zentrum sowie die kritische Betrachtung von Konzepten der inneren Differenzierung als mögliches Lösungskonzept. Die empirischen Untersuchungen erfolgen in ausgewählten staatlichen Berliner beruflichen Schulen im Berufsfeld Wirtschaft und Verwaltung mittels Leitfadeninterviews und deren Analyse in Anlehnung an die dokumentarische Methode in vertikaler und horizontaler Richtung. Ergänzt wird der qualitative Forschungsansatz durch eine statistische Dokumentenanalyse. Ein Ergebnis der Arbeit ist, dass Lehrkräfte Heterogenität nicht eindeutig als entweder Belastung oder als pädagogische Herausforderung empfinden, sondern dass der jeweils wahrgenommene Belastungsgrad stark durch die Intensität der jeweils vorliegenden Schülervarianzen in der Klasse/Lerngruppe geprägt ist. Es geht deshalb in den unterrichtsnah formulierten Hilfestellungen, die mittels einer Checkliste ermittelt werden können, um individuell zugeschnittene Handlungsempfehlungen, die sich entweder auf den Kern der Heterogenitätsvorstellung, auf die Reflexion der eigenen Handlungskompetenz, auf spezielle Heterogenitätsdimensionen, auf konkrete Hilfen für die Umsetzung der inneren Differenzierung oder auf die Belastungsreduktion im Berufsalltag beziehen. / The present thesis focuses on the ways in which vocational school teachers address student heterogeneity, giving due consideration to existing approaches. One of the goals is to provide teachers with theoretically well-founded, adequate forms of accommodating adolescent heterogeneity in various class and learning groups. The theoretical basis of this study is provided by a description of student heterogeneity features deemed to be significantly relevant to successful learning in the literature. Another primary concern is with teachers’ professional activity, including their subjective theories, their individual sets of competences, their feelings of stress and learning-conducive ways of addressing heterogeneity. Critical attention is given to differentiation by activity or outcome as a potential approach to dealing with heterogeneity. Empirical studies were conducted in a selection of Berlin-based vocational schools specializing in business and administration, using guided interviews and analyzing these by means of a methodology borrowing from the documentary method and availing itself of both vertical and horizontal perspectives. This qualitative approach is complemented by a statistical document analysis. One finding is that teachers do not view heterogeneity unambiguously as either a stress factor or a pedagogical challenge; rather, the degree of stress felt by teachers is heavily dependent on the extent of student variance inside the class or learning group. Instead, this study offers a checklist that teachers can use to obtain support and recommendations tailored to their individual needs and readily applicable to classroom settings. These recommendations concern the core of teachers’ perceptions of heterogeneity, their ability to reflect on their own ‘action competence’, specific dimensions of heterogeneity, concrete support for implementing differentiation inside the classroom, and stress reduction in day-to-day professional practice.