Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om genrepedagogik som ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet svenska på gymnasiet samt som ett arbetssätt för en likvärdig undervisning. Genrepedagogiken utgår från det sociokulturella perspektivet som för genrepedagogiken innebär att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen därför ska utformas på ett sådant sätt att alla elever har chans att nå de uppsatta målen. En undervisningsmetod som har utformats utifrån detta är cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som utgår från att språket är grunden till förståelse, reflektioner och kunskaper.   Två metoder ligger till grund för denna uppsats, en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie. Den systematiska litteraturstudien ger en fördjupad beskrivning av genrepedagogiken utifrån forskning och litteratur. Intervjustudien utgör intervjuer med fem svensklärare på gymnasiet som arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Intervjuerna i denna uppsats ger kunskap om hur genrepedagogiken fungerar i praktiken. Dessa studier redovisas i separata resultatdelar för att sedan i diskussionen analyseras tillsammans utifrån det resultat som studierna har givit.   Resultaten visar att genrepedagogiken som arbetssätt inverkar positivt på elevers språkutveckling. Den systematiska litteraturstudiens resultat visade genrepedagogikens effekter på elevers språkutveckling utifrån olika forskningsprojekt, bland annat att eleverna förbättrade sitt skrivande och ökade sina kunskaper om hur olika texter ska skrivas. Studien redogör också för vikten av skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet och vilka konsekvenser bristen av det kan få på elevers språkutveckling. Intervjustudiens resultat redogör för lärares reflektioner kring elevers språkutveckling utifrån ett genrepedagogiskt arbetssätt. Båda studierna visar att ett genrepedagogiskt arbetssätt hjälper elever att utveckla sitt språk.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att utveckla språket hos nyanlända elever i grundskolans tidiga år. Studien undersöker dessutom hur de nyanlända eleverna inkluderas i olika skolpraktiker. Undersökningen har en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med sex olika pedagoger. För att de nyanlända eleverna ska känna sig inkluderade och utvecklas språk- och kunskapsmässigt måste undervisningen anpassas. Eleverna tillgodogör sig kunskaperna genom att få stöd av studiehandledare.

BakgrundBakgrunden för arbetet är hämtat från den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lärande genom det sociokulturella perspektivet på lärande. Genrepedagogiken handlar också om att lära språk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det är cirkelmodellen som det här arbetet kommer att handla om. Vi har också valt att belysa cirkelmodellens arbetssätt utifrån Lgr11 och utveckling av elevers förmågor.SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på hur ett antal lärare som undervisar i årskurs 2-6 resonerar kring att använda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet är kvalitativ intervju. Urvalet är strategiskt och undersökningen har genomförts med hjälp av inspelning och transkribering av lärarnas svar. Vid analysarbetet delades lärarnas svar upp i cirkelmodellens fyra faser. Kategoriseringen gjordes utifrån våra frågeställningar. De fyra kategorierna i analysen är: lärarens syn på lärande, Lgr11, elevers förmågor samt didaktiska konsekvenser av att använda cirkelmodellen i undervisningen.ResultatResultatet av undersökningen visar att lärarna anser att eleverna med hjälp av cirkelmodellen kan öka sin kvalité i sina texter. De vinner en säkerhet i att formulera sig muntligt och skriftligt och känner en tillit till sin förmåga. Lärarna påtalar att arbetet med cirkelmodellen tar tid, men att eleverna utvecklar den analytiska, kommunikativa och metakognitiva förmågan samt den begreppsliga förmågan och förmågan att hantera information. Lärarna är eniga om att genom cirkelmodellens arbetssätt har fler elever en chans att lyckas. / Program: Lärarutbildningen

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen. Resultatet visar på hur läromedlet inte fungerar fullt ut.

I den här uppsatsen undersöks fyra svenska som andraspråkslärares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nått stor framgång och spridits på skolor runt om i världen. Pedagogiken baseras på förvissningen att alla elever, i synnerhet andraspråkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina läs- och skrivförmågor samt för att kunna tillägna sig kunskaperna inom de olika skolämnena. Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, är mitt syfte att få kunskap om hur fyra verksamma svenska som andraspråkslärare upplever den australiska genrepedagogiken. Metoden som ligger till grund för min undersökning är fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats. Resultaten visar att samtliga informanter är nöjda med metoden. Fördelarna är att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga måluppfyllelser såsom förbättrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lärande. Det visade sig också att informanterna inte upplever några nackdelar med metoden, men däremot stött på några svårigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssätt och genrepedagogiken är att det tidigare arbetssättet var implicit till skillnad från genrepedagogiken som är explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för både eleverna och lärarna. Tre informanter upplevde att en av skillnaderna är att genrepedagogiken innebär mer förarbete men de beskrev detta som något positivt då de slipper ”lappa och laga efter”. Slutsatsen är att informanterna upplever den australiska genrepedagogiken som positiv och vill fortsätta arbeta efter den.     Nyckelord: svenska som andraspråkslärare, genrepedagogik, fenomenografi, cirkelmodellen, Reading to Learn.

Syftet med denna fallstudie är att skildra hur interaktionen mellan elever respektive mellan lärare och elever ser ut när elever arbetar med genren insändare i svenska som andraspråk. Studien baseras på tre genomförda klassrumsobservationer, två inspelningar av gruppsamtal där elever medverkar samt en intervju med läraren i svenska som andraspråk, grundläggande kurs. Det är 16 informanter som deltar i studien. Informanterna går på Språkintroduktion. Resultatet visar att undervisningen är utformad enligt cirkelmodellen, vilket är en modell för hur man stegvis bygger upp kunskap kring hur man skriver inom olika genrer. Resultatet visar vidare hur interaktionen ser ut mellan elever respektive mellan lärare och elever. Det är läraren som till stor del dominerar interaktionen förutom vid de tillfällen då eleverna arbetar i smågrupper. Interaktionen mellan eleverna karaktäriseras av tvekpauser, omtagningar och överlappande tal, s.k sonderande tal.

This study focuses on analyzing if teaching materials such as textbooks in the course Swedish as a second language contains elements of the Curriculum Circle presented in genre pedagogy. It also analyses what type of genres are present in said teaching materials and if they represent the genres present in the curriculum. Genre pedagogy is a theory that focuses on establishing knowledge in different language patterns, structure and purpose different texts might have. The idea is that the more a student know of the structure and purpose of a certain text, it is more likely that the student will be able to reproduce said text in everyday life and in the right context. A textual content analysis was used to accomplish this study. To see if there were any elements of the Curriculum circle, we constructed questions for a qualitative analysis based of the four phases of the circle model. These question where then used to analyze chapters that focused on writing in each textbook. To see what genres are present in each textbook a qualitative analysis with quantitative characteristics were used. Textual extracts in each textbook were analyzed and categorized based on the description of genre in Rose & Martin (2013) genre map. The results show that the textbooks contain varying amounts of elements from the Curriculum circle with support and cooperative construction of text being the least featured element. Furthermore, the results show that the content regarding writing genres corresponds to the contents of the curriculum in three out of four textbooks. The content regarding reading genres corresponds to the contents of the curriculum in all the textbooks of interest.

Syftet med denna studie är att undersöka en grupp modersmålslärares upplevelser av möjligheterna att genomföra cirkelmodellen som ett effektivt arbetssätt för att utveckla eleverna skrivförmåga trots en tydlig och väldokumenterad tidsbrist i ämnet i förhållande till kunskapskraven. Den teoretiska utgångspunkten som har legat till grund för den här studien är genrepedagogiken. Mot denna bakgrund gjordes en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer där fem modersmålslärare från södra Sverige medverkade. Studiens resultat visar att informanterna upplever flera utmaningar men också möjligheter när de arbetar med cirkelmodellen. Utmaningarna består i brist på undervisningstid och material samt svårigheter med att samarbeta med andra kollegor. Samtidigt upplever informanterna att arbetet med cirkelmodellen bidrar till utvecklingen av elevernas skriv - och samarbetsförmågor och ger möjlighet att anpassa undervisningen till olika nivåer beroende på var eleverna befinner sig.

Att undersöka en SFI-lärares uppfattningar om och arbete med genrepedagogikens tredje ben, cirkelmodellen som undervisningsmetod på SFI C-kurs, för elever som studerar på studieväg 2 är denna uppsatssyfte. Frågeställningar som studien söker svar på är lärarens arbete med fas 1 och 2 på studieväg 2, hur läraren upplever cirkelmodellen som metod för individanpassad undervisning och vad anser läraren vara utmaningarna vid användning av cirkelmodellen på denna studieväg. För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativ intervju med komplettering av en strukturerad observation valts som forskningsmetod.Resultaten har visat på vilket sätt läraren jobbar med fas 1 och 2 i cirkelmodellen. Det som har framkommit är att eleverna engageras i undervisningen och lärandeprocessen genom användning av samarbete, kommunikation och tal för att lära in de skriftiga färdigheterna med hjälp av cirkelmodellen. Möjlighet till att få en stimulerad undervisning skapas genom att läraren fångar upp elevernas intresse och involverar eleverna i att hitta passande tema som undervisningen bygger på. Samarbetet är det som genomsyrar arbetet i denna grupp och som genom samarbete med både lärare och elever emellan leder till att observerade fasdelarna uppnår slutmålet. Resultaten visar även att användning av fas1 och 2 i cirkelmodellen gynnar eleverna på denna studieväg, trots utmaningarna. Målgruppen på denna studieväg, lågutbildade behöver ha en struktur och tydlighet i undervisningen för att kunna koppla det till vardagen och förstå att användning av skriftspråket i olika sammanhang är också ett sätt att kommunicera. Även om det är tids- och energikrävande att använda cirkelmodellen som metod, ger det resultat i inte bara skrivna färdigheter, utan även andra områden och ger möjlighet till en flexibilitet i inlärningen. / This essay aims to investigate an SFI-teacher's perceptions and work with the curriculum cycle; a part of genre pedagogy, as a teaching method in SFI C-course, for students studying in study tier 2. Questions that the study seeks answers to, are how the teacher works with phases 1 and 2 on study tier 2, how the teacher experiences the curriculum cycle as a method for individualized teaching, and what the teacher considers to be the challenges in using curriculum cycle in this study tier mentioned.To achieve the purpose of the investigation, a qualitative interview as well as a structured observation have been chosen as the research methods.The results have shown above all, how the teacher works with phases 1 and 2 of curriculum cycle. What has emerged is that students are involved in the teaching and learning process through the use of collaboration, communication and speech to learn the written skills using the curriculum cycle. Possibility to receive a stimulated teaching is created by the teacher capturing the students' interest and involving them in finding suitable themes on which the teaching is based. The collaboration with both teachers and students is what permeates the work in this group and leads to the observed phase parts achieving the final objective. The results also show that the use of phases 1 and 2 of the curriculum cycle benefits students in this study tier, despite the challenges. The target group in this study tier (low-educated), need to have structure and clarity in the teaching in order to be able to connect it to everyday life and understand that the use of written language in different contexts is also a way of communication. Although, it is time and energy consuming to use the curriculum cycle as a method, it gives results in not only written skills, but also other areas and provides the opportunity for flexibility in learning.

Resultatet från nationella proven i ämnet svenska och svenska som andra språk har under senare år visat bristande resultat i narrativ text. Under läsåret 2018/2019 visar resultatet att 8,5% av eleverna ej når lägst kravnivå för godtagbara kunskaper. I studien fick eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext. Syftet med studien var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 och identifiera kvalitativa skillnader mellan den digitalt och analogt producerade texten. Utifrån frågeställningen: hur påverkar digitalt kontra analogt skrivande elevers narrativa textproduktion, genomfördes en deduktiv analys. Eleverna producerade två texter, en digitalt och en analogt. Texterna producerades i samband med cirkelmodellen som arbetsmetod. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förutbestämda kategorier, i vilken utsträckning texten följer en dramaturgisk struktur, antal ord och antal adjektiv. Studiens teoretiska ramverk utgick från den sociokulturella teorin. Empirin består av elevtexter samt besvarade enkäter från eleverna. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan de digitalt och analogt producerade texterna. Resultatet visar att eleverna producerade i genomsnitt fler ord och adjektiv samt följde i högre utsträckning en narrativ dramaturgi när de skrev digitalt. Enkäterna visar även att elevernas egna uppfattningar inte alltid stämmer överens med deras textproduktion. Studiens resultat bör bara ses som en indikation på hur en skillnad mellan elevers digitala och analoga textproduktion kan se ut. Tidigare skrivmetoder som klasslärare använt bör tas i beaktning. Fortsättningsvis är det väsentligt att forska vidare om digitala verktyg och dess roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier bör genomföras. Vår studie bidrar med lite kunskap som kan användas vidare forskning inom området.