I examensarbetet analyseras ett läromedel i svenska för årskurs 3. Ett gemensamt intresse för språkutvecklande arbetsmetoder styrde intresset till ZickZack, vilket är en relativt ny läromedelsserie i svenska. Med utgångspunkt i ett hur-perspektiv beskrivs och diskuteras undervisningen i ZickZack i relation till cirkelmodellens genrebaserade arbetsmetod och kursplanen. Syftet är att bidra till en ökad förståelse i hur undervisningen kan planeras och utföras utifrån cirkelmodellens olika faser i ett läs- och skrivutvecklande syfte. I analysen undersöks även hur ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 utifrån läroplanen. För att söka svar på analysens frågeställningar valdes en kvalitativ metod med hermeneutiskt perspektiv. I analysen visas en sammanställning av den pedagogiska planeringen utifrån cirkelmodellens genrebaserade undervisning där det tydligt synliggörs hur arbetet i elevböckerna och lärarhandledningen genomförs. Utifrån analysens hur-perspektiv framkommer att viktiga verktyg i cirkelmodellens arbetsmetod är den sociala interaktionen och det gemensamma metaspråket. Tydligt är även att arbetet utifrån olika texttyper fungerar som ett stöd i elevernas språkutveckling. Analysens resultat visar slutligen att läs- och skrivundervisningen i läromedlet ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 i läroplanen.

Vi befinner oss i en föränderlig värld med stor rörlighet, där vi förflyttar oss, möter nya språkoch kulturer och andra former av texter än tidigare. Såväl nyanlända som kommer till Sverige,som svenskfödda på resande fot i olika delar av världen, möts av nya blandade uttrycksformeroch förmågan att hantera dessa utmanas. Som flerspråkig elev, och som lärare i grupper medflerspråkiga elever, ökar behovet av att hantera multimodala texter och att se multilitteracitetsom resurs och möjlighet i en undervisning på hög kognitiv nivå.Med inspiration av aktionsforskning har denna undersökning sin grund i bildundervisning,med metodutveckling, språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i fokus. Studiengenomfördes på en gymnasieskola med elever på språkintroduktionsprogrammet.Kunskapsområdet som studeras inom ramen för undervisningen är bildanalys ochrelationsskapandet mellan text och bild. Utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utprövningav didaktiska metoder, såsom cirkelmodellen och genrepedagogik, undersöks hurundervisningen kan organiseras och med vilka hjälpmedel kunskapen ges form. Syftet är attutveckla metoder inom bildundervisning som språkutvecklande arbetssätt. Dokumentation avplanering och genomförande av undervisningen redovisas. Som tolkningsram bearbetasmaterialet utifrån socialsemiotiskt perspektiv och multimodala aspekter, med syfte att titta påtecken för lärande, vilken form av kunskap som kan ses, i en specifik social inramning. Medelever som möjliga medforskare, med ett rikt material avseende deras egenproducerade texteroch bilder, visas kvaliteter och multimodala tecken på lärande inom bildundervisning ochspråkutveckling. Med bilden som utgångspunkt och som semiotisk resurs, visar studien påbildämnets specifika utmaningar och möjligheter, då bildundervisning och språkutvecklandearbetssätt integreras.

The present study focuses on students with linguistic vulnerability. It may be students who have diagnosed language impairment, but also students with similar expressions/needs. It is an interview study of teachers who have received further education and tutorials on the subject. The study focuses on the preventive work, how teachers can make the language available in teaching conditions for their communication, verbally, but also in writing, as language is a channel for acquiring knowledge in all subjects. The study also focuses on the impact of the course and the tutorial on teachers' ways of thinking and teaching. The study has also investigated the continuing need for support teachers find that they have. The course that the teachers have participated in is built on the circle model. Based on that model, scaffolding is provided to make these students educatively involved. It was found in the study that the circle model is a good working model to start out from in the language supportive work. Scaffolding such as picture support, writing templates, communication-, structural- and strategic support provide opportunities for the student to understand and develop, which is incorporated into the circle models working process. The study emphasizes that teaching should be done explicitly, in interaction in a community with others. All teachers had changed their education towards greater accessibility after participation in further education and tutorial. One of the teachers showed that she worked more consciously and to a greater extent based on the content of the course than the others did. She had received tutorials for a longer time than the others, which had a positive impact. The study found that further education is important, but more steps are needed to successfully complete language-including education. Time, supervision, collegial cooperation, reflection together, consensus and collaboration with several professions are crucial.

Det genrepedagogiska arbetssättet är idag väletablerat i den svenska grundskolan och cirkelmodellen är den mest utbredda pedagogiska modellen. Genrepedagogiken har stöd i såväl läroplan som pedagogiska modeller och läromedel. Syftet med föreliggande studie är att identifiera faser och arbetsformer i ett antal läromedel i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 7-9, vilka är inspirerade av genrepedagogiken och cirkelmodellen samt att jämföra dessa läromedel med varandra. I resultatdelen presenteras först de faser som har kunnat identifieras i avsnitten om argumenterande text i utvalda läromedel utifrån en systematisk begreppsanalys av verb i imperativ. I resultatet presenteras också de arbetsformer i utvalda läromedel som har kunnat identifierats, vilka sedan relateras till aspekter såsom socialkonstruktivistisk kunskapssyn, kooperativt lärande, individualisering i skolan samt inkluderande lärmiljöer. I resultatdelen jämförs också de utvalda läromedlen med varandra. Resultatet visar att Läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A följer cirkelmodellens fyra faser medan Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk helt utelämnar den tredje fasen (Att skriva en gemensam text). Resultatet visar också att utvalda läromedel innehåller en bredd av arbetsformer med såväl individorienterade som grupporienterade lärprocesser. Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A visar här en större tydlighet och variation än Spegla Språket 7 och Start – svenska som andraspråk. Enbart de förstnämnda innehåller en arbetsform där läraren stöttar eleverna i författandet av en gemensam text. En arbetsform som är tydligt grupporienterad och befinner sig i det som Vygotsky kallar den proximala utvecklingszonen. Studiens slutsats är att läromedlen Fixa texten 1 och Jalla – raka vägen! A utgör ett gott stöd för den lärare som vill arbeta språkutvecklande med mycket stöttning under såväl individorienterade som grupporienterade arbetsformer utifrån cirkelmodellens fyra faser.

I dagens samhälle förenklas ofta begrepp i de naturorienterande ämnena för eleverna, vilket kan vara en orsak till svårigheten med att förstå begreppen, dess betydelse och hur de kan användas i en kontext. Denna studies problemområde har som utgångspunkt att naturvetenskapliga begrepp inte används av eleverna när de skriver faktatexter. Arbetets forskningsfrågor har skapats för att undersöka “hur kan multimodala metoder öka begreppsanvändningen i elevers faktatexter inom naturvetenskapen?” samt “Vilka multimodala metoder föredrar eleverna i sitt skapande av faktatexter?”. De naturvetenskapliga begrepp som behandlas i forskningen är boende, föda, lever, ungar samt utseende. Bakgrunden till denna forskning kommer att delges kring varför den gjorts och vad forskningsresultat visat kring användandet av multimodala metoder i undervisningen. Studien inriktar sig till att implementera cirkelmodellen tillsammans med multimodala metoder i undervisningen ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen artefakt, mediering och stöttning, för att ett lärande ska kunna ske. Det kommer även att delges vilka delar som undervisningen kan behöva kompletteras med för att öka begreppsanvändningen i faktatexter, såsom stöttning och modellering. Tillvägagångssättet som använts i forskningen med elever i en årskurs två kommer att presenteras. Vid det första tillfället fick eleverna skriva en faktatext om igelkotten utan multimodala metoder. Vid andra tillfället skrev eleverna en faktatext om brunbjörnen med multimodala metoder. De multimodala metoderna eleverna fick använda sig av var tankekarta och modellering, digitala verktyg som skrivverktyg och filmvisning. En intervju gjordes med eleverna för att undersöka deras tankar, om tankekartan och iPaden hjälpt dem vid skrivandet av faktatexten. Utifrån vårt forskningsresultat tillsammans med andra forskningsresultat har en diskussion skett för att kunna besvara denna studies frågeställning. Resultatet visar att begreppsanvändningen ökade i faktatexterna när eleverna fick arbeta multimodalt, vilket även eleverna föredrog som metod.

Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.

The purpose of this study is to investigate how four teachers in grades 4-6 work with genre pedagogy in the Swedish subject. In this study the focus will be on these two issues: How do the teachers work with text types in the Swedish subject? How do the teachers describe genre pedagogy? I have used the two different methods which are interviews and observations in order to conduct the survey. I have also used two different theories that are related to the genre pedagogy in this study, these theories are the socio-cultural perspective and the circle model. These theories have been used to analyze the empirical material in this study. The result of this study shows that all four teachers work with the four different types of texts which are fact text, story, fabel and instruction in teaching in the Swedish subject. Furthermore all the teachers work in the same way with these different text types in the teaching, this by working with the text types based on the four different phases that are in the circle model in the teaching. These different steps consist of knowledge acquisition of a subject, the study of the text type with focus on the purpose, structure and linguistic features of the text type, the class writing its own text within the chosen text type,  which is followed by the students being allowed to write their own text within the chosen text type. This was reflected in the interviews and two of the observations. All teachers shared the same view that genre pedagogy is about a number of different genres. The texts that are written within a genre should consist of a specific structure, and language, depending on the purpose, situation and recipients of the texts, according to the teachers. This was evident in the interviews in this study.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och belysa synen hos svensklärare för årskurs 7–9 i deras arbete med skrivundervisning samt vilka tankar de har om skrivundervisningen och elevernas skrivförmåga. För att skapa en förståelse för det och besvara våra frågeställningar har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som genomförts digitalt via Zoom. Genom en tematisk innehållsanalys har vi bearbetat det insamlade materialet som sedan presenteras i olika teman i resultatdelen. De svar vi har fått av informanterna har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där bland annat stöttning är en central del av lärandeteorin.  Resultatet visar att lärarna använder olika metoder som kan härledas till den sociokulturella teorin. Lärarna undervisar främst genom att presentera den genren eleverna ska skriva och belyser specifika drag som är vanliga i texttypen. Detta kan i sin tur bero på inspiration av genrepedagogiken och tillhörande cirkelmodell. Genrepedagogiken stöttar och utmanar eleverna och sammankopplas med det sociokulturella lärandeperspektivet. Hjälpmedel såsom checklistor och skrivmallar används också som stöd i skrivandet för eleverna vilket framför allt är till gagn för svagpresterande elever. Studien visar också att eleverna får feedback från lärarna och det sker oftast efter att en text är inlämnad medan tidigare forskning, men även informanterna, framhäver att återkoppling bör ske under skrivprocessen. Informanterna berättar även att de upplever hinder i undervisningen i form av tidsbrist då de anser det svårt att hinna med bland annat feedbacken. Läsovana nämns också som en utmaning då lärarna upplever att elever läser mindre idag vilket påverkar deras skrivförmåga.

Syftet med studien var att studera och analysera några lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt, hur arbetssättet i klassrummet kan påverka elevernas språkutveckling och hur ett framgångsrikt språkutvecklande arbetssätt kan se ut. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie utgjordes av en sociokulturell teori samt två specialpedagogiska perspektiv – det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med data från ett mindre antal källor genom semistrukturerade intervjuer. Det var framför allt tre olika arbetssätt och modeller som lyftes fram av lärarna i vår studie; kooperativt lärande och genrepedagogiken med cirkelmodellen. Lärarna menade att det är viktigt att anpassa sin undervisning med visuellt stöd och stötta eleverna i deras arbete. Det framkom också att den största svårigheten i den språkutvecklande undervisningen är att elevgrupperna är stora och att lärarna känner en frustration över att inte hinna med att hjälpa alla elever. Lärarnas brist på kunskap om elevernas språkliga svårigheter sågs också som ett hinder i deras arbete. Våra intervjuer och vår studie visade att språkutvecklande arbete i klassrummet ansågs viktigt och muntlig kommunikation sågs som grundläggande för att utveckla en god läsförmåga. Lärarna beskrev också att de såg goda resultat när eleverna fick möjlighet att arbeta gemensamt efter strukturerade modeller. Vår studie visade även att det fanns ett behov av att tydliggöra vad ett språkutvecklande arbetssätt var.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ”traditionell” undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa. Undersökningen visar att de medverkande lärarna inte använder sig av något explicit arbetssätt i sin skrivundervisning. Dessa lärare anser att grammatik är för svårt för eleverna att ta till sig och skulle bara försvåra elevernas skrivutveckling. I klasserna verkar det inte finnas ett samtalsklimat som är så viktigt i språkinlärning enligt det sociokulturella perspektivet och genrepedagogiken.