We have, based on recent studies, observed that pupil’s writing has deteriorated and their texts are often very similar to each other due to similar instructions. The purpose of this study is to understand how teachers in Swedish schools work with pupil’s writing development and if they use any kind of formative forms of expression in the process of becoming a successful writer. The study is based on three theories: a sociocultural perspective, literacy and multimodal teaching. This study is based on interviews with six teachers and focuses on their perspective on how they work with pupil’s writing development. The results of the study shows that teachers use variable ways of teaching, including formative forms and expressions, in order to reach out to the individual pupil and enhance their writing skills. Teachers point out that the use of different tactics, to be able to give the pupils an all-around preceptive, is still needed. Formative forms of expression motivate and extend pupil’s writing skills. When pupil’s individually write stories after dramatizing them together, their stories get a more detailed and expressive description than before because they have experienced the story with their bodies and minds in a different way than they normally do.

Ett av skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sitt skrivande så att de kan delta i samhällslivet. Samtidigt visar resultatet på de nationella proven att skrivandet är den största utmaningen för elever. Syftet med denna studie är att undersöka lärares perspektiv på sin egen skrivundervisning utifrån begreppen tillgänglighet och inkludering. Utifrån lärares beskrivningar, lyfter vi fram konkreta exempel på hur lärare i svenska och svenska som andraspråk planerar och arbetar för att förebygga hinder i skrivundervisningen för elever i årskurs 9 samt elever som läser sista kursen i SFI. Studien är kvalitativ och består av åtta semistrukturerade intervjuer som kompletterats med fyra deltagande observationer. Resultatet visar att utmaningar i undervisningen kan handla om svårigheter att föreställa sig mottagaren, välja relevant innehåll, bygga meningar, strukturera texten och anpassa den efter situationen, men även bristande motivation. I studien framkommer det att flertalet av de stödjande strukturerna är inriktade på genre, skrivprocess men även på korrekthet. Vår slutsats är att formuleringar i kursplanerna kan spela en roll. Tillfällen att använda skrivandet i meningsfulla situationer utanför skolans kontext var få, men vi fann att lärarna själva skapar skrivsituationer med relevanta och verklighetstrogna mottagare, för att öka elevers inlevelse och motivation. Assisterande teknik användes inte i någon större utsträckning och kontakten med speciallärare var ofta begränsad på grund av organisatoriska faktorer.

I engelskämnets centrala innehåll och kunskapskrav ställs det krav på att eleverna i slutet avårskurs 6 ska kunna skriva olika typer av texter. Samtidigt identifieras skrivandet som enmöjliggörande faktor för utvecklingen av ett andraspråk. Syftet med den här studien var att fåkunskap om hur elever i årskurs 6 stöds i skrivandet av olika texttyper på engelska utifrånläroboken och lärarens undervisning, vilket har skett genom en kombinerad metod avläroboksanalyser och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att eleverna främst skrevberättande- och beskrivande texter. I läroböckerna gavs eleverna stöd genom att läsa ellerlyssna på texter kopplat till ämnet, introducera nyckelbegrepp, studera exempeltextersutformning och samtala om ämnet. För att stödja elevernas skrivande erbjöd lärarna tydligtavgränsade skrivuppgifter och gav återkoppling. Lärarna uppgav att de använde läroboken menatt de valde bland uppgifterna och tog de som ansågs passande samt att nivåskillnader mellanelever skapade svårigheter i skrivundervisningen. / The English curriculum has requirements for writing different kinds of texts in English in year6. The act of writing can also be a way to develop a second language. The purpose with thisstudy has therefore been to examine how English textbooks and teachers are working to supportpupils in year 6 in their writing of different kinds of texts. This has been done through acombination of content analysis and semi-structured interviews. The result showed that thepupils mainly wrote narrative- and describing texts. The textbooks gave the pupils support intheir writing through the work of reading texts connected to the subject, introducing keywords,studying texts as examples and through conversations about the subject. The teachers wereusing the textbooks by choosing exercises that were thought to be relevant. Further, theyoffered the pupils feedback on their texts and suggested that aspects of level differencesbetween the pupils’ knowledge affected the teaching.

Skrivundervisning med stöd av genrepedagogik har sedan några år tillbaka bedrivits i flera svenska skolor. Pedagogiken vilar på sociokulturell teoribildning där stöttning och samarbete är centralt. Syftet med denna intervjustudie är att bidra till kunskap om hur verksamma lärare i årskurserna 1–6 upplever arbetet med genrepedagogik. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärarna med genrepedagogik, hur ser låg- och mellanstadielärare på arbetet med genrepedagogik och vilka effekter upplever lärarna att genrepedagogiken ger? Materialet till studien består av fem lärares intervjusvar. Intervjuerna har dels analyserats med hjälp av en innehållsanalysdär svaren har tematiserats utifrån studiens frågeställningar, dels analyserats utifrån de två sociokulturella begrepp som genrepedagogiken utgår från: stöttning och samarbete.  Innehållsanalysen visar att lärarna använder cirkelmodellen som en grund i skrivprocessen när de lär ut en ny genre samt att de använder både systemisk-funktionell grammatik och traditionell grammatik i sin undervisning. De effekter av genrepedagogik som lärarna upplever är genomgående positiva och beskrivs som att eleverna utvecklas i sitt språk och får verktyg som de kan använda i skrivandet. Några lärare lyfter dock negativa aspekter från sina erfarenheter att arbeta genrepedagogiskt som att det tar lång tid och att det fria skrivandet hämmas. Resultatet från analysen som är gjord med stöd av begreppen från den sociokulturella teorin visar att lärarna stöttar sina elever genom checklistor, stödstrukturer och ämnesspecifika begrepp samt genom samarbete. Lärarna beskriver att de upplever att ett genrepedagogiskt arbetssätt skapar tillfällen för elever att samarbeta.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur svensklärare ställer sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och synliggöra lärarnas självförståelse i arbetssättet. Studien består av fyra intervjuer med svensklärare på mellanstadiet i Mellansverige som arbetar som ämneslärare. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen och anser således att de har en vital roll i eleverna språkliga utveckling. Dock framgår det i resultatet att det skiljer sig åt mellan lärarna och hur de praktiserar arbetssättet beroende på vilka erfarenheter de har och vilken skola de arbetar på. Ett visst motstånd finns där man kan notera en tendens på att den konservativa ämnestraditionen finns kvar utifrån att lärare har svårt att samarbeta och släppa in andra lärare i den egna undervisningen. Vidare visar resultatet att samtliga lärare på ett eller annat sätt arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen. Utifrån lärarnas utlåtanden är det tydligt att de är influerade av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Skillnaderna mellan lärarna är stora och det är enbart två lärare som är medvetna i teorierna och arbetsmodellerna medan de övriga två är omedvetna om dem. Detta synliggörande, som också är en förspråkligande, kan i bästa fall höja lärares professionella medvetenhet och bidra till att möjliggöra kollegiala samtal om hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan utvecklas. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Swedish teachers approach language and knowledge-developing working methods and to make the teachers self-understanding visible in the working method. The study consists of four interviews with Swedish teachers in middle school in Central Sweden. The study shows that teachers have a positive attitude towards language and knowledge development working methods in Swedish teaching and believe that they have a vital role in student language development. However, the results show that there are differences between the teachers and how they practice the working method depending on what experiences they have and which school they work at. There is some resistance where we can see a tendency for the conservative subject tradition to remain based on the fact that teachers have difficulty cooperating and letting other teachers into their own teaching. Furthermore, the results show that all teachers in one way or another work with language and knowledge development methods in Swedish teaching. From the teacher statements, it is clear that they are influenced by Vygotsky's socio-cultural perspective and Halliday's systemic functional grammar. The differences between the teachers are large and only two teachers are aware of the theories and working models, while the other two are unaware of them. This visibility, which is also advocacy, can at best raise teachers’ professional awareness and help to enable collegial conversations about how language and knowledge development teaching can be developed.

Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.

I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer. I litteraturgenomgången redogörs för de uppsatser och rapporter som anses relevanta. Föregående skribenter har ett annat fokus men deras resultat är intressanta också för denna uppsats.Slutsaten i uppsatsen är att lärarna och övriga informanter på ett nytt och innovativt sätt ökar motivationen hos eleverna genom att varva praktiska och teoretiska lektioner. De exempel som undersökts visar att det går att förändra en utbildning som också den statliga utredningen om Sfi föreslog 2003 (SOU 2003:77). Ökar motivationen så ökar också studieviljan hos eleverna och om de grammatiska och språksystematiska undervisningsmomenten inte är alltför svåra kan de uppfattas både välvilligt och som viktiga av eleverna och mer hanterbara för lärarna.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

I mitt examensarbete undersöker jag hur svensklärare gestaltar genrepedagogik i sin undervisning i ämnet svenska och vilken potential genrepedagogik tillmäts och på vilka grunder. Genrepedagogiken är en stram undervisningsmodell som har sin grund i Australien där undervisningsidealet är synlig undervisning där man namnger språkets delar och lär utdem till eleverna från tidig ålder. I Sverige har genrepedagogiken fått sitt genomslag i ämnet svenska som andraspråk. Där får eleverna möjlighet att skapa texter i olika genrer vilket ger eleverna förutsättningar att förstå och bearbeta olika texttyper. Genom att läraren utför en formaliserad undervisning och anpassar den efter elevernas intresse och behov främjas läroprocessen.Jag har använt mig av kvalitativ metod när jag analyserat svaren från informanterna. Detta är en analysmetod som hjälpt mig att hålla fokus på frågeställningarna, värdera svaren och få tydlighet i analysen. Jag har intervjuat tolv lärare som undervisar på samma skola och precis avslutat en kurs om genrepedagogik.I analys- och resultat delen av mitt examensarbete presenterar jag min empiri som svarar mot mina frågeställningar utifrån olika aspekter beträffande genrepedagogiken och dess påverkan på undervisningen.I min resultatdel kan jag se att lärarna använder sig av genrepedagogik i sin undervisning, dock inte hela tiden utan de delar upp cirkelmodellen och använder sig av de delar de tyckerär det bästa för gruppens och den enskilda individens utveckling. De har utvecklat enförståelse för genrepedagogiken och dess syfte för att utveckla elevernas arbete med olika texttyper, men de vill även fortsätta med en undervisningsmodell som är tydligt funktionaliserad samt ge eleverna möjlighet att utveckla sitt lärande på olika sätt. Nyckelord: Cirkelmodellen, genrepedagogik, inramning, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, osynlig undervisning, synlig undervisning

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över vad aktuell forskning kommit fram till om undervisning med genrepedagogik i årskurserna F–6. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärare med genrepedagogik, vilka elever undervisas med genrepedagogik och vilka effekter får genrepedagogik i undervisningen? Materialet till studien består av 12 empiriska studier, 4 svenska och 8 internationella. Studierna har analyserats systematiskt med stöd av två analysscheman som ordnat innehållet i forskningen tematiskt som underlag för beskrivning av såväl genomförandet av studierna som uppgifter som är relevanta som svar på denna studies forskningsfrågor. Genomgången av forskningen visar att lärare som arbetar med genrepedagogik tar stöd av den pedagogiska modell för undervisning som benämns cykeln för undervisning och lärande eller cirkelmodellen, vilken är indelad i fyra faser som främjar elevernas kompetens att skriva texter i olika genrer. Genomgången visar även att lärare använder systemisk funktionell grammatik och situationskontexten för att göra eleverna medvetna om språkliga drag som är funktionella i sin kontext. Vidare framkommer att lärarna stöttar sina elever genom att hjälpa dem i det som eleverna inte klarar på egen hand. De effekter av genrepedagogik som forskningen redovisar är genomgående mycket positiva och beskrivs som att eleverna stärks i sitt språk och utvecklar såväl sin skrivförmåga som sina ämneskunskaper. I flertalet publikationer som ingår i studien redovisas forskning om genrepedagogik i klassrum med flerspråkiga elever och i några redovisas forskning om genrepedagogik för elever i svårigheter; det finns således ett fåtal studier om genrepedagogik för elever som inte är flerspråkiga eller i svårigheter.