The Swedish construction industry is growing at the same rate as its population, boosting the climate impact and increasing waste volumes. To counteract this there needs to be an easier way to handle virgin raw materials that otherwise threaten the climate. Through recycling, we extend the service life and reduce the amount of waste. More knowledge about emission reduction of wood construction and its potential for recycling is needed. International development is at the forefront and hopefully, it can be implemented in the Swedish construction industry as well.    The purpose of this study is to shed light on current product developments and their potential to further a circular economy for wood materials. The goal is to gain an understanding of current developments and to identify recycling methods that can be used in the Swedish construction industry through a qualitative interview- and literature study.    The study identifies different obstacles and opportunities for the Swedish construction industry and its recycling potential. There’s some development regarding documentation, tracking of products, and design for recycling. International projects such as Gentrae, demountable wooden beams, and CLT can be implemented nationally. To achieve this there needs to be a legislative correction that promotes a circular economy.

Befolkningsmängden ökar och det i sin tur bidrar till en ökad konsumtion. I dagens samhälle finns det ett överdrivet resursutnyttjande som präglas av en ”köp-och-släng” mentalitet med linjär ekonomiska principer. Motsatsen till linjär ekonomi är cirkulär ekonomi som är ett relativt nytt begrepp, vilket istället syftar till att ”återanvända, återvinna, reducera och tänka om”. Principen innefattar att produkter tillverkas av komponenter från återvunna produkter och därmed bidrar till en lägre resursförbrukning. Principen syftar även till att minska resursavfall. Dessa bidrar bägge till den hållbara utvecklingen genom att bland annat bidra till ett minskat koldioxidutsläpp. Med fokus på hållbart arbete syftar rapporten till att ta fram förbättringsförslag till den interna hanteringen av tjänstetelefoner på fallföretaget. I rapporten har en processkartläggning gjorts för att ta reda på hur hanteringen av mobiltelefoner ser ut idag på företaget. Från informationen av processkartläggningen har sedan en värdeflödesanalys genomförts för att kunna ta reda på vilka förbättringar som skulle kunna föreslås. Förbättringsförslaget baseras sedan på insamlad data samt svar från en medarbetarundersökning. Rapportens resultat indikerar att företaget ska gå från en process med linjär ekonomiska principer till en process med cirkulär ekonomiska principer. Det tillsammans med svaren från enkätundersökningen och intervjuerna resulterade i att två förslag på åtgärder kunde tas fram vilket innefattar tre olika telefonmodeller från märket Apple. Den ena åtgärden innebär en användning av återvunna telefoner och den andra en minskning av antalet telefoner per medarbetare, vilket skulle innebära att medarbetarna enbart använder sig av en telefon. Utfallet blev att denna telefon skulle vara av modellen iPhone 7 i skick A+, då det skulle vara det bästa alternativet utifrån ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och medarbetarnas åsikter. / The population is increasing and likewise the consumption. In today’s society there is an unnecessary utilization of resources that is characterized by a “buy-and-throw” mentality with linear economic principles. Opposite to linear economy is circular economy, a relatively new concept that aims to “reuse, recycle, reduce and rethink”. Circular economy amount to a production where products are made by recycled components and to minimize waste. Further there will be a positive influence on the sustainable development, both in an economical- and ecological perspective. For example, there will be a reduce of waste and less carbon dioxide emissions in our nature. The report aims to find improvement suggestions for the internal operation of mobile phones on the case company and thereby contribute to a sustainable work. A process map has been done in this report to find out the current operations of the mobile process in the case company. Thenceforth a value flow analysis was made from the information of the process map with the purpose to find improved suggestions. The improvement work is based on collected data and answers from co-workers who has been participate in a survey. The result of the report indicates that the case company should change from linear economy to circular economy principles in the process regarding the internal operation of mobile phones. Answers from the survey together with the collected data resulted in two different actions that the company can implement. Furthermore, the two different actions also include a choice between three different phone models from Apple. The first action would amount to use recycled phones and the second action would amount to minimize the number of used phones by employees, only using one phone. In conclusion, the use of iPhone 7 in conditions A+ would be the best option on the basis of economic-, and ecological sustainability and the employees’ opinions.

Bakgrund: Forskning och beslutsfattande organ menar att en del i att minska klimatpåverkan är cirkulär ekonomi. Tidigare forskning saknar i viss mån ett affärsmässigt perspektiv på industriell symbios och regenerativa affärsmodeller. Kunskapsluckan i forskningen gör det intressant att konceptualisera affärsmodeller för verksamheter som jobbar på miljömässigt hållbara vis. Utifrån konceptualiseringen kan man identifiera utmaningar och möjligheter. Samhället och industrin har, med hjälp av forskning och uppsatsens konceptualisering, möjlighet att agera utifrån tidens förutsättningar för att främja en hållbar utveckling. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera verksamheter som skapar värde genom regenerativa affärsmodeller. Uppsatsen ämnar identifiera utmaningar för denna typ av affärsmodell. Slutligen är målet att ge en bild av hur dessa affärsmodeller kan utvecklas för att ta sig an utmaningarna som finns för att möjliggöra lönsamhet och tillväxt för att skapa mer cirkularitet i ekonomin. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med induktiv forskningsdesign. Uppsatsen har en flerfallsstudiedesign. Empiriska data är insamlad från semistrukturerade intervjuer från verksamheter vars affärsmodeller kan beskrivas som regenerativa.   Slutsats: Studien visar att de regenerativa verksamheterna främjar hållbar utveckling genom att på olika sätt bidra till minskad användning av jungfruliga resurser. Det framgår i studien att företag med regenerativa affärsmodeller kan erbjuda ett värde i form av att kunder och partnerföretag kan kommunicera en hållbar profil. Viktiga utmaningar är lagstiftning, kommunikation av värdeerbjudande och platsspecifika restströmmar. Viktiga möjligheter är nya mått för hållbarhet, innovation och framför allt samhällsopinionens drivkraft för en mer cirkulär ekonomi.

Riksdagen (2020) har beslutat att Sveriges långsiktiga ekonomi ska styras successivt över från dagens konsumtionsekonomi mot en mer hållbar cirkulär ekonomi men ändå tyckts det enligt flera av de källor som har använts att det går alldeles för långsamt med övergången. Europeiska Kommissionen (2015) beskriver den cirkulära ekonomin som “… där värdet av produkter, material och resurser bibehålls i en ekonomi så länge som möjligt och där genereringen av avfall minimeras, som ett viktigt bidrag till EU:s ansträngningar för att utveckla en hållbar, låg koldioxid, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi”. Denna studien syftar till att studera framtida plaster utifrån en cirkulär ekonomi. Studien har tillämpat Rhetorical Structure Theory (RST) för en översiktlig men systematisk litteraturanalys med avsikt av att identifiera och kritiskt utvärdera forskning för att svara på en på förhand formulerad forskningsfråga. Granskningen föregicks därmed av en plan och inkluderar såväl kvalitativ som kvantitativ korpus forskning för att hitta, markera och räkna fall av begreppsanvändning och identifiera samband mellan begrepp, det vill säga de så kallade (s k) koherensrelationerna. En kvalitativ komparativ innehållsanalys mellan korpus har används mellan promemoria, utredningar tillsatta av regeringen och vetenskapliga artiklar. Med utgångspunkt i problembeskrivning är syftet med denna examensuppgift att utveckla kunskaper om plasters möjligheter och plats inom en framtida cirkulär ekonomi på basis av tidigare forskning. Genom en undersökning av existerande forskning är de huvudsakliga frågeställningarna för uppsatsen följande: - Vilka är framtidens plaster? - Har en bionedbrytbar plast en plats i samhället? - Hur ser framtidsutsikterna ut för biobaserade plaster och bionedbrytbara plaster? - Hur ser vårat samhälle ut i framtiden? Vi lämnade det gamla skänka och reparera samhället för ett köp och sälj samhälle och det finns ekonomiska teorier om vad som var de drivande incitamenten till det. Några av de krafter till förändringen/förändringarna var bland annat tillgången till billig arbetskraft, ny byggteknik för fabriker och lager och nya transportnät. På grund av dessa delar kunde man producera med köp och sälj teknologi och utöka mervärde. Nu idag när detta hotas börjar man prova andra produktionsformer. En cirkulär ekonomi med inslag av det gamla skänka och reparera samhället uppnås genom bland annat design där man designer för att öka livslängden för plastprodukter. På grund av den framtida plastens gränsöverskridande krävs det en kombination av nya styrmedel, beteendeförändringar och forskning för att hitta plastens plats i en cirkulär ekonomi. Resultaten bygger på analys av studiens litteraturkorpus vad beträffar information om plastens roll i en cirkulär- och bioekonomiskt samhälle där dess funktion har satts i relation till dess miljönytta och möjlighet till en plats i ett kretsloppssamhälle. Med ett ökat råoljepris och styrmedel i form av skattereduktionen och bidrag för verksamheter som vill blir mer hållbara möjliggörs en framtida cirkulär ekonomi. Genom design kan plastprodukter plockas bort från för ett mer hållbart samhälle. Syftet med rapporten har delvis kunnat beskrivas men på grund av komplexiteten av ämnet har det inte funnits några enkla svar till forskningsfrågorna då de beror på faktorer som går utanför studiens ramar. / In 2020, the Swedish Parliament passed a motion to move the national economic base from a linear toward a circular economy, but the transition may be moving too slowly. The European Commission (2015) describes a circular economy as ”… where the value of products, materials and resources is maintained in the economy for as long as possible, and the generation of waste minimized, as an essential contribution to the EU's efforts to develop a sustainable, low carbon, resource efficient and competitive economy”. This thesis aims to study future plastics from a circular economy perspective. The thesis has applied Rhetorical Structure Theory (RST) to produce systematic literature analysis with the intention of identifying and critically evaluating research to answer a specific research question. The review proceeded through a plan that included both qualitative and quantitative corpus research to find, mark and count instances of the use of concepts and identify conjunctions between them, that is so called coherence conjunctions. A qualitative comparative content analysis between corpora has been used involving independent scientific articles and reports from commissioned investigations appointed by the Swedish government. Based on the problem description, the purpose of this thesis is to develop knowledge about the possibilities and place of plastics in a future circular economy using previous research. Through a study of existing research, the main questions for the thesis are the following: - Plastics of the future? - A biodegradable plastic, does it play a role in the society? - What are the prospect for biobased plastics and biodegradable plastics? - What might our future society look like? We left the old donate and repair society for a buy and sell society and there are economic theories of to what was the driving incitements to that. One of which was accessibility of cheap labour, new construction technology for factories and warehouses and a new transport network that enabled factories to produce and transport goods within effectively and increase the surplus value of production (i.e. profit). Now today when global environmental challenges threaten the sustainability and profitability of this form of consumption economy efforts have emerged to uncover new production forms. A circular economy with elements of the old donate and repair society is one of them. It demands redesigning production to increase service life for plastic products. The future of plastic is at a crossroads that requires a combination of new policy instruments and changes in behaviour and research. The result is based on an analysis of the study’s literature corpus regarding information on plastics role in a circular- and bioeconomy society where its function is put in relation to its environmental benefits and its ability for a spot in a recycling society. Together with an increase in crude oil and policy instruments in the form of tax reductions and subsidies for commercial activities who want to become more sustainable it enables a future circular economy. The aim of this thesis has been fulfilled, but the complexity of the subject has led to unanswered research questions due to factors that lie somewhat outside the scope of the study.

No description available.

I Sverige konsumeras i snitt över 100 000 ton ägg varje år. Skalet utgör cirka 12 procent av äggets vikt och medför därför ett avfall på 12 000 ton äggskal. Vanligast idag är att äggskalen sorteras som matavfall och genom rötning eller kompostering blir till biogas som kan användas som energi. Det pågår samtidigt en diskussion om sättet att hantera äggskal då vissa kommuner menar att de är för tunga för att omvandlas till biogas, vilket i sin tur stör processen i rötkammaren. Studien undersöker möjligheterna att använda avfallet från äggskal och genom en materialdriven designprocess skapa ett biobaserat material i hemmiljö. Det har tidigare gjorts forskning på design från matavfall och studien undersöker detta vidare genom att utforska hur ett biomaterial från en lokal resurs kan se ut. Studien presenterar hur material från äggskal enkelt kan tillverkas hemma som DIY-projekt, av även icke-designers, för att ta tillvara på avfall från hemmet. Genom utvalda designmetoder skapades ett material- och produktförslag som sedan fick testas och utvärderas av användare genom en workshop. Studien resulterade i konceptet Äggdal. Konceptet är ett exempel på hur ett äggskalsbaserat material förslagsvis skulle kunna se ut och visar på nya, potentiella användningsområden. Resultatet bidrar med kunskap kring hur vi kan tillvara på avfall och tillverka hållbara material i hemmet samtidigt som det blir ett kreativt DIY-projekt. Förhoppningsvis kan denna typ av design främja en hållbar utveckling genom minskad konsumtion och en mer ansvarsfull produktion där designers har en betydande roll i övergången till en cirkulär ekonomi. / Every year, 100,000 tonnes of eggs are on average consumed in Sweden. As the shell stands for c. 12% of an egg’s weight, this results in some 12,000 tonnes off eggshells. Currently most eggshells are sorted as food waste, which results in biogas through anaerobic digestion or composting, that in turn can be consumed as energy. However, there are discussions in a number of municipalities that eggshells are too heavy to be converted into biogas as they interfere with the process in the anaerobic digesters. This study aims to investigate whether eggshells could instead be used in a materials-driven design process in a domestic setting. Previous research has covered design using food waste, and this study builds on that by exploring how biomaterials from a local resource can be employed. Furthermore, the study presents how eggshell-based objects can easily be produced in a domestic setting as a DIY project - even by non-designers. Using carefully selected methods, a materials and production proposal was compiled and then tested in a workshop format. The result of this is a concept named Äggdal. The concept is an example of how an eggshell-based material could be formulated, but also show potential use cases for the material. As a result, this study contributes further knowledge on how food waste can be put into use as a sustainable material, while also being a rewarding and creative DIY project. This kind of design can hopefully serve to promote sustainability through reduced consumption and more responsible production methods, and that designers can play a large role in the transition towards a circular economy.

Purpose – The purpose of the study is to investigate opportunities for improvement in flows around region-based plastic waste management. To be able to answer the purpose of the study, the following two questions were formulated:  What factors should be considered when introducing circular plastic waste streams?  What is the responsibility of regional stakeholders in the introduction of circular plastic flows?  Method – The study is of an inductive approach in the form of a qualitative case study with an analysis unit based on two different analysis levels. In the study, the analysis unit is plastic waste management, which is broken down into the regional and actor level. To answer the presented questions, empirical data was collected in the form of interviews, questionnaires, and a document study. The Gioia method was used to transform data from interviews and surveys into themes and common factors with theoretical foundations. The method also makes it easier for the reader to follow the chain of evidence from data to analysis.  Findings – The results of the study show that today's plastic waste flows mainly follow a linear value flow and that the necessary flow must be changed towards a circular plastic waste flow. When introducing circular plastic waste streams, the following factors need to be considered for implementation to contribute to improvement: Design, Sorting, Transport and Economy. Furthermore, the study shows that the issue of liability is important for the possibility of claiming within the plastic waste flow and that today it is not clear who is responsible and when. This contributes to the fact that changes in plastic waste management must be clarified and that those responsible need to be named. The conclusions for the study and the result are that the problems surrounding plastic waste management need to be considered from a holistic perspective along the entire supply chain and that all actors involved must take their responsibility.  Implications – The study resulted in theoretical and practical contributions based on new knowledge. The theoretical contribution that the study has made is plastic waste management based on a regional approach where the theory today mainly deals with a circular economy based on company cases and national level. Additional theoretical contributions were made through common problem areas that were presented based on four factors, design, sorting, transport, and economy. These factors together with the theory of circular economy contributed to a theoretical contribution based on a developed model of the linear flow, to a more circular and sustainable plastic waste flow. The practical contribution is in the form of an increased understanding of the regional actors in the problem and who carries the responsibility in the various parts of the flow. This study can be used to get other regions to improve and develop their plastic waste flow at a regional level that benefits all actors.  Limitations – The current Covid-19 pandemic has affected the implementation of the study in the form of limited opportunities for visits to actors in the value chain. Another limitation is the geographical delimitation where the study only examines the flow based on a selected region, a study comprising several regions would have contributed to a more generalizable result.  Keywords – Plastic waste, Circular economy, Sustainable plastic use, Plastic waste flow, Circular plastic flow / Syfte – Syftet med studien är att undersöka förbättringsmöjligheter i flöden kring regionsbaserad plastavfallshantering. För att kunna besvara studiens syfte formulerades följande två frågeställningar:  Vilka faktorer bör beaktas vid införandet av cirkulära plastavfallsflöden?  Vilket ansvar har regionala aktörer vid införandet av cirkulära plastflöden?  Metod – Studien är av induktiv ansats i form av en kvalitativ fallstudie med en analysenhet som utgår ifrån två olika analysnivåer. Analysenheten är i studien plastavfallshantering som bryts ner till regional och aktörs nivå. För att besvara de presenterade frågeställningarna samlades empiriska data in i form av intervju, enkätundersökning samt en dokumentstudie. Gioia-metoden användes för att omvandla data från intervjuer och enkätundersökning till teman och gemensamma faktorer med teoretisk förankring. Metoden underlättar även för läsaren att följa beviskedjan från data till analys.  Resultat – Studiens resultat visar att dagens plastavfallsflöden främst följer ett linjärt värdeflöde och för att förbättra flödet krävs förändring mot ett cirkulärt plastavfallsflöde. Vid införande av cirkulära plastavfallsflöden behöver följande faktorer beaktas för att implementeringen ska bidra med förbättring: Design, Sortering, Transport och Ekonomi. Vidare påvisar studien att ansvarsfrågan är viktig för möjlighet till förbättring inom plastavfallsflödet och att det idag inte är tydligt vem som är ansvarig och när. Detta bidrar till att förändringar inom plastavfallshantering måste förtydligas och att ansvariga behöver benämnas. Slutsatserna för studien och resultatet är att problematiken kring plastavfallshantering behöver beaktas utifrån ett helhetsperspektiv längs med hela försörjningskedjan och att alla inblandade regionala aktörer måste ta sitt ansvar.  Implikationer – Studien resulterade i teoretiska och praktiska bidrag utifrån ny framförd kunskap. Det teoretiska bidraget som studien har givit till är plastavfallshantering utifrån ett regionalt synsätt där teorin idag främst behandlar cirkulär ekonomi utifrån företagsfall och nationell nivå. Ytterligare teoretiskt bidrag framfördes genom gemensamma problemområden som presenterades utifrån fyra faktorer, design, sortering, transport och ekonomi. Dessa faktorer tillsammans med teori kring cirkulärekonomi bidrog till ett teoretiskt bidrag utifrån en utvecklad modell av det linjära flödet, till ett mer cirkulärt och hållbart plastavfallsflöde. Det praktiska bidraget är i form av en ökad förståelse hos de regionala aktörerna i problematiken och vem som bär ansvaret i de olika delarna av flödet. Denna studie kan användas för att få andra regioner att förbättra och utveckla sitt plastavfallsflöde på en regional nivå som gynnar samtliga aktörer.  Begränsningar – Den rådande Covid-19 pandemin har påverkat studiens genomförande i form av begränsad möjlighet i besök hos regionala aktörer i värdekedjan. Ytterligare en begränsning är den geografiska avgränsningen där studien endast undersöker flödet utifrån en utvald region, en studie innefattande flera regioner hade bidragit till ett mer generaliserbart resultat.  Nyckelord – Plastavfall, Cirkulär ekonomi, Hållbar plastanvändning, Plastavfallsflöden, Cirkulära plastflöden

Sverige konsumerar idag som om det finns betydligt mer resurser än vad som faktiskt finns tillgängligt på vår jord och textil är den femte högsta kategorin när det kommer till utsläpp av växthusgaser. Detta har politiker bland annat inom Sverige och på EU-nivå fått upp ögonen för och har tagit fram handlingsplaner för en cirkulär ekonomi. Bland annat har det beslutats om att begagnade textilier ska samlas in separat, senast år 2025, och inte längre får behandlas som hushållsavfall. Sverige har beslutat om ett producentansvar och ett förslag kring hur det ska utformas har tagits fram. Wargön Innovation har en pilotanläggning för sortering av textilavfallet och projektet WargoTex undersöker nu möjligheterna för en uppskalning av pilotanläggningen. Det kommer krävas att branschens aktörer går samman och tillsammans hittar lösningar för hur målen ska uppnås och samtidigt att de ser lönsamheten i den framtida cirkulära kedjan, med morgondagens innovativa tekniker. Syftet med rapporten är att undersöka vilka möjligheter som påverkar när många aktörer ska sammankopplas och samarbeta när det kommer till re:applikationer av textilier. Samt vilka vinningar det finns att hämta för textilföretag med framtidens cirkulära ekonomi. För denna rapport har en kvalitativ metod valts och intervjuer med sakkunniga inom olika områden i textilbranschen har utförts. Utöver detta bygger rapporten på litteraturstudier och genom tematisk analys har resultatet vuxit fram. I resultatet framkommer det att möjligheter kan uppstå när branschen är öppen för att se ett samarbete mellan ideella och privata organisationer, där den insamling och hantering av begagnade textilier som redan finns inte störs. De kan ta hjälp av varandra på så sätt att de automatiska anläggningarna effektivt kan sortera stora mängder utifrån flera olika sorteringsbegrepp, medan de ideella organisationerna besitter stor kunskap i vilka textilier som kan säljas vidare och återanvändas. På så sätt kan avfallshierarkin följas och prioriteras samt att de olika verksamheterna kan samverka utan bekostnad på varandras verksamheter. Informationsutbytet genom hela kedjan, från konsumenter till avfallshanterarna måste utökas och mellan aktörerna behöver ett kunskapsutbyte ske på lika villkor för att främja möjligheter för en cirkulär framtid. I detta samarbetsnätverk kan dock utmaningar uppstå, bland annat behöver branschen komma överens om vad som egentligen är det mest hållbara, något som krävs för att kunna arbeta vidare mot målen. För att skapa ekonomiska incitament mot en cirkularitet kan differentierade avgifter införas i producentansvaret, där material som inte uppfyller vissa miljökrav ska innebära högre avgifter än mer hållbara alternativ. Lönsamhet inom den svenska marknaden kan även uppstå när det textila avfallet sorteras och återförs i det svenska kretsloppet, något som också kan sätta Sverige på kartan och skapa nya arbetstillfällen. För textilproducenterna kan de ekonomiska fördelarna uppstå först när de vågar ta steget och ställa om fullt ut, då öppnas många möjligheter. Det kan till en början behövas ekonomisk stöttning med offentliga medel, exempelvis i form av skattelättnader och bidrag för att kunna ställa om. Användandet av begagnat material har ekonomiska fördelar eftersom priserna inte varierar i samma utsträckning som jungfruliga material, dessutom minskas beroendet av råvaror från andra länder. Andra fördelar för producenterna är att det med en normalisering av textila re:applikationer och ett gediget CSR-arbete finns det marknadsandelar att plocka, eftersom fler konsumenter väljer de mest hållbara alternativen. / Currently Sweden consumes significantly more per capita than its share of available planetary resources and textiles are the fifth highest contributor to greenhouse gas emissions. Governments in Sweden and at EU level, among others, have become aware and action plans for circular economy related to textiles are being implemented. The Swedish government has decided that used textiles no longer will be treated as household waste, and by 2025 the textiles need to be collected separately. In Sweden it has been decided to implement extended producer responsibility (ERP) and a proposal for how it should be enforced is in place. Wargön Innovation has established a pilot sorting plant for the textile waste and the WargoTex project is now investigating the possibilities for upscaling. In order to achieve the goals as well as making the future circular chain profitable, the industry will be required to collaborate and find common solutions with tomorrow's innovative technologies. The purpose of the report is to investigate which aspects affect when many actors are to be interconnected and cooperate when it comes to re:applications of textiles. And what gains there are to be made for textile companies with the circular economy of the future. For this report, a qualitative method has been chosen and interviews have been conducted with experts from various textile industry sectors. In addition to this, the report is based on literature studies and the results have emerged through thematic analysis. The results of this study show that opportunities can arise for the industry when they are open to collaboration with non-profit and private organizations, as long as the already existing collection and handling of used textiles is not disrupted. They can help each other by letting the automated facilities efficiently sort large quantities based on several different sorting concepts, while the non-profit organizations possess great knowledge in which textiles can be resold and reused. In this way, the waste hierarchy can be followed and prioritized, and the concerned parties can operate together without interfering with each other's activities. The exchange of information throughout the chain, from consumers to waste managers must be extended and the actors must exchange knowledge between each other on equal terms to promote opportunities for a circular future. However, in this arena of cooperation this might be challenging, especially since the industry needs to agree on what is sustainable, which is a factor that has been shown to be crucial in this study. In order to create financial incentives towards circularity, introduction of differentiated fees in the ERP could be feasible, where materials that do not meet certain environmental requirements involve higher fees than the more sustainable alternatives. The Swedish market can expect profitability if the textile waste is sorted and brought back to the Swedish cycle. This can also make Sweden stand out from other countries and lead to new job opportunities. For textile manufacturers the economic benefits can only arise with the willingness to change and many opportunities reveal themselves if they have the courage to follow it through. However, financial support with public funding may be needed in an early stage towards a circular economy, for example through tax reliefs and government grants. The use of recycled materials has economic benefits as its price does not vary to the same extent as virgin materials, in addition it also reduces dependence on raw materials from other countries. Other advantages for the manufacturers are that with a normalization of textile re:applications, solid CSR and more consumers choosing the most sustainable alternatives, there are market shares to gain.

I denna rapport undersöks återanvändnings- och återvinningspotentialen för stommaterial ur byggnader i Sverige. De två materialen som har undersökts är betong och trä. Rapporten innehåller en litteraturstudie över återanvändning och återvinning. En fallstudie har även utförts på två byggnader. Den första byggnaden är ett småhus med träkonstruktion. Den andra byggnaden är ett flerbostadshus med betongkonstruktion. Byggsektorn står för stora mängder utsläpp och har en stor påverkan på miljön. Av allt material som ligger på deponi står byggbranschen för ca 35 % av allt material. Ett alternativ för att minska byggbranschens påverkan på miljön är att återanvända och återvinna material i högre grad. Hantering av avfall ska prioriteras enligt EUs direktiv gällande avfall. I direktivet finns avfallstrappan som rangordnar avfall efter vad som ska prioriteras över andra alternativ. Betong är ett material som både går att återanvända och återvinna. Att återvinna betong är en vanlig process som innebär att betong krossas och sedan används som ballast till ny betong. Denna process kan innebära att betongens kvalitet ändras. Återanvändning av betong utförs inte i samma utsträckning men har stor potential i framtiden. Materialet trä bör följa kaskadmodellen för att förlänga dess livslängd. Kaskadmodellen beskriver hur träets livslängd kan förlängas innan den går till förbränning med energiutvinning. Fallstudien i denna rapport har utförts på två teoretiska byggnader. Byggnaderna har grundats på undersökningen BETSI och ska representera ett medelvärde av byggnader i Sverige. Fallstudien undersöker hur mycket material som går att återanvända och återvinna ur byggstommen. Resultatet visar på att all betong har en stor potential att återanvändas och återvinnas. Allt trä som används i de två byggnaderna bör följa kaskadmodellen där de komponenter som går att återanvända återanvänds.

Mode- och textilbranschen är en bransch som bidrar till stora mängder textilavfall vilketpåverkar miljön negativt. Studien undersöker hur väl rustade klädföretag är för att möta EU:s reviderade avfallsdirektiv (2018/851) gällande textilier till år 2025. Studien avgränsades till hållbarhetsrapporter framtagna av de största företagen baserat på årsomsättning i Sverige och med SNI-kod 47.71 (specialiserad butikshandel med kläder). Kvalitativ innehållsanalys användes för granskning av tio hållbarhetsrapporter där Corporate Social Responsibility, asymmetrisk information och greenwashing applicerades på insamlad empiri. Resultatet visar på att det finns intentioner till att främja cirkulär ekonomi med fokus på reducering, återanvändning och materialåtervinning. Vidare ses textilavfall som en viktig resurs, men dock lyfts bristen av tillgänglig återvinningsteknologi som den främsta utmaningen för att uppnå cirkuläritet. Forum och samarbete lyfts som avgörande för hur branschen ska bli mer hållbar inom en överskådlig framtid, dock saknas gemensamma definitioner av centrala begrepp. Då det finns en risk för att hållbarhetsrapporterna med dess kommunicerade hållbarhetsarbete kan vara vilseledande, är vår slutsats att ytterligare material, såsom årsredovisning med avsatta ekonomiska resurser, behöver granskas för att kunna svara på hur väl rustade klädföretagen är för att möta EU:s reviderade avfallsdirektiv (2018/851). Vår stickprovsstudie kan med fördel ligga till grund för vidare forskning för att skapa bästamöjliga förutsättningar för ökad cirkuläritet i Sverige. / The fashion and textile industry contributes to large amounts of textile waste, whichnegatively impacts the environment. This study investigates how well-prepared clothingcompanies are for meeting the EU's revised waste directive (2018/851) on textiles by the year 2025. The study was limited to sustainability reports by the largest companies based on annual sales in Sweden and with SNI code 47.71 (specialized retail in clothing). Qualitative content analysis was used to review the ten sustainability reports in which Corporate Social Responsibility, asymmetric information and greenwashing was applied to collected empirics. The results show that there are intentions to promote circular economy with a focus on reduction, reuse and material recycling. Furthermore, textile waste is seen as an important resource, however, the lack of recycling technology is highlighted as the main challenge in achieving circularity. Forums and cooperation are brought out as crucial for how the industry will become more sustainable in the foreseeable future, however, there are no agreed definitions of key concepts in the industry. As there is a risk that sustainability reporting with its communicated sustainability work can be misleading, our conclusions is that additional material, such as annual report with allocated financial resources, needs to be reviewed to be able to answer how well-equipped clothing companies are to meet the EU´s revised waste directive (2018/851). Our sample study can beneficially serve as a basis for further research to create the best possible circumstances for the increased circularity in Sweden.