This study examines whether Tunisia's democratization process supports the developed expectation of Robert Dahl, Samuel P. Huntington or Seymour Lipset's theories of democratization during the period after the revolution of January 14, 2011 until the presidential election on September 15, 2019. The study thus examines if the Tunisian society to a greater extent, over time, is democratically governed. The study finds that the democratization of Tunisia is moving in a positive direction, but that political reforms, increased organized civil society, economic growth, limitation of political Islam and a clearer plan for how to deal with religious radicalism are needed to create an environment where democracy can be consolidated. The study also finds that Seymour Lipet's theory of democratization provides the best explanation.

Allt fler äldre upplever minskad livskvalitet på grund av ensamhet och 10–15 % av den åldrande befolkningen upplevde ofrivillig ensamhet 2022. Civilsamhället är en viktig aktör för att tillsammans med offentlig välfärd hantera sociala problem och Svenska kyrkan är en av de största aktörerna inom svenskt civilsamhälle. Vi har undersökt hur diakoner i Svenska kyrkan arbete med äldre och ensamhet. Studiens frågeställningar rörde hur diakoner ser på ensamhet, förhållningssätten bakom arbetet med äldre och ensamhet och hur diakoner ser att detta arbete gör skillnad. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex diakoner i tre församlingar. Den skapade empirin har transkriberats och analyserats med tematisk analys utifrån empowerment genom EPS-modellen och aktivitetsteorin. Resultatet visar attdiakoner beskriver olika dimensioner av ensamhet samt de barriärer som kan försvåra arbetet med att stävja ensamhet. Identifierade förhållningssätt är diakonalt förhållningsätt, uppmuntra till aktivitet, skapa tillhörighet, egenmakt, se och lyssna till de äldre samt se till de äldres styrkor. Studien identifierade även samverkan och arbetet med ideella som viktigt. Tre motiv till aktiviteterna syntes i studien: sätta människan i socialt sammanhang, efterfrågas av församlingen samt uppdrag från förtroendevalda. Diakonerna i studien upplever att arbetet gör skillnad genom vad de ser hos och hör av de äldre samt genom mängden besökare till en verksamhet. Framåt vill vi belysa möjligheterna för professionella inom välfärden som finns i att bli medveten om samverkan mellan offentlig välfärd och civilsamhället. I framtida studier önskar vi en undersökning av betydelsen av ideellas roll i civilsamhällets sociala arbete

The purpose of this essay is to examine the conditions for civil society and activists in Japan regarding their access to a truly free capability for their expression, action, and thoughts. The theoretical starting point is based on Iris Young's normative theory of the function of civil society in deliberative democracy, which sheds light on intermediate factors that make Young's ideal too naive to be realized. Gramsci's concept of hegemony is then used to highlight indirect and hidden power structures that certain groups in society are afflicted by. Holloway's resistance theory and anti-capitalist view of civil society are applied from a Marxist perspective that characterizes this study. In combination with a post-structuralist view of power and a Marxist perspective, it became possible to identify three hegemonies that appear to be democratically problematic from previous research, as well as an in-depth analysis of the Japanese activists' mindset and the hegemonic ideas implied in their expressions. The question is thus, how and to what extent those hegemonic ideas permeate activists' expressions and opinions in today's civil society in Japan. The result of the analytical ideological criticism shows empirical support for signs of all the hegemonic ideas in the chosen materials and offers some implications of those hegemonies for civil society and democracy. The latter conclusion also implies some consequences of capitalism and neoliberalism for society in general.

<p>Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få. </p><p>Analysen utgår från teorier om nationen som gemenskap, och problematiserar utifrån dessa tendenserna till att överfokusera den egna nationens medborgare medan andra nationers och människors lidanden hamnar i skymundan. Utifrån postkoloniala teorier problematiseras de stereotypa gestaltningar av andra nationer och dess medborgare som görs genom artiklarna, och resonemang förs kring vilka konsekvenser sådana gestaltningar får för engagemang och intresse. Ett tydligt maktperspektiv blir här tydligt. </p><p>Public journalism är den övergripande teori som används för att studera medias roll och vikt i allt detta. Uppsatsen centreras kring begrepp som närhet och avstånd, allmänmänsklighet och nationella intressen och diskussionen rör främst vilka positioner de olika aktörer tilldelas genom texterna samt vad dessa positioner innebär för handlingsmöjligheter. Vem är det som har rätt och vem har fel? Vem fårtala och vem förblir tyst?</p>

Som världens snabbast växande ekonomi står Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Samtidigt som miljontals människor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillväxtpolitik har också miljön utsatts för stora påfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som påbörjades för drygt tre decennier sedan. Länge överskuggade ekonomisk tillväxt alla andra intressen. Först på senare år har politiken i Kina svängt; statsmakten har i allt större utsträckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL). Ett sätt att angripa Kinas växande miljöproblem är att främja civilsamhällets möjligheter att föra talan i domstol: där myndigheter brister, kan civilsamhället gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gå till botten med Kinas miljöproblem måste dock den offentligrättsliga kontrollen bli starkare, men sådana politiska beslut och institutionella förändringar sker sällan över en natt. Fram tills dess fyller därför civilsamhället en viktig roll. Uppsatsen övergripande syfte är således att utreda och komparera civilsamhällets möjligheter att utkräva miljöskadestånd i Kina och Sverige, samt presentera förslag de lege ferenda. Frågan är högaktuell och flera stora förändringar är att vänta på miljöskaderättens område i Kina inom kort.

Till följd av skiftet i svensk migrationspolitik efter ökningen av antalet flyktingar som kom till Sverige som skedde under 2015 blev det svenska civilsamhället tvunget att mobilisera både praktiskt och politiskt. Praktiskt skedde mobilisering genom olika former av direkt solidaritetsaktioner. Politiskt skedde mobiliseringen genom att debattera för att förkasta den nya hårdare svenska flyktingpolitiken. Det är i det politiska förändringsarbetet som den här uppsatsen gör sitt nedslag, med fokus på de diskurser som organisationer i det svenska civilsamhället kommit att bruka till stöd för de människor som flytt till Sverige. Metoden uppsatsen använt för att kartlägga och diskutera dessa politiska diskurser, både i förhållande till varandra och hegemoniska diskurser, är kritisk diskursanalys. Uppsatsen syfte är att genom en sådan språklig analys skapa kunskapsmässiga verktyg som den svenska flyktingsolidaritetsrörelsen kan använda för att skydda kortsiktigt och långsiktigt fungerande väg framåt.

Denna studie syftar till att undersöka hur utanförskap och gemenskap kommer till och utvecklas i utsatta svenska områden. Då klyftorna mellan innerstad och förort växer allt större och synen på specifika förorter förändrats, är det väsentligt att undersöka varför detta är fallet och vad det har för konsekvenser. Genom att analysera ett 50-tal personliga berättelser i olika former och söka spår efter beståndsdelar av såväl materialistiska som idealistiska förklaringsmodeller tillförs en nyanserad bild av utanförskap i förorter. Fortsättningsvis ser vi, utifrån dessa personliga skildringar, närmare på hur gemenskap kan utvecklas trots den marginalisering människor i dessa områden upplever. Analysen visar att utanförskap attribueras till både diskriminerande förhållningssätt och att välfärdsinstitutioner retirerar. Vidare ser vi att gemenskap följaktligen utvecklas som en motreaktion till dessa orättvisor. Resultaten åskådliggör således att gemenskap i förorter kännetecknas av flera olika aspekter. Sammanhållningen karakteriseras av idéer kring civilsamhälle och plats samt reflektioner kring identitet. Vi finner även att gemenskapen upplevs vara en direkt reaktion mot utanförskapet och att den utmärks av människors olikheter samt utvecklingen av språk och identiteter. Till följd av analysen konstaterar vi att det förekommer flera olika förklaringar till fenomenen och att en hybridteori kan utvecklas för vidare forskning inom området.

Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid vuxit fram som en möjlig styrfilosofi i Sverige. Tillitsbaserad styrning handlar om att organisationer ska förbättra kvaliteten på sitt arbete genom att öka tilliten i styrkedjan. När organisationer interagerar med andra organisationer påverkas de på olika sätt. Men hur, och i vilken utsträckning påverkas relationer mellan aktörer i styrkedjan när myndighetens styrning förändras? Och hur bör relationerna byggas för att bidra till det förväntade resultatet av tillitsbaserad styrning? Syftet med studien var att bidra till kunskapen om tillitsbaserad styrning, genom att undersöka källor till tillit i relationer mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer, i en kontext där myndigheten verkar genom civilsamhällesorganisationen. För att besvara syftet intervjuades fem myndighetsanställda samt en föreningsrepresentant. Även styrdokument från myndigheterna ligger till grund för det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget analyserades utifrån Mayer et al.:s tillitsmodell och dess faktorer för tillit, och reflekterar aktuell forskning om hur modellen kan brytas ned och förstås i specifika kontexter. En aktuell forskningsrapport om tillit inom relationer på biståndsområdet har varit bakgrund och inspiration till att bryta ner tillitsfaktorerna till mindre beståndsdelar - tillitskällor. Studiens resultat pekar ut fem möjliga tillitskällor som finns i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer: kontrollsystem, extern expertis, inter-personella relationer, kommunikation, samt tydlighet och förväntningar. Tillitskällorna bidrar till tillitsbyggandet i att de interagerar och är beroende av varandra - som enskilda aspekter av relationen bidrar de nödvändigtvis inte till att bygga en tillitsbaserad relation. Studien visar också att om en myndighet vill nyttja tillitsbyggande i dessa relationer har detta också konsekvenser på styrningen. Bland annat genom att det bör finnas ett rimligt manöverutrymme för handläggare eller andra professioner inom bidragsprocesser, och att det finns tydligt chefsstöd i det att handläggarna har som uppgift att hantera ett visst mått av risk å myndighetens vägnar. / Trust-based governance and management has recently emerged as a possible governance philosophy in Sweden. Trust-based governance is about organizations improving the quality of their work by increasing trust in the governance chain. When organizations interact with other organizations, they are affected in different ways. But how, and to what extent, are relations between actors in the governance chain affected when the authority's governance changes? And how should relationships be built to contribute to the expected outcomes of trust-based governance? The purpose of the study was to contribute to the knowledge of trust-based governance, by examining sources of trust in relations between authorities and civil society organizations, in a context where the authority operates through the civil society organization. To answer the purpose, five authority employees and one civil society representative were interviewed. Governing documents from the authorities are also included in the basis for the empirical data. The empirical data was analyzed based on Mayer et al.:s model of trust and its factors for trust, and reflects current research on how the model can be broken down and understood in specific contexts. A current research report on trust in relations in the area of international development aid has been the background and inspiration for breaking down the trust factors into smaller components - sources of trust. The results of the study point out five possible sources of trust that exist in the relationship between authorities and civil society organizations: control systems, external expertise, interpersonal relationships, communication, and clarity and expectations. The sources of trust contribute to the building of trust in that they interact and are dependent on each other - as individual aspects of the relationship, they do not necessarily contribute to building a trust-based relationship. The study also shows that if an authority wants to use trust building in these relationships, this also has consequences for governance. Such as, reasonable room for manoeuvre for granting officers or other professionals in grant processes, and that there is clear managerial support due to the fact that the granting officers have the task of managing a certain amount of risk on behalf of the authority.

Syftet med föreliggande studie är att jämföra två nattvandrarföreningar i två diametralt motsatta områden i Stockholm, en i ett välbärgat område och en i ett socialt och ekonomiskt utsatt område. De bostadsområdena som har valts är Lidingö och Hallunda-Norsborg. Metoden utgår från en kvalitativ metod där det genom intervjuer undersöks hur segregation och demokrati i ett socialt och ekonomiskt utsatt område respektive välbärgat område påverkar dess civilsamhällesorganisering. Resultatet visade att föreningen i Hallunda-Norsborg var mer demokratiskt då de bland annat har en ledare som gemensamt röstats fram av medlemmarna. Föreningen har även goda relationer och samarbetar med kommun, polis och sjukvård. Hur väl ställt ett område är spelar med andra ord inte någon roll för varken det civila engagemanget eller demokratin inom nattvandrargrupperna. Det handlar mer om vad som pågår inom ett område. I det socialt och ekonomiskt utsatta området krävdes mer resurser och en strukturerad förening på grund av oroligheterna i området. Detta gjorde att de fick en förening som var uppbyggd på demokrati och jämlikhet. / The purpose of the present study is to compare two night-hiking associations in two diametrically opposite areas in Stockholm, one in a prosperous area and one in a socially and economically vulnerable area. The residential areas that have been selected are Lidingö and Hallunda-Norsborg. The method is based on a qualitative method where through interviews it is examined how segregation and democracy in a socially and economically vulnerable area and well-off area, respectively, affect its civil society organization. The result showed that in Hallunda-Norsborg it is more democratic as they have a leader who is voted by the members. The association also has good relations and cooperates with the municipality, police and medical services. In other words, how well-positioned an area is does not matter for either the civil commitment or democracy within the night-hiker groups. It's more about what's going on in an area. In the socially and economically vulnerable area, more resources and a structured association were required due to the disturbance in the area. This meant that they got an association built on democracy and equality.

Bengtsson, M. En hoppfull strävan. En fallstudie om ideellt engagemang inom suicidpreventivt arbete i Sverige. Masteruppsats i Socialt Arbete, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2023.  Denna studie tar avstamp i det nationella suicidpreventiva arbetet i Sverige och vänder sedan blicken mot de ideella organisationernas roll i frågan. Syftet är mer specifikt att analysera den ideella organisationen Minds arbete som aktör i det nationella suicidpreventiva arbetet. Genom att se till suicidprevention i landet och ta del av organisationen Minds arbete utgör denna uppsats en fallstudie av kvalitativ sort till sin karaktär, något som möjliggör att fokusera på en enda organisation. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av interaktiv samhällsstyrning och altruism, det är med hjälp av dessa begrepp som studiens textanalys genomförts och sammanställts. Studien har visat på att det finns ett omfattande ideellt engagemang inom det suicidpreventiva arbetet i Sverige, där Minds arbete spelar en avgörande roll. Resultatet visar även att det finns utmaningar för samverkan samt den enskilda ideella organisationen när interaktiv samhällsstyrning blir en del av socialt arbete. I den behovsanalys som utgår från nuvarande nationella strategi för suicidprevention, som ligger till grund för den förnyade handlingsplan som förväntas komma under senare halvan av 2023 betonas samverkan mellan olika aktörer. Det går att se att det finns en ökad medvetenhet kring de ideella organisationernas gärning inom svårlösta sociala frågor såsom suicid, och att det pågår ett arbete för att på ett bättre sätt integrera detta i den nationella strategi för suicidprevention som ska presenteras för riksdagen i år. / Bengtsson, M. A hopeful endeavor. A casestudy about non-profit involvement in suicide prevention in Sweden. Degree project in social work, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2023.  This study is based on the national suicide prevention programe in Sweden and turns its gaze to the role of non-profit organizations. The purpose is to analyze the non-profit organization Mind and their work within national suicide prevention. This essay constitutes a qualitative case study, something that allows us to focus on a single organization. The theoretical framework for this study consists of governance and altruism, it is with the help of these theories that the analysis is carried out and compiled. The study shows that there is an extensive non-profit involvement in suicide precention in Sweden, where Mind plays an important role. Results also show that there are challenges in collaboration and within the individual non-profit organization itself when governance becomes a bigger part of social work. In the making of a new national suicide prevention program an analysis of the needs in the current national strategy has been presented. In this analysis cooperation between different actors within the field is emphasized. There seems to be an increased awareness of the work of non-profit organizations in social work and complex issues such as suicideprevention in the new national strategy which is set to be presented in the latter half of 2023.