Esta pesquisa investiga como os participantes se constituem e são constituídos competentes no fazer sala de aula, observando o fazer avaliar na fala-em-interação institucional de sala de aula. Os dados foram gerados em um quarto ano do Ensino Fundamental de uma escola municipal de Ivoti/RS com ensino de alemão em sua grade curricular por meio de observação participante, redação de diário de campo e gravação de dados audiovisuais. Seguindo os fundamentos teórico-metodológicos da Análise da Conversa Etnometodológica (ACE), foram analisados dados de fala-em-interação segmentados de um corpus de aproximadamente vinte e duas horas, de dez encontros, nas sextas-feiras do primeiro semestre de 2010. A partir da análise dos dados de fala-em-interação, entendemos fazer ser competente como uma realização intersubjetiva e contingente da ação humana mediante o uso de línguas de interação (neste caso, português e alemão) que podem ou não ter sido aquelas nas quais os participantes foram ou não socializados anteriormente em suas vidas, ou de quaisquer recursos disponíveis e aceitáveis (levantar a mão, falar na hora adequada, entre outros) para realização das atividades constitutivas da institucionalidade do contexto. Nesse fazer, os participantes competentes orientam-se para a organização da tomada de turnos para a realização da atividade e para a produção de itens preferíveis ou aceitáveis de uma forma aceitável em um momento coconstruído como adequado (o quê, como e quando dizer). / This study investigates how the participants constitute themselves and are constituted as competent in doing classes, by focusing on the doing assessing in the institutional classroom talk-in-interaction. The data were generated through participant observation, field notes and audio-visual records in a fourth grade in an Elementary School in Ivoti/RS which offers German in the curriculum. Based on the theoretical and methodological principles of Ethnomethodological Conversation Analysis (ECA), talk-in-interaction data were segmented from a corpus of about twenty-two hours. The corpus used for analysis comprises ten meetings held on Fridays during the first term of 2010. The analysis of the talk-in-interaction data suggests that doing being competent is as an intersubjective and contingent accomplishment of the human action through the use of languages of interaction (Portuguese and German in the classes observed) that may or may not have been the one(s) in which the participants were socialized previously in their lives or the use of whatever available and acceptable resources for carrying out activities that are constitutive of the institutionality of the context (raising hands and taking turns appropriately, among others).In so doing, the competent participants are oriented to the turn-taking organization to carry out the activity and to the production of preferred or acceptable items in an acceptable way in a moment co-constructed as adequate (what, how and when to say it).

The aim of this study is to investigate the approach taken by upper primary school teachers to the development of pupils’ verbal communication skills in Swedish as a school subject. The study also looks at to what degree quieter pupils receive support in the development of these skills. A qualitative study was undertaken in which interviews were conducted with four qualified upper primary school teachers. All four teachers reported that they organized their teaching so as to suit all their pupils. All the teachers described their methodology as interactive where the pupils are involved and active. Three teachers described the work with the development of pupils’ verbal communication skills as not to be prioritized in comparison to the other parts of the Swedish subject. According to the teachers, pupils often practice these skills in other subjects. The teachers talked about the need for a supportive classroom environment if pupils are to be willing to speak while others are listening. Nevertheless, the teachers also found creating a disciplined and accepting classroom environment to be a challenge. In each of their classes the teachers had a couple pupils who did not follow the classroom rules and that effected other pupils in the class. All the teachers described quieter pupils in their classes. Three teachers reported that they supported quieter pupils through a good contact with both the pupils and the parents. Otherwise, the quieter pupils didn’t get any specific support. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på att utveckla elevers samtalsförmågor i svenskämnet i skolans mellanår. Syftet är vidare att undersöka hur mer tystlåtna elever får stöd i detta arbete samt vilka utmaningar som lärare upplever i utvecklingen av elevers samtalsförmågor. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av fyra legitimerade och verksamma lärare i skolans mellanår. De deltagande lärare beskriver att de utformar arbetssätt som präglas av att eleverna är aktiva. Arbetssätten beskrivs som utformade för att passa så många som möjligt av eleverna i klassrummet. Tre av fyra lärare beskriver att utvecklingen av elevers samtalsförmågor är lågprioriterad i jämförelse med andra delar av svenskan vilket lärarna menar kan bero på att samtal sker kontinuerligt i flera ämnen. Alla lärare beskriver betydelsen av ett tryggt klassrumsklimat för att elever både ska våga och vilja ta ordet i klassrummet när andra lyssnar. Lärarna beskriver att upprätthållandet av ett tryggt klassrumsklimat kan vara en utmaning eftersom ett par elever i varje klass på olika sätt inte förhåller sig till gemensamma regler. Det i sin tur menar lärarna kan påverka andra elever i klassrummet. Alla lärare beskriver även att det finns mer tystlåtna elever i klassrummet. Det stöd som de mer tystlåtna eleverna får i utvecklingen av samtalsförmågorna beskrives som dialoger med elev och vårdnadshavare angående tystlåtenheten samt genom positiva förstärkningar. I övrigt stöttas inte dessa elever på något specifikt sätt.

No description available.

Föreliggande systematiska litteraturstudie presenterar tidigare forskning om litteratursamtal och introverta elever. Syftet är att undersöka hur lärare kan genomföra litteratursamtal med introverta elever. Studien inkluderar 14 publikationer där doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och facklitteratur ingår. Mycket av forskningen utgår från det sociokulturella perspektivet. Materialet har bearbetats genom en innehållsanalys och kategoriserats efter tre teman; introverta elever, litteratursamtal samt strukturerade samtal med tystlåtna elever.  Studiens resultat visar att introverta elever ofta har en tystlåten framtoning. De har behov av en trygg lärmiljö med möjlighet till återhämtning. Introverta elever föredrar enskilt eller omsorgsfullt strukturerat arbete i mindre grupper. I och med införandet av läroplanen lgr 22 kommer strukturerade samtal, såsom litteratursamtal ges ett större utrymme i svenskundervisningen. Forskning visar att elever förhåller sig positiva till litteratursamtal. Det finns dock didaktiska fallgropar med litteratursamtal då de ibland används mer som förhör än som ett dialogiskt textsamtal. Forskningsresultat beträffande elevers lärande i samband med samtal går isär. Viss forskning menar att mindre verbalt aktiva elever löper en risk att klara sig sämre i skolan, medan annan forskning visar att muntligt deltagande inte nödvändigtvis måste vara en förutsättning för lärande.

No description available.

This thesis presents an argument for the use of dialogic halaqah to develop the personal autonomy of young Muslims in twenty-first century Britain. It begins by developing a theoretical grounding for Islamic conceptualisations of personal autonomy and dialogic pedagogy. In doing so, it aims to generate dialogue between Islamic and ‘western’ educational traditions, and to clarify the theoretical foundation of halaqah, a traditional Islamic oral pedagogy, that has been adapted to meet the educational needs of Muslim children in contemporary Britain. Dialogic halaqah is daily practice in two independent British Muslim faith-schools, providing a safe space for young Muslims to cumulatively explore challenging issues, in order to facilitate the development of selfhood, hybrid identity and personal autonomy, theorised as shakhsiyah Islamiyah. This thesis examines the relationship between thought, language, and the development of personal autonomy in neo-Ghazalian, Vygotskian and Bakhtinian traditions, and suggests the possibility of understanding shakhsiyah Islamiyah as a dialogical Muslim-self. This theoretical work underpins an empirical study of data generated through dialogic halaqah held with groups of schoolchildren and young people. Using established analytic schemes, data from these sessions are subjected to both thematic and dialogue analyses. Emergent themes relating to autonomy and choice, independent and critical thinking, navigating authority, peer pressure, and choosing to be Muslim are explored. Themes related to halaqah as dialogic pedagogy, whether and how it supports the development of agency, resilience and independent thinking, and teacher and learner roles in halaqah, are examined. Moreover, findings from dialogue analysis, which evaluates the quality of educational dialogue generated within halaqah, that is, participants’ capacity to engage in dialogue with each other, as well as with an imagined secular other, are presented. The quality of the dialogic interactions is evaluated, as is evidence of individual participant’s autonomy in their communicative actions.

Föreliggande empiriska studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärares didaktiska val tillsammans med klassrumsmiljön kan ge tystlåtna elever i de tidiga skolåren förutsättningar att delta under samtal i svenskämnet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i årskurs 1–3. Centrala begrepp för studien är tystlåtna elever, samtal och klassrumsmiljö. Resultaten visar att lärare arbetar medvetet med stöttning av enskilda elever på individnivå i form av makro-, meso- och mikrostöttning. Lärarna använder sig även av instrumentellt och emotionellt stöd på gruppnivå. Resultatet visar att lärare är väl medvetna om hur de nyttjar den fysiska klassrumsmiljön för att ge elever möjlighet att delta i samtal. Samtliga lärare är noga med att understryka vikten av ett gott klassrumsklimat för att tystlåtna elever ska våga tala. De intervjuade lärarna berättar om gynnsamma metoder för att inkludera tystlåtna elever i klassrumssamtal. Studien visar att lärare behöver ge elever tid att utveckla sin muntlighet i mindre och större sammanhang. Lärare behöver även variera sin undervisning för att låta tystlåtna elever göra sina röster hörda genom andra uttryckssätt än verbalt.