Skolinspektionens roll som granskande myndighet och granskningarnas effekter på skola, lärare och undervisning kan studeras från flera olika perspektiv. I denna studie ligger fokus på Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar. Med utgångspunkt i en Foucault-inspirerad diskursanalys undersöks vilka diskurser om lärare som konstrueras av Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar gällande undervisning i grundskolan mellan år 2014 - 2018? Dessutom diskuteras hur de framträdande diskurserna kan förstås utifrån dess kontext som en del av ett växande granskningssamhälle. Studiens resultat visar att det går att uppfatta tre framträdande diskurser – diskursen om lärarens förmåga, diskursen om lärarens kunskap och kompetens och diskursen om lärarens kollegiala samarbete. Samtliga dessa tre konstrueras som en konsekvens av den mer övergripande diskursen om den framgångsrika undervisningen. I studiens resultatdiskussion problematiseras dessa diskurser när de sätts i relation till det växande granskningssamhället, den marknadsstyrda skolan (genom New Public Management) och skollagens skrivning om utbildning på vetenskaplig grund. I studien argumenteras för att de diskurser som konstrueras i Skolinspektionens skrivningar samtliga bär spår av just dessa tre perspektiv som i studien kallas för diskursiva formationer. / The role of the Swedish Schools Inspectorate as an auditing authority and the effect of the audits on teachers, schools and teaching could be studied from various perspectives. In this study, the thematical quality audits from the Swedish Schools Inspectorate are in focus. Based on a Foucault-inspired discourse analysis, the discourses constructed in the thematical quality audits a regarding compulsory school during the years 2014-2018 are examined. Furthermore, the understanding of the constructed discourses is discussed relative to the audit community being their context. The result of the study shows that three main discourses could be seen as being constructed through the studied material. The discourse about the teacher skills, the discourse about the teacher knowledge and qualifications and the discourse about the teacher cooperativeness. All three are constructed as a consequence of the discourse about the successful teaching. In the study, the three discourses are also discussed relative to the growing audit community, the market-driven school (through New Public Management) and the scientific basis on which all education should be based according to the education act. The study argues that there are traces of these three perspectives in the discourses that are possible to view as constructed in the audits.

Konceptet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) bygger på ett undersökande arbetssätt, vilket förespråkas för att väcka elevers intresse för NO ämnena. För att säkerställa lärande behöver elevers kunskaper bedömas, vilket tidigare forskning påvisar som problematiskt. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring lärares bedömningspraktik gällande elevers naturvetenskapliga kunskaper då undervisningen utgår från ett undersökande arbetssätt genom NTA-konceptet. Hur upplever lärare bedömning genom NTA? Vilka faktorer upplever lärare som viktiga för att bedöma elevers kunskaper vid undersökande arbete genom NTA? Hur förhåller det sig mellan olika lärarkategorier gällande hur bedömningen upplevs? För att få svar på detta har vi i denna studie använt oss av enkät som metod. Totalt samlades 104 digitala enkätsvar in ifrån lärare runt om i landet.Resultatet visar att majoriteten av lärarna upplever bedömningen som övervägande lätt, men trots detta uppger de att de saknar en rad olika faktorer för att göra en god bedömning. Vilka faktorer lärarna anser vara viktiga för att göra en god bedömning och vilka de saknar har genom studien kunnat utläsas och ställas mot varandra. Lärare med få yrkesverksamma år fokuserar huvudsakligen på de praktiska aspekterna i klassrummet medan lärare med fler yrkesverksamma år tenderar att fokusera på bedömningsaspekterna. Vidare är den rekommendation vi vill ge till verksamheten, att inte undervärdera bedömningens betydelse för att säkerställa att undervisning och lärandemål harmonierar samt att NTA inte reduceras till att elever skapar intresse för görandet framför ämnesinnehållet. / The concept Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) is an inquiry-oriented teaching approach, which is advocated as means to increase curiosity among pupils. To assure the pupils’ knowledge, their progress needs to be evaluated and assessed. Previous research has shown this to be problematic, depending on how inquiry is approached in teaching. The aim of our study was to investigate how compulsory school teachers that use NTA practice the assessment of pupils’ scientific knowledge. How do the teachers experience assessment through NTA? What factors do the teachers perceive as important when assessing the pupils’ knowledge through NTA? How do different teacher categories experience the assessment? A survey was used to answer these questions. In total, 104 digital questionnaires were collected from teachers around the country. The results reveal that the majority of teachers experience the assessment of the pupils as mostly easy, but they, however, express that factors are missing that could improve their assessment. Factors that the teachers view as important or are missing are then compared with each other in the study. The findings show that less experienced teachers mainly focus on practical aspects in the classroom, while more experienced teachers tend to focus on aspects of assessment. We recommend practitioners not to underestimate the importance of assessment to assure the alignment between learning experience and learning goals, and that the use of NTA should not be reduced to just a doing science approach to attract interest, at the expense of the learning of scientific content.

This study explores the progression between English for year nine and English 5, based on a textual analysis and comparison of the two curricula, as well as semi-structured interviews with six teachers about their interpretations and concretisations of the curricula. The analysis of the curricula and the analysis of the interviews were compared to each other and discussed in relation to interpretation, concretisation, and progression. The results show that, on the same level of education, i.e. in compulsory school or upper secondary school, teachers’ interpretations and preferred methods of working are very similar. Finally, the results show that slight progression is noticeable in the curricula but more so in the teachers’ practices, especially when the courses are taught separately rather than in merged groups.

Grammar teaching has been controversial since the introduction of the Communicative Language Teaching perspective. In addition, the steering documents, namely the Swedish syllabi and the CEFR are quite general on what and how to teach grammar, thus allowing teachers’ interpretations about the importance given to grammar in EFL/ESL classrooms. The present study focuses on English teachers’ beliefs, attitudes, and practices towards grammar in the final year of compulsory school and the first year of upper-secondary school in Sweden. The principal aim is to find out why the English teachers propose grammar or not and how they enact grammar teaching. The research is empirical. The data consist of teachers’ interviews, and they were analysed using content analysis. The results have shown that teachers’ beliefs, attitudes, and practices are mainly related to students’ levels and objectives even if they have different views on grammar. Then, teachers have shown great adaptability in their grammar teaching practices both in the diversity of means and methods. Furthermore, even though there are slight differences between the final year of compulsory school and the first year of upper-secondary school in the steering documents, grammar teaching is enacted differently for each level. Besides, on both levels, grammar teaching is linked to communicative skills and included in a more general communicative task aimed for students’ learning in EFL/ESL classrooms.

I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Forskning inom studie- och yrkesvägledning visar på stora brister hur området integreras i skolan. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning i årskurs 1–6. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av enkäter. Resultatet visar att lärarna saknar tillräckliga kunskaper för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen, men de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt. En lärare menar att “Det är ju det hela skolgången syftar till: att förbereda för ett kommande yrkesliv”. / The swedish curriculum for compulsory school, pre-school class and after-school center 2011 states that the school is responsible for each pupil after completing compulsory school can make well-founded choices of further education and vocational orientation. Research in study- and career guidance shows major shortcomings in how the area is integrated into the school. The purpose of our study is to investigate the teachers perspectives on study- and career guidance in grades 1–6. To get answers to our questions, we have chosen to use surveys. The results show that teachers lack sufficient knowledge to integrate study- and career guidance in teaching, but that they believe that study- and career guidance is important. One teacher says that “This is what the whole schooling is about: to prepare for a future professional life".

SammanfattningUppsatsen är en fördjupning av en C-uppsats i ämnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur elever uppfattar ämnet samt att påvisa ämnets användbarhet i arbetet med värdegrunden i skolan.Uppsatsens frågeställningar är:- Vad uppfattar elever i åldrarna 11-14 att undervisningsämnet pedagogiskt drama är?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhåller sig denna uppfattning till värdegrunden i skolan?Metoden för arbetet är reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. Tillämpningen utgår från en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod där fokus ligger på den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgår ifrån de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstärker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gång sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken påverkar arbets-sättet och utfallet. Denna process beskrivs ingående i uppsatsen. Vi ställde frågor relaterade till det utvecklingsarbete som eleverna tidigare hade deltagit i. Vidare tillverkades en analysnyckel för att kunna göra elevernas utsagor till beskrivningskategorier. Detta utifrån texter som beskiver fenomenografi. Sedan letade vi efter kategorier med skilda sätt att erfara pedagogiskt drama. För att göra tolkningen mer reliabel analyserade vi materialet var för sig för att senare jämföra våra resultat. Slutligen nådde vi samförstånd i tolkningen. Vi hittade icke-betonade och betonade kategorier och urskiljde fem normerande beskrivningskategorier; roligt, lär sig, känslor, trygghet och samarbete. Vi jämför vår uppfattning av vad pedagogiskt drama har för mål med elevernas uppfattning av vad pedagogiskt drama är, genom de normerande beskrivningskategorierna. Något tillspetsat uttrycker eleverna att pedagogiskt drama hjälper dem att stå ut under resten av skol-arbetet. Resultatet visar också att den modell av vad pedagogiskt drama är som lyfts i början av uppsatsen; tanke och känsla/handling finns i elevernas svar som reflektion, lär sig om känslor, kreativitet respektive kul, trygghet och samarbete. En viktig aspekt för eleverna har varit att pedagogiskt drama har hjälpt dem att koncentrera sig på andra lektioner samt att de gett och fått energi under lektionerna. ”När man gör roliga lekar så får man liksom upp energi och då blir det liksom lättare sen”. (ie. 3).Den dramapedagogiska ansatsen märks i elevernas uppfattning av vad pedagogiskt drama är och den demokratiska fostransansatsen finns tydligt i deras svar. De nämner bl.a. att om man inte brukar vara utanför vet man inte hur det känns och sådana känslor har de prövat i pedagogiskt drama. Intervjuerna med eleverna visar också att eleverna själva är experter på sin socio-kulturella miljö och att de rollspel som de arbetar fram utifrån sina egna tankar och erfarenheter blir både meningsfulla och realistiska. Eleverna uppfattar att pedagogiskt drama ger dem stor möjlighet till delaktighet och att alla får komma till tals. De ger uttryck för att det fanns en respektfull stämning på lektionerna och att de fick växa med uppgifterna. Detta stämmer väl med värdegrunden och vi tolkar det som om eleverna genom pedagogiskt drama ser värdegrunden som ett naturligt tillstånd.Genom arbetsprocessen ifrågasattes invanda tankar och mönster, hos pedagogerna, och den egna arbetsvardagen blev synlig. Reflektion kommer, därför, i framtiden att vara ett mer synligt verktyg i det dramapedagogiska arbetet. / Authors:Syrene Hägelmark is, a selfemployed consultant, who work with pedagogic development and alteration projects. Birgitta Thim, a primary school teacher, at a community school with children ages six to twelve, uses pedagogic drama at school. Both authors have studied pedagogic drama at the 60-credit level att Malmö University.Titled:TO ENDURE BEING A PUPIL. Using pedagogic drama, when educating in fundamental values.Subject:Education Science, pedagogyBackground:An alteration project (C-level essay) involving 78 pupils, ages nine to twelve, at a compulsory school. Weekly pedagogic drama lessons, n four groups, the aim of which has been to enable pupils to play forum-theatre. Three och four groups achieved the goal.Purpose:To identify pupils pedception of pedagogic drama. The ambition is to prove that pedagogic drama is useful when educating children in democracy and fundamental values. There is also an aim to improve pedagogic drama's reputation at school.Problem:What is the idea of pedagogic drama according to pupils aged eleven to fourteen?How do pupils interpret the lessons in pedagogic drama?How is this connected to fundamental values?Methods:Phenomenography is used to understand the pupils' ideas about pedagogic drama and to make the process during interviews discernible to the reader.Result:The interviews were analyzed twice. Later the analyses were compared and five normative categories appeared. The pupils' perceptions of pedagogic drama are suggested by such terms as: having fun, learning, co-operation, safety and emotions. The connection to fundamental values appears in the pupils' discussions inte their co-operating and helping each othe and their being able to stand for their believe.Future:A stong democracy demands pupils thar are aware of the system. Pupils need instruments that will enable them to influence the future. For pedagogic drama to be an effecitve instument for education in democracy and fundamental values pupils must be aware of ghe purpose of pedagogic drama exercieses. Therefore more reflection in pedagogic drama i needed.

Det övergripande syfte med detta arbete är att undersöka och analysera hur ett urval av grundskollärare som undervisar i franska i årskurs 7 till årskurs 9 uppfattar och hanterar mångfaldens aspekter bland eleverna i dessa årskurser. Genom att studera lärarnas perspektiv kan man få en djupare förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår när man undervisar franska i en miljö präglad av mångfald. Studien använder modellen av Richard Ruiz (1984) som ett teoretiskt ramverk för att förklara och analysera de erhållna resultaten. Denna modell föreslår tre olika orienteringar eller perspektiv genom vilket språk kan ses: Språk kan ses som ett problem, som en rättighet eller som en resurs. I studie används kvalitativ metod med semistrukturerad intervju. Analysen av de erhållna resultaten gjorde det möjligt att kunna identifiera deras strategier, metoder och resurser som används, och alla forskningsfrågorna fick var och en sitt eget svar. Dessa frågor var relaterade till bilden av mångfald som dessa lärare har, de utmaningar och möjligheter som dessa lärare ser när det gäller att arbeta i en skolmiljö präglad av frankofon mångfald och elevmångfald, och vad de bör göra åt mångfaldsfrågor i klassrummet. / The overall aim of this work is to investigate and analyze how a sample of compulsory schoolteachers who teach French in grades 7 to 9 perceive and manage aspects of diversity among students in these grades. By studying the teachers' perspective, one can gain a deeper understanding of the challenges and opportunities that arise when teaching French in a diverse environment. The study uses the model of Richard Ruiz (1984) as a theoretical framework to explain and analyzethe results obtained. This model suggests three different orientations or perspectives through which language can be seen: Language can be seen as a problem, as a right or as a resource. The study uses a qualitative method with a semi-structured interview. The analysis of the results obtained made it possible to identify their strategies, methods and resources used, and all the research questions each received its own answer. These questions were related to the image of diversity these teachers have, the challenges and opportunities these teachers see when it comes to working in a school environment characterized by francophone diversity and student diversity, and what they should do about diversity issues in the classroom.

Problematisk skolfrånvaro bland svenska elever är ett växande problem där ett stort ansvar läggs på barnets vårdnadshavare. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur mödrar till barn som lider av problematisk skolfrånvaro upplever balansen mellan arbets- och familjeliv med hjälp av kvalitativ metod. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes för att sedan tematiseras. Tematiseringen identifierade sex teman som berör aspekter som hindrar och främjar intervjudeltagarnas upplevelse av balans i vardagenutifrån studiens två frågeställningar. Resultat från studien visade på en obalans där familjelivet påverkar arbetslivet genom upplevd otillräcklighet, mental och fysisk frånvaro i arbetslivet samt brister i stödsystemet kring barnen. Därtill visade resultatet att arbetet som fristad och energigivare, stöd från kollegor och chef samt flexibla arbetsformer främjar balansen. Slutsatser från studien är att mödrarna är i en ohållbar situation där det råder en obalans mellan arbets- och familjelivet, där brister i stödsystemet kring barnen och oförutsägbarheten hindrar balansen.

Tidigare forskning visar samband mellan psykisk ohälsa bland grundskoleelever och höga krav i skolan, samt stressen som detta medför. En viktig del i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete är elevhälsoteamen, vars centrala uppgift är att medverka till att stärka elevernas hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elevhälsoteams erfarenheter av psykisk ohälsa bland grundskoleelever. För att besvara syftet användes kvalitativ metod i form av åtta individuella forskningsintervjuer med olika professioner inom ett flertal elevhälsoteam i grundskolan. En innehållsanalys utfördes med hjälp av teorin känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visade att det ofta är flertalet samverkande faktorer som leder till att en ung människa utvecklar psykisk ohälsa, och att det ofta handlar om krav och stressen som kraven medför. Studiens slutsats är att det finns en hel del metoder och sätt att arbeta hälsofrämjande inom skolvärlden, exempelvis genom att stärka föräldrar i sin roll, eller genom undervisning i värdegrundsarbete. Tiden räcker dock inte till på grund av bristande resurser i form av ekonomi och arbetskraft. Det är av vikt att få till förändringar som resulterar i att mer tid kan läggas på hälsofrämjande och förebyggande arbete för att kunna förbättra den psykiska hälsan bland eleverna i ett långsiktigt perspektiv. / Previous research shows a connection between mental illness among compulsory school students and high demands within school, as well as the stress that this entail. An important part of the school's health promotion and prevention work are the student health teams, whose central task is to contribute to strengthening students' health. The purpose of this study was to investigate Swedish student health teams' experiences of mental illness among compulsory school students. To answer the purpose, a qualitative method was used in the form of eight individual research interviews with different professions within several student health teams in compulsory school. The results of this study were analyzed using the theory sense of coherence (SOC). The results showed that there are often several interacting factors that lead to a young person developing mental illness, and that it is often about demands and the stress that the demands entail. The study's conclusion is that there are a lot of methods and ways of working to promote health within the school world, for example by strengthening parents in their role, or by teaching students about basic values. However, there is often not enough time due to a lack of resources in terms of finances and manpower. It is important to bring about changes that result in more time being spent on health promotion and prevention work to improve the mental health among students in a long-term perspective.

Syftet med studien var att bidra med kunskap kring matematikläroböcker utifrån ett genusperspektiv. Detta genom att undersöka i vilken grad flickor, kvinnor, pojkar och män representeras i läroböckerna samt hur de framställs genom att se till de benämningar och aktiviteter de tillskrivs. Innehållsanalys har utförts på sammanlagt 629 sidor fördelat på 18 kapitel ur läromedelsserierna Alfa Beta Gamma Matematik, Matte Direkt Borgen samt Eldorado Matte. Samtliga serier används i grundskolans årskurs 4, 5 och 6.  Tidigare forskning visar att män är överrepresenterade i läroböcker. Denna studie visar på signifikanta skillnader (p<0.05) i fördelningen mellan karaktärer av manligt och kvinnligt kön i både läroböckernas bild- samt textinnehåll, där manligt kön utgör majoritet. De mest förekommande karaktärerna i läroböckernas texter och bilder var pojkar, den minst förekommande var kvinnor. Studien visar även att män oftare än kvinnor tillskrivs yrkesroller samt att karaktärer av manligt kön oftare utförde en sportaktivitet än karaktärer av kvinnligt kön. Manligt kön tillskrivs också fler yrkesroller, samt fler sportaktiviteter än kvinnligt kön. / The purpose of this study was to contribute with knowledge about mathematics textbooks from a gender perspective. This was done by looking at the degree to which girls, women, boys and men are represented in the textbooks and how they were presented by looking at the names and activities they were attributed. Content analysis has been performed on a total of 629 pages divided into 18 chapters from the teaching aid series Alfa Beta Gamma Matematik, Matte Direkt Borgen and Eldorado Matte. All series are used in compulsory school grades 4, 5 and 6.  Previous research shows that men are overrepresented in textbooks. This study shows significant differences (p<0.05) in the distribution between male and female characters in both the textbooks' image- and text content, to the advantage of male gender. The most common character in the textbooks' texts and pictures were boys, the least common were women. This study also shows that men more often than women are assigned professional roles and that characters of the male sex more often performed sports activities than characters of the female sex. Male gender is also attributed more professional roles, as well as more sports activities than female gender.