Denna studie har syftat till att undersöka polisuniformen som bärs av ingripande poliser i yttre tjänst. Detta har studerats med teorier från socialpsykologin samt genusvetenskapen med Mead, Blumer, Butler, Connell och Goffman. Metoden som använts är kvalitativa fokusgruppsintervjuer som gjorts med yrkesutövande poliser. Vid intervjuerna användes ett stimulimaterial som visades för informanterna. De resultat som kan utläsas från empirin är att de intervjuade poliserna är väl medvetna om vilka signaler de sänder till allmänheten när de bär uniform. Det framkommer även att poliserna använder sig av uniformen vid mötet med allmänheten och har en förmåga att kunna göra olika anpassningar av den samme. Vidare pekar resultatet på att uniformen kan uppfattas som normativt maskulint kodad och att detta spelar in i mötet med allmänheten.

This survey is a study about the concept of the new man and masculinities. The basic question in this study is what consequences the discussion after Metoo has had for masculinity and whether we are now facing the creation of a new masculinity. In the light of an article about the new woman written by Aleksandra Kollontaj in the early 1900s and a book by Viktoria Saxby with the title Den nya mannen (the new man), published in 2019, this comparative study examines whether there is a new man among us. The theory in this study is taking the point of departure in different definitions of masculinities, as well as Metoo and comparing the mentioned article and book above. With the use of hegemonic masculinity and gender as theory, as well as discourse analysis as method, this study will try to come up with a result whether the new man is on a rise and how this will affect gender equality. The essence of the study is that the new man exists, he is missing and he is needed. / Denna undersökning är en studie om begreppet den nye mannen och maskuliniteter. Grundfrågan i studien är vilka konsekvenser diskussionen efter Metoo har haft för maskulinitet och om vi nu står inför skapandet av en ny maskulinitet. I ljuset av en artikel om den nya kvinnan skriven av Aleksandra Kollontaj i början av 1900-talet och en bok av Viktoria Saxby med titeln Den nya mannen (den nya mannen), publicerad 2019, undersöker denna jämförande studie om det finns en ny man bland oss. Teorin i denna studie tar utgångspunkt i olika definitioner av maskuliniteter, liksom Metoo och jämför den nämnda artikeln och boken ovan. Med användning av hegemonisk maskulinitet och kön som teori, samt diskursanalys som metod, kommer denna studie att försöka komma fram till ett resultat om den nya mannen ökar och hur detta kommer att påverka jämställdhet. Kärnan i studien är att den nya människan finns, han saknas och han behövs.

I detta självständiga arbete analyseras Jens Lapidus spänningsroman Snabba Cash och dessfilmadaption Snabba Cash regisserad av Daniel Espinosa. Båda verken har kommit att nå enbred publik inom litteratur och film. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur skönlitteraturoch film genom olika gestaltningar av samma karaktärer kan bidra till att befästa olika typerav maskulinitet och stigmatiserade samhällsbilder, vilka inte nödvändigtvis står i paritet medvarandra. Arbetets teoretiska ramverk grundas dels i Connells och Mallansmaskulinitetsteorier, som fokuserar på relationerna inom genusstrukturen och skillnaderna imaskulinitetsskapandet, dels i Goffmans teori om stigmatisering som synliggör effekternamed olika typer av gestaltning. I resultatet framgår att det skett förskjutningar ifilmatiseringen av romanen vad gäller gestaltningen av karaktärerna och derasmaskulinitetsskapande. I filmatiseringen har gränsdragningen mellan män med olika etniskapåbrå blivit iögonfallande och utgör den huvudsakliga diskussionen genom hela arbetet.Nyckelord: Jens Lapidus, Daniel Espinosa, maskulinitet, genus, genusstrukturer, etnicitet,

Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

Abstract Uppsatsens syfte är att genomföra en komparativ studie av hur de två teateruppsättningarna Bonsai och Som man sår kommunicerar med sin ungdomspublik kring temat maskulinitetsnormer. I studien ingår även publikens reaktioner under och resonemang efter framförandena. De metoder som setts som lämpliga för studien är uppsättningsanalyser, deltagande publikobservationer, enkätundersökningar och intervjuer. Som teoretisk ram används tillämpliga delar av R W Connells maskulinitetsteori och G L Mosses idéer om ideala manlighetstyper och dess mottyper i kombination med ett intersektionelltoch queerinriktat perspektiv. Medan Bonsai är en turnerande klassrumsföreställning som spelats i skolor i Stockholm med omnejd, är Som man sår en uppsättning som framförts i Unga Klaras egna lokaler. Rummets storlek, skådespelarantal, teknik, dramaturgi och tilltal är exempel på faktorer som skiljer de båda uppsättningarna åt. Resultaten visar även på många likheter. I båda föreställningarna gestaltas maskulinitet som något män gör. Stereotypa framställningar av män för att synliggöra maskulinitetsnormer är ett tillvägagångssätt som används i båda uppsättningarna, men framför allt är detta något som gäller Som man sår. Gemensamt för dem båda är vidare att maskulinitetsnormer ses som en maktfaktor, men också som destruktiva och begränsande för männen själva. I de två uppsättningarna framkommer ideala maskulinitetsegenskaper som själv- och känslokontroll, disciplin, prestation och styrka liksom dess paradoxer som yttrar sig i form av aggressivitet, våld och våldtäkter. Stereotyper, inverterade förhållanden, överdrifter och absurditeter i kontrast till stort allvar används för att skapa distans och ifrågasättande, men också med hjälp av direkta frågor som vävs in i de olika handlingarna. Den stereotypa framställningen i Som man sår bryts genom att två kvinnliga skådespelare gestaltar två manliga karaktärer. I Bonsai förekommer även alternativa maskuliniteter i kontrast till stereotypen. Överdrivna normativa eller normbrytande beteenden och egenskaper både roar och oroar publiken. Av reaktionerna framkommer att de kan mötas av skratt men också upplevas som obehagliga och skapa en del förvirring.

This study investigates the impact of masculinity norms on the male and female characters in the novel En finir avec Eddy Bellegueule (2014) by Édouard Louis and seeks to understand how these norms affect their relations. The study is using the theories of Raewyn Connell and Simone de Beauvoir to answer the main research question. The findings show that the masculinity norms have an effect on men’s options regarding education and employment, and by extension, their quality of life because of their reluctance towards medicine. Moreover, the masculinity norms keep homosexual men in a subordinate position. The same norms affect women’s liberation and reduce their opportunities to work outside the household, the norms also affect their relations to other women. In conclusion, the findings show that the prevailing masculinity norms have a negative impact on life of both men and women in the book, and their relations. The findings also shows that the masculinity norms maintain women in a subordinate position.

The purpose of this essay is to show that what defines a hero is far more complicated than the prolific author and mythological expert Joseph Campbell would have one believe – in his view, heroic qualities stem from a certain type of chosen individual and reoccurring narrative motifs without taking social structures and masculinity into account. By analyzing the characters Beowulf and Odysseus through a filter, consisting of Campbells model of the “hero’s journey” along with perspectives provided by studies in the masculinity field done by Raewyn Connell and Jørgen Lorentzen together with Claes Ekenstam, this essay concludes, in short, the following: applying Campbells model of the hero does reveal several similarities between the two characters, though it ultimately fails to prove any deeper connection. The aspects brought into focus by utilizing different concepts of masculinity however, proved to be more enlightening, with the most notable conclusion that the various tests forced upon both Beowulf and Odysseus mirror Raewyn Connells concept of “the hegemonic masculinity”, which in essence means that the most elevated masculine qualities existing in the context of the book are also the same ones being targeted by the antagonistic forces present in the story.

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:26:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MEIGA_Ana_2012.pdf: 1469449 bytes, checksum: 04e1e39246304f63a7f5b2af105d0d8a (MD5) Previous issue date: 2012-05-30 / Animals may influence the spatial distribution and survivorship of plants with which they interact. For instance, the Janzen-Connell model predict that the probability of seed and seedling survivorship is reduced around the parental plant because of the intense seed predation and herbivory in this place, which suggests the role of seed dispersal in plant regeneration. The hunting and habitat fragmentation threaten the regeneration of many plant species that depend on large animals to disperse their seeds. In this study I investigated the relationship between seed dispersion, predation and the spatial distribution and survival of seedlings of the palm Attalea dubia in native forest preserved, evaluating the importance of mammals for plant regeneration. In a second part I compared the pre-dispersal seed predation of A. dubia in three habitats: a continuous forest area, a forest fragment and a pasture. This study was undertaken in Parque Estadual Carlos Botelho , and adjacent areas in south-west of São Paulo State. The flowering and fruiting phenology of the palm was observed during a year (October 2010 to November 2011). Focal observations of fruiting palms and cameras traps allowed us to verify which species of mammals included fruits or seeds of A. dubia in the diet. Seed predation and removal experiments combined with the mapping of the spatial distribution of seedling and adult plants were taken to evaluate the importance of mammals in regeneration and test the Janzen-Connell hypothesis. Fruiting of Attalea dubia occurs throughout the year. The mammal species recorded interacting with A. dubia fruits and seeds were: Cebus nigritus, Guerlinguetus ingrami, Philander frenatus and sigmodontineous rodents. Seeds away from the parent palm were more likely to survive than seeds around the parent palm. The spatial distribution seedlings and juveniles also agree with the Janzen-Connell hypothesis. Small mammals removed most seeds to short distances, around 4 meters. Seed predation by rodents was higher in the fragment than in continuous forest and much reduced in the pasture. Predation by invertebrates was reduced in continuous forest and higher in the fragment. There was no compensation of the seed predation: seed predation by invertebrates did not increase in the absence of rodents. Mammals seems to be not essential to the palm regeneration, but they may be important for the spatial distribution of A. dubia. I suggest that the importance of small mammals, such as squirrels, to seed dispersal and plant regeneration of large-seeded plants has been underestimated. Changes in seed predation among habitats may lead to the dominance of some plant species, reducing plant diversity in the long term. The increase in abundance of A. dubia that occurs in highly disturbed areas and edges of fragments can be the result of the lower seed predation in these areas. / A sobrevivência, distribuição espacial e densidade das plantas podem ser mediadas pelas interações entre animais e plantas. Alguns modelos (como de Janzen-Connell) assumem que a probabilidade de sobrevivência de sementes e plântulas é menor ao redor da planta-mãe devido à intensa predação de sementes e herbivoria, sugerindo que a dispersão de sementes tenha um papel fundamental na regeneração. Os mamíferos de grande porte são reconhecidos por desenvolverem um importante papel na dispersão de sementes. A caça e fragmentação de hábitats ameaça a regeneração de muitas espécies de plantas que dependem de animais de grande porte para dispersar suas sementes. O presente estudo foi dividido em dois capítulos, a primeira parte desse trabalho é dedicada a investigar a relação entre a dispersão e predação de sementes, mortalidade de plântulas e a distância de plantas adultas, de forma a verificar o papel de mamíferos dispersores de sementes na regeneração e distribuição espacial da palmeira Attalea dubia em floresta nativa preservada. O segundo capítulo é uma comparação entre predação de sementes não dispersas de A. dubia em três contextos ambientais: em uma área contínua, uma área fragmentada e uma pastagem. O estudo foi realizado no Parque Estadual Carlos Botelho, região sudoeste do Estado de São Paulo e em seu entorno. Foi observada a fenologia de floração e frutificação da palmeira pelo período de um ano (outubro de 2010 a setembro de 2011). Observações focais de plantas, complementadas com o uso de armadilhas fotográficas, permitiram registrar quais mamíferos consomem seus frutos. Informações sobre predação de sementes e experimentos de remoção, combinadas com observações da distribuição espacial de plântulas e palmeiras adultas, foram realizados para uma melhor compreensão sobre o papel de animais na regeneração da espécie e o teste da hipótese de Janzen-Connell. Para comparar a predação de sementes em diferentes contextos ambientais foram coletadas sementes sob a copa da planta-mãe. Sementes predadas foram classificadas de acordo com o agente de predação (roedores ou insetos). A frutificação de A. dubia ocorreu ao longo de todo o ano com diferentes estágios de maturação. As seguintes espécies de mamíferos foram visualizadas interagindo com frutos/sementes de A. dubia: Cebus nigritus, Guerlinguetus ingrami, Philander frenatus e roedores sigmodontíneos não identificados. A distância da remoção de sementes e frutos de A. dubia por pequenos mamíferos foi baixa (4 metros), sendo que a maioria das sementes não foi removida. Sementes distantes da planta-mãe permaneceram mais intactas que sementes ao redor da mesma, corroborando a hipótese de Janzen-Connell. No segundo capítulo, a predação por roedores foi maior no fragmento que na floresta contínua e bem reduzida no pasto. A predação por invertebrados foi reduzida na floresta contínua frente ao fragmento. Não houve compensação na predação de sementes, de forma que a predação por invertebrados não aumentou na ausência de roedores. É possível que os mamíferos desempenhem um papel importante para a dinâmica populacional da palmeira Attalea dubia. Embora eles não sejam essenciais para a sobrevivência da palmeira, uma vez que a planta recruta mesmo em locais com ausência de mamíferos de maior porte, a atividade de mamíferos de pequeno porte parece ser suficiente para explicar a distribuição espacial da palmeira no Parque Estadual Carlos Botelho. Assim pode-se inferir que a importância dos mamíferos de pequeno porte em relação à eficiência no processo da dispersão de sementes está sendo subestimada. Alterações na predação de sementes podem levar à dominância de algumas espécies vegetais, reduzindo a diversidade vegetal em longo prazo. Invertebrados em fragmentos e na pastagem não parecem compensar a predação de sementes de Attalea dubia efetuada principalmente por roedores na floresta contínua. O aumento na abundância de A. dubia verificado em áreas muito perturbadas e bordas de fragmentos pode ser decorrente da menor predação de sementes nestas áreas.

Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.