Denna studie bygger på hypotesen att det finns en risk för att läsning av lättläst nyhetsrapportering kan leda till en förenklad bild av verkligheten. Syftet är att ta reda på vad som händer i nyhetsrapportering med nyanser i en komplex fråga vid en lättläst-anpassning. Den rapportering som analyseras rör debatten om huruvida munskydd bör bäras av den svenska allmänheten som en strategi mot coronaviruset eller inte. Studien jämför den lättläst-anpassade tidningen 8 Sidor med den ordinarie dagstidningen Dagens Nyheter. Inledningsvis undersöks de övergripande skillnader i alla artiklar som skrivits på ämnet under tre månader, och därefter sker en jämförelse av 6 artiklar från varje tidning som bildar artikelpar med motsvarande innehåll. För detta ändamål används en strukturell textanalys inriktad på innehållsliga aspekter där teman som aktörer, hållningar och skäl fokuseras. Skillnaderna analyseras sedan utifrån hur de påverkar bilden av munskyddsfrågan i stort. Resultatet visar att 8 Sidor främst lyfter beslutsfattarnas perspektiv, förmedlar innehållet mer sakligt och objektivt inriktad på information om förändringar i beslut snarare än de olika åsikter som finns representerade i debatten. Tidningen ger en mer bestämd och definitiv bild av frågan än Dagens Nyheter som har större fokus på debatten. DN ger mer info om aktörernas hållningar och skäl, lyfter kritikerna mer, redovisar fler aktörer, fler målande lägesbeskrivningar och citat som ger en större förståelse för argumenten från båda sidor. Här lyfts uttalanden som innehåller garderingar om när, var, hur munskydd bör eller inte bör användas och modererande formuleringar som kanske och inte säkert. Innehållet framstår i stort som mer nyanserat och med en lägre grad av bestämdhet i DN. Resultatet bekräftar risken som tidigare forskning lyfter nämligen att nyanser faller bort vid lättläst-anpassning och att anpassningen ger en förenklad och mer konkret bild av läget. Studien styrker behovet av medvetenhet kring bortfall av innehåll och nyanser i lättläst-anpassningar för så väl utförare och mottagare av sådana anpassningar som lärare som vill använda de anpassade versionerna i sin undervisning.

Judeförföljelserna i Tyskland eskalerade efter nazisternas maktövertagande i mars 1933, och en officiellt sanktionerad bojkott mot tyska judar anordnades i april. Under samma månad infördes även antisemitiska dekret som förbjöd majoriteten av statligt anställda judiska tjänstemän att utöva sina yrken och ämbeten. Denna mikrohistoriska uppsats undersöker hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet framställde och förklarade judeförföljelserna och den tyska antisemitismen under den avgränsade perioden. Syftet är även att avgöra huruvida antisemitiska föreställningar kom till uttryck i pressmaterialet. Antisemitismen tillhörde det vardagliga under mellankrigstiden, men en viss polarisering kan förväntas under 1930-talet i samband med de ständigt ökande våldsamma tyska judeförföljelserna. Uppsatsen utgår från att antisemitiska föreställningar varit hegemoniska i Sverige under mellankrigstiden, samt att en undermedveten antisemitism kunde komma till uttryck i det offentliga till följd av seglivade judefientligheter i västerländska ideal. Därmed undersöks med hjälp av en diskursanalys hur antisemitiska drag utmärks i pressmaterial om judeförföljelserna. Uppsatsen fann att sporadiska inslag av antisemitiska föreställningar återfanns i alla tidningar, men att samtliga uttrycktes tydligast i Aftonbladet. Tidningen framställde och förklarade även tyska judeförföljelser och delvis den tyska antisemitismen utifrån ett tyskt narrativ. Dagens Nyheter förhöll sig kritisk till det tyska narrativet och ansåg att den tyska antisemitismen huvudsakligen var ett resultat av den nazistiska politiken. Svenska Dagbladet framställde antisemitismen som inneboende det tyska folket, och det tyska narrativet om judeförföljelserna upprätthölls till viss del.

In October 2020 Peter Wolodarski, the editor-in-chief of the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN), announced that he wanted to improve the news coverage of the climate crisis. The aim of this study is to investigate whether DN has changed their way of reporting on the climate crisis through text and pictures within six months, and if so what those changes are. Framing theory is central in this study as it identifies the usage of generic and theme specific frames in DN’s articles. This is done by comparing all articles in September 2020 and March 2021 that contain the topic “climate crisis” published on their online service. The usage of pictures was also studied for additional context. In order to study this the methods qualitative text analysis and semiotic image analysis were used. To provide results the data then underwent a quantitative analysis as well as qualitative analysis.The findings of the study show that DN has shifted their usage of generic frames, meaning a change in which scale the climate crisis is portrayed, and an increased and widened usage of specific frames in their articles. However, the usage of pictures has not changed notably. In conclusion, does DN in fact seem to have changed their overall reporting on the climate crisis within the studied period. The study contribution is an added understanding of papers reporting on the clime crisis online as well as media’s usage of frames and how those can change in a relatively short period of time.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken omfattning hade, och vilken syn förmedlade, den svenska dagspressen på ransoneringsbrottsligheten under kristidsåren 1941–1945. Studien behandlade åren 1941–1945 då den illegala handeln pågick som mest. Källmaterialet i studien var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet från den 1 januari 1941 till och med 31 december 1945. Rapporteringen av ransoneringsbrottsligheten i de tre tidningarna var inte omfattande i jämförelse med tidigare forskning om ransoneringsbrottsligheten. Enligt de tre tidningarna dömdes fler män än kvinnor för ransoneringsbrott och det rapporterades främst om personer delaktiga i någon svartabörsliga. Det vanligaste brott som begicks under den undersökta perioden var grova ransoneringsbrott. Varubrott och kupongbrott förekom men enligt tidningarna i betydligt mindre skala. Påföljderna som rapporterades var, böter, straffarbete och fängelse. Böter var mest förekommande, men vanligt var personer som dömdes till en kombination av två straff. I tidningarnas rapportering av svartabörsligorna, skriver Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om vilket brott mot ransoneringsbestämmelserna som begåtts, vilken typ av varor det rörde sig om och vilka följderna blev. Aftonbladet däremot rapporterar om hur livet kan se ut eller te sig för en person som försörjer sig på illegala affärer.

The aim of this bachelor study is to examine the extent of sensationalism on the front pages of the newspaper and tabloid press in Sweden. The study also examines the variety of news categories and how the news values have evolved over the last ten years. By using a quantitative content analysis one could examine and compare 531 main stories on the front pages of Dagens Nyheter and Aftonbladet – the biggest newspaper and tabloid press in Sweden. The study examines what news topics, main agents and type of sensationalism that was present in the main stories. The results show that a majority of the main stories in both papers included some kind of sensationalism, but that the extent of sensationalism has decreased during the ten year period examined. The main difference between the papers is that main stories from Aftonbladet were more often based on cheap editorial content and contained a higher extent of sensationalism compared to Dagens Nyheter. Politics was the most common news topic in Dagens Nyheter during all three years. Law and crime was the most common news topic in Aftonbladet during 2009 and 2014, while health and lifestyle was the most common news topic during 2019. The differences between Dagens Nyheter and Aftonbladet may have to do with the viral journalism-phenomenon that became huge in 2014. While Aftonbladet started to publish more simple, sensational and cheap editorial main stories, Dagens Nyheter focused on so called long-reads – profound stories on subjects that matters.

Syftet med den här studien är att analysera artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet som rör våld mot kvinnor. Mer specifikt att titta på om rapporteringen och gestaltningen har förändrats över tid, före och efter metoo. Samt om vi kan hitta några skillnader eller likheter mellan tidningarna och dess nyhetsartiklar och opinionsartiklar. Undersökningen består av en kvantitativ innehållsanalys där ett slumpmässigt urval av artiklar från tidsperioderna 2015 och 2020/2021 har gjorts.   Studien prövas mot tidigare forskning om mediernas rapportering om våld mot kvinnor. De teoretiska ramverk som har använts är dagordningsteorin, gestaltningsteori och teorin om det ideala offret. Resultatet visar att metoo har haft en måttlig påverkan på rapporteringen av våld mot kvinnor. Antalet artiklar som skrivs har ökat efter metoo men själva innehållet är relativt lika som före metoo. Resultatet visar dock att större skillnader finns mellan tidningarna och hur de väljer att rapportera om fenomenet våld mot kvinnor.

Abstract The study examines how the two Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet wrote about England, Germany and Russia during World War One. The study examines the two newspapers’ changed view of the three countries during the course of the war. Furthermore there is a compararition between what the two newspapers wrote. The study is a qualitative and comparative analysis based on material from Dagens Nyheters and Svenska Dagbladets editorial pages. The method that has been used is a qualitative content analysis and a comparative method. Framing theory is used as the study's theoretical ground. The result of the study shows that Dagens Nyheter had a neutral and positive framing of England, a negative and neutral framing of Germany and a mostly negative framing of Germany. Svenska Dagbladet had a mostly negative framing of England, a positive framing of Germany and a negative framing of Russia.

In the last two years of our lives we have been living in a world that revolves around the covid-19-pandemic. During this time we have, and still are, exposed to a large amount of information that circulates both through media but also in real life. This information contains everything from management, scientific research, statistics and people's own experiences about the subject. Everyday we are fed with new pieces of information and the media is the biggest source to collect it from. With an uprising pandemic, there is also a revealed question about vaccines. The question about vaccines and their outcome has been on the table for generations and is still something that the world has very different opinions about. This subject has left whole countries, communities and individuals divided due to their opinions. Medias discursive representation and construction of people or certain groups during crisis is therefore crucial. Our work will be presented and connected to previous research about crises focused on communication methods and where blame often is being placed in situations like this. It will also touch previous scientific research about how groups and sometimes individuals have been constructed and portrayed in media from a pandemic-aspect. In this case it’s about the anti-vaccination movement as a group and antivaxxers as individuals. We will use a theoretical framework based on discourse, framing and social identity to critically review articles from Dagens Nyheter. This study will expose the relations between media and construction of those who haven't been or don't want to get vaccinated for different kinds of reasons. The study examines which discursive strategies are being used to communicate and which actors who are represented and why. Furthermore, the analysis of the selected articles investigates if there are any underlying agendas and if there are aware or unaware ideological perspectives. The study indicates that vaccine- hesitancy or vaccine-resistance are being portrayed as one of the main reasons this pandemic is still an ongoing experience. The discourse shows that unvaccinated people are overall being blamed for continued spread of infection and distribution of disinformation and conspiracy theories. By applying a critical discourse analysis method on our work we have been able to provide empirical evidence which shows how people who haven't gotten vaccinated for different kinds of reasons are being overall constructed in negative terms in the discourse. Often with few chances of defending themselves and their opinions.

This thesis aimed to find out how gang violence had been reported in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet between 2010-2021 and if there had been any changes during the selected time period. The articles for the thesis were chosen through a probability sample technique called systematic sample. There were around 8000 articles in total that were found while using our searchterms. Then every tenth article was chosen for coding from each year. A total number of 811 articles were collected, 466 from Dagens Nyheter and 345 from Aftonbladet. The thesis found that there was no significant difference between the newspapers in the way of reporting about gang violence during the time period. Both Dagens Nyheter and Aftonbladet reported a lot about the criminal actions that the gangs had committed and the newspapers had a tendency to report the crimes that were of a violent nature. The reporting of the gang members showed that they often did not mention their age, gender or ethnicity. Both newspapers also used different words in their reporting, both for gang violence and the gang members, which could make it hard to know the difference between acts done by gangs and by other criminals.

Klimatkrisen är vår tids största utmaning för planeten jordens överlevnad. Politiker, klimataktivister och civila ställs frågande mot varandra över hur klimatkrisen ska skötas och på bästa sätt för att inte längre vara en kris. Klimatjournalistiken ska på bästa sätt få alla parter hörda korrekt. Denna uppsats avser att kritiskt analysera de klimatjournalistiska diskurserna efter klimatkonferensen i Glagow (COP 26) den 1 november 2021 och efter Parisavtalet som är ett internationellt klimatavtal som undertecknades 2016. I denna studie utförs en kritisk diskursanalys som undersöker och jämför hur Dagens Nyheter rapporterar efter dessa klimatkonferenser och hur klimatfrågan i DN gestaltades under dessa perioder.  Studien visar på att Diskurserna i DN har förändrats mellan då Parisavtalet slöts och dagens COP 26 avtal. Studien visade även på en större utveckling för att nå klimatmålet 1.5°C efter COP 26 jämförelse med Parisavtalet. Det finns motsättningar mellan civila, aktivister, forskare och makthavare. Makthavarnas diskurser är mer positiva angående klimatfrågan jämförelse med civila, aktivister och forskare.  Kopplat till gestaltningsteorin visar studien på att artiklarna blir något svåra för läsarna att tolka när det kommer till den politiska sidan, vad politikerna vill och tänker göra åt ämnet. Detta leder till en slags så kallad osäkerhetsgestaltning.