This survey, Do not betray the refugees, has its aim and purpose to analyze how four of Sweden's biggest tabloids during the time, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Arbetet Nyheterna, reported about the refugee flows during the war in Bosnia in 1995. To carry out the study, the work analyzed both leaders and ordinary articles from 1995-01-01 to 1995-12-31. The study found that news coverage during the year was massive,especially in the middle of the year when conquest of various cities was taking place, at the same time thousands of refugees were forced to flee their hometowns which had a major impact on refugee flows to other parts of Europe. The study also found that the majority of the articles gave a description of how the people on the run lived and who was behind the mass refugees from different cities in the divided Bosnia.

Den här studien undersöker hur Dagens Nyheter rapporterade om de tre största riksdagspartierna: Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vid riksdagsvalet 2022. Mer specifikt i artiklar där brottslighet nämns. Studien består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa delen fokuserar på att studera hur helheten av totalt 60 artiklar ser ut gällande statistik. I den kvalitativa delen är fokuset att, med hjälp av en kritisk diskursanalys, studera hur totalt sex stycken artiklar är uppbyggda på ett diskursivt sätt. Fokuset i den kritiska diskursanalysen är bland annat att titta på artiklarnas ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer. Det teoretiska ramverket är uppbyggt på bland annat dagordningsteorin, gestaltningsteorin och diskursteori. Även diskursiv diskriminering har använts. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det var Socialdemokraterna som nämndes enskilt flest gånger medan Moderaterna kom sist med totalt fem artiklar. Den största kategorin av brottslighet nämndes inom “övrigt”. Den namngivna brottsligheten som nämndes flest gånger var gängkriminalitet. Majoriteten av artiklarna var neutrala och bestod för det mesta av sakgestaltning. Det var vanligast att det inte fanns någon diskursiv diskriminering, men i de artiklarna där det fanns bestod majoriteten av en nedvärderande diskriminering. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att det finns ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer inom samtliga artiklar. Vissa artiklar visar det på ett tydligare sätt än andra.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka förändringen av brottsrapporteringen mellan två svenska tidningar från två olika tidsperioder. För att uppnå syftet har vi valt att utgå från två uppmärksammade brottsfall, Jeanette Johansson 1969 och Lisa Holm 2015. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys och med utgångspunkt i medielogik, det ideala offret samt ett genusperspektiv. De analyserade tidningarna är Dagens Nyheter och Aftonbladet, som båda under en längre tid uppmärksammande kvinnornas försvinnande och mord. Eftersom det skiljer sig nästan 50 år mellan de två fallen är det intressant att se om det finns några skillnader eller likheter, gällande tidningarnas tillvägagångssätt i rapporteringen om de två kvinnorna. Resultatet av undersökningen visar både skillnader och likheter mellan de två tidningarna och där vi kan se en skillnad gällande tidsperioderna. 1969 visas mindre hänsyn till offret än 2015, till exempel genom mängden fotografier och spekulationer. Dock är det fortfarande tydligt att tidningarna både 1969 och 2015 använder sig av liknande berättartekniker, men i varierande grad, och där Aftonbladet från båda tidsperioder särskilt utmärker sig. / The purpose of this study is to examine the change in crime reporting between two Swedish newspapers from two different time periods. To achieve the purpose, we have chosen two high-profile criminal cases, Jeanette Johansson in 1969 and Lisa Holm in 2015. Which we carried out with the help of a qualitative text analysis and through the theories of media logic, the ideal victim, and a gender perspective. The analyzed newspapers are Dagens Nyheter and Aftonbladet, both of which for a long period of time drew attention to the disappearance and murder of the two women. Since there are nearly 50 years between the two cases, we find it interesting to further examine whether there are any differences or similarities between the cases, regarding the newspapers approach in the news reporting of the two women.  The result of the examination shows both differences and similarities between the two newspapers and where we can see a clear difference regarding the time periods. The newspapers in 1969 shows less consideration for the victim than in 2015, for example the number of photographs and speculations. However, it is still clear that the two newspapers in both 1969 and 2015 use similar storytelling techniques to varying degrees, where Aftonbladet especially stand out from both time periods.

The purpose of this study is to analyze and compare the representations made by Aftonbladet (AB) and Dagens Nyheter (DN) of Swedish security policy due to the Russian annexation of Crimea in 2014 and Russia’s invasion of Ukraine 2022. The period of the investigation is one week for each conflict, based on when Russian troops officially invaded Ukraine.The essay has been done through a qualitative content analysis and a security policy theory. The results as for the Crimea conflict in 2014 show Swedish security policy changing tune after recognising the worse security position in Sweden´s immediate area and increased resources for the armoured forces. As for the Russian invasion 2022 many different consequences occurred for example again increased spending for the armoured forces, direct sanctions against Russia and Sweden sent apart from aide also military equipment to Ukraine.The analysis results showed that Sweden stopped focusing on inward-facing security policy goals and are today placing as much focus on outward-looking security policy goals.

Under sommaren år 2023 var Australien och Nya Zealand värdnationerna för världsmästerskapet i fotboll. Ett världsmästerskap där människor runt om i hela världen samlades för att bevittna ett av de största sportevenemangen i hela världen. Efter slutsignalen stod det klart att Spanien hade vunnit över England i VM-finalen. Vid prisceremonin gick en av de högt uppsatta i det spanska fotbollsförbundet över gränsen under firandet. Det var när förbundspresidenten Luis Rubiales valde att kyssa fotbollsspelaren Jennifer Hermoso på munnen som medierna skulle komma att reagera. I en värld som sägs ha kommit långt i utvecklingen gällande könsroller, utvecklat en #metoo-rörelse som står för kvinnors rätt i samhället och minskat klyftorna mellan kvinnor och män, så visar det sig att män av den högre rangen inom maktordningen fortfarande tar sig friheten att begå sociala övertramp. Problemområdet kring denna studie är att svenska medier gestaltar Luis Rubiales och Jennifer Hermoso olika beroende på respektive maktpositioner och makthierarkier inom genusvetenskap. Detta kan kopplas till att män och kvinnor har fått tillskrivna roller efter den sociala strukturen och deras maktförhållanden. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys ligger vårt fokus på budskapet i de utvalda artiklarna från nyhetsmedierna, Aftonbladet, SVT och Dagens Nyheter. Det väsentliga för den här studien är själva innehållet i artiklarna och inte mängden av dem. När vi tolkade artiklarna genomfördes detta av en strukturerad process med hjälp av ett frågeschema. Med detta frågeschema har vi identifierat, analyserat och kategoriserat huvudsyftet i vårt material. Materialet i vår undersökning består av tre artiklar från vardera nyhetsmedium och dessa artiklar har valts ut mellan datumen 20:e och 25:e augusti. Anledningen till detta val grundar sig i att nyhetsrapporteringen efter den 25:e augusti byter spår. Mellan den 20:e och 25:eaugusti är nyheten fortfarande färsk och gestaltar händelsen. Resultatet av vår undersökning tyder på att Aftonbladet, SVT och Dagens Nyheter har gestaltat Luis Rubiales som en makthavare och Jennifer Hermoso som ett offer för skandalkyssen. Studiens nyhetsmedier har framställt kyssen som en skandal. Med tanke på att händelsen blev uppmärksammad över hela världen har skandalkyssens nyhetvärde blivit högt och prioriterats i nyhetsrapporteringen.

In spring of february 2022 Russia attacked Ukraine because of indifferent politics and indifferences. This war has led to a massive refugee stream throughout Europe which has also led to news media following the events. The aim of this study was to analyze how Dagens Nyheter is visually framing Ukrainian refugees in pictures, since in 2015 earlier research has found evidence of news media portraying middle east refugees stereotypical. The questions examined were: How have refugees been visually portrayed in Dagens Nyheter 2022, does the proximity principle matter for the portrayal of refugees in images published in 2022 and have Ukrainian refugees been portrayed differently compared to refugees in 2015? To answer these questions a semiotic analysis has been used to study 10 pictures on Dagens Nyheter website. This study has acquired a qualitative method to look closer and in depth on the subject. The theories that have been used are framing theory and representation theory to get a better understanding of Dagens Nyheter and how they portray refugees. The findings of this study shows that news media have changed since 2015, the refugees are seen as travelers going from point A to point B. Refugees were rarely portrayed as poor or rich since the majority of pictures are seen as neutral.

Today there are areas in Sweden, mostly suburban areas, that are referred to as vulnerable and particularly vulnerable areas. How those areas are perceived by society has a connection to how they are represented by media. Therefore, this study examines how two Swedish newspapers report and portray these so called vulnerable and particularly vulnerable areas. Thus, the study contributes to the media’s responsibility for objective and truthful coverage. In order to achieve the purpose of the study, Aftonbladet and Dagens Nyheter’s reporting during 2018 and 2022 is examined through a quantitative content analysis. Based on agenda setting theory and framing theory, it is examined and discussed within which genre and topics the areas appear in the media and how the news are portrayed. The focus is on how vulnerable and particularly vulnerable areas appear in the newspapers text. Previous research shows that suburbs and vulnerable areas are stigmatized through media’s news coverage and mainly is linked to negative news reporting. We claim that this problem remains, as the results of the study point to that vulnerable and particularly vulnerable areas mainly are being depicted in a negative context. The result contributes to a discussion about the objectivity of news media and journalists and how their work continues to contribute to stigmatization.

Uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt mänskliga rättigheter används som narrativ i den offentliga debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Den utvalda empirin är debattinlägg publicerade av den svenska dagstidningen Dagens Nyheter och den danska dagstidningen Politiken. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är diskussionen om individuella och grupprelaterade rättigheter. Utifrån den har en matris skapats som fungerar som verktyg i den första av uppsatsens två analysdelar, en kvantitativ innehållsanalys. Efter den kvantitativa innehållsanalysen kommer en tematisk narrativanalys att genomföras, delvis baserat på de resultat som framkom genom innehållsanalysen. Det överordnade resultatet av undersökningen som uppsatsen presenterar är att det förekommer två slags metanarrativ i debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Ett mer individorienterande metanarrativ och ett mer grupporienterat metanarrativ. / The thesis aim is to evaluate in what way human rights are used as a narrative in the public debate concerning non-medical male circumcision. The Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Danish newspaper Politiken was chosen as research subject. The theoretical base, which is this thesis ground, is the discussion between individual and group-related rights. To be able to go through with the research, a model for decoding of the articles concerning the debate was created. This model was then used in the content analysis made in this thesis, which results where used in a further analysis, a thematic narrative analysis. The overall result of the thesis was the discovering of two metanarratives which where represented in the debate about non-medical male circumcision. The two metanarratives where one more individualorientedand the other one more group-oriented.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering. Viktigt att poängtera är att analyserna görs endast på tryckta tidningar, alltså studeras texterna som de utformades just den dagen, och har inte kunnat uppdateras och ändrats i efterhand.Genom en kvalitativ innehållsanalys, med textanalys och hermeneutiken som inriktning, och identifierade ämen och teman ska urvalet av artiklar ge grunden för en övergripande analys. Detta för att skapa en förståelse för fortsatt analysering. Därefter används ämnena för en tolkande analys där bakomliggande meningar, tankesätt och språket analyseras och lyfts fram. Utifrån den beskrivande analysen visar resultatet att de mest framförhållande teman som framförs i tidningarna är; Osäkerhet och sökandet efter ett svar, Jämförelse och Anders Behring Breivik. / This study has the objectiv to examine the reporting of the events in Oslo and Utöya. To do this I ́ve choosen the timespan during 23th of july to 30th the same month. I ́m going to analyse chossen articels from swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter,As my method of analysing the results I ́m going to work with oualitative content analysis, and concentrate on hermeneutics. From the analyse I found three stand outs themes that will be discussed in later chapters in the paper. The theories I ́ve applied to the method is media logic, newsworthy and news dramaturgy, to give the method and my results a better standing ground to reach relevant results.Lastly I ́m going to apply a short story, wich will be presented as an annex to this paper. The short story will be analysing the same subject, but in a different light. In the story we will follow a working journalist when the attacks in Norway takes part. Subjects like ethics in journalism, what ́s right and wrong to publish and the human behind the words, will be discussed and analysed. Combined with the qualitative content analysis, this paper will reach results that can relevant for discussions of print media, journalism, ethics and the way newspapers report a crisis.

Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.