Följandet arbete är en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords – The Reawakening. I början förklaras mitt syfte och mål med arbetet som följs av en frågeställning kopplat till det. Jag kommer även att beskriva olika teorier som jag tittade närmare på angående spelbalansering. För att inleda läsaren till spelet Dreamlords ska jag även förklara den generella spelprincipen av hela spelet. Därefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete. I denna text ska jag även förklara hur precautionstridsystemet fungerar med alla matematiska beräkningar för att sedan beskriva mitt verk som praktiskt resultat av arbetet. I slutet av rapporten inleder jag med en diskussion där mitt arbete sammanfattas och problem behandlas som uppstått vid arbetets gång. Texten beskriver i sin helhet hur man kan gå tillväga för att balansera ett spelsystem såsom Dreamlords precautionstridsystem. Som resultat av mitt arbete kan betraktas mitt balanseringsverktyg och denna reflekterande text som förhoppningsvis kommer att inspirera läsaren och flera andra personer som är intresserad av att balansera dataspel.

Uppsatsen är en reflektiv rapport om ett verk som behandlats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett designdokument för ett bilspel om riskhantering för körskolor. Innehållet i denna rapport behandlar från ett reflexivt perspektiv arbetet med att utforma ett lärande bilspel (serious game) för körskolor med fokus på riskhantering. Rapporten beskriver inledningsvis rapporten, verkets och spelets syfte och mål, samt fokus och problemställning. Därefter redogörs arbetsprocessen som tillämpats i skapandet av verket och sedan en reflekterande analys kring hur spelets designriktlinjer översatts till- och påverkat spelinnehåll. Sedan görs en analys och reflektion kring de största utmaningarna i utformningen av verket. Slutsatsen som presenteras i denna rapport vittnar om att de största problemen var frågor som att designa innehåll som var roligt och lärande, balansering av spel och lärandemoment, implementation av alkoholmoment, moralisering samt att utforma spel utifrån olika krav och ramar. De flesta av problemen har gått att hitta lösningar på om än svårt, samtidigt som vissa problem anses svåra att lösa då den avsedda produkten som verket beskriver inte existerar.

Rapporten handlar om programmet Game Maker som prototypverktyg, och vänder sig till personer och företag som skulle kunna vara intresserade av detta. Syftet med arbetet var att skapa ett spel i Game Maker, "Ittle Dew", samt skriva om Game Makers egenskaper och egenheter. Spelet färdigställdes i tid, och rapporten tar även upp en mängd designfrågor som dök upp under skapandet av detta. Med hjälp av två brev från personer med erfarenhet av Game Maker som prototypverktyg och för skapandet av färdiga spel, och diskussion av dessa brev, hävdar jag till sist att programmet väl duger för prototyper, så länge användaren känner till de begränsningar som rapporten tar upp.

Dokumentet innehåller två alster som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling 20 poäng C-nivå vid Högskolan i Skövde. Verket Antaal - ett speldesigndokument beskriver ett eget spelkoncept och det andra alstret, En världs födelse - en reflektion över Antaal, är en reflekterande rapport som behandlar verket.

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar verket Blueberry Garden – ett datorspel som utforskar möjligheterna till historieberättande genom endast interaktivitet och spelmekanik. Verket och texten är en produkt av Erik Svedängs examensarbete under våren 2008 vid Högskolan i Skövde. Genom kontinuerlig speltestning under projektets gång, där testpersoner fått spela spelet och sedan berätta om sina erfarenheter, har spelets möjligheter till att skapa meningsfulla narrativ försökt utrönas. Slutsatsen är att det mycket väl är möjligt att berätta historier enbart genom interaktivitet och spelmekanik. Resultatet måste dock tydligare presenteras som en berättelse för spelaren än vad som är fallet i Blueberry Garden.

Denna uppsats undersöker hur förhållandet mellan karaktären, interagerbarheten ochpresentationen påverkar möjligheterna för hur spelaren uppfattar berättelsen i spelenHalf-Life 2(Valve Corperation, 2004), Fallout 3 (Bethesda Game Studio, 2008) ochFahrenheit (Quantic Dream, 2005). Metoden för analyserna är baserat på Aarseths (2007)teorier och går ut på att jag själv spelat spelen och sedan analyserat dessa utifrån minaegna spelupplevelser. Analyserna tar även upp teorier och begrepp från andra forskare, såsom Marie-Laure Ryan, Andrew Rollings och Ernest Adams, Lee Sheldon och UlfWilhelmsson.Metoden för analyserna lyckas plocka fram flera unika berättartekniker och förhållandenfrån spelen. Bland annat den dolda storyn i Half-life 2, den ytterst interagerbara välden iFallout 3 samt de flera olika huvudkaraktärerna i Fahrenheit, och hur dessa påverkarspelarens uppfattning av berättelsen. Förhållandena är dock inte generella, utan unika förvarje spel, vilket medför att resultaten också är det, och kan därför inte ses som reglerutan mer som riktlinjer för hur en berättarteknik kan se ut.

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skaptas inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en datoranimerad speltrailer för det fiktiva spelet ”Ashes”, med ljudeffekter och musik. Trailern är 80 sekunder lång, renderad i 3D med tydliga inslag av 2D-grafik, med ljudeffekter och musik. Uppsatsen inleds med idén till verket och de mål som satts upp för arbetet. Därefter beskrivs verkets kontext i form av film, äventyrsgenren och existerande spel. Spelen beskrivs i förhållande till frågeställningen. Efter det förklaras hur det fiktiva spelet ”Ashes” förhåller sig till kontrasten 2D/3D, samt en genomgång av scenerna i trailern. Genomgången av de arbetsmoment som har ingått i framställandet av trailern belyser den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i uppsatsen är att skillnaderna mellan 2D- och 3D-grafik går att använda och utnyttja som ett verktyg för speldesign och historieberättande.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lärandepraktiker och meningsskapande samspel när de spelar digitala spel tillsammans. Barn i årskurs två har delats in i fyra grupper. Två av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de båda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i två steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett påföljande stimulated recall-samtal där den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen använder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen. Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel äger rum mellan spelare och åskådare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning. Strategierna realiseras genom arbetsfördelning mellan barnen, där fördelningen kan vara större eller mindre. En relevant parameter är utsträckningen i vilken spelaren antingen är en fullt agerande spelare med eget initiativtagande, eller som motsats intar rollen av utförare av åskådarnas instruktioner. En annan parameter relevant för samtliga strategier är huruvida barnet utgår från ett situerat avatar-perspektiv eller ett mer holistiskt nivå-perspektiv vid val av strategi. Spel har en enorm motiverande kraft och barn samlas gärna kring datorn och spelar dataspel. Där kan de använda sina samlade kunskaper och inre motivation för att prova olika strategier vid problemlösning. Flera olika fenomen känns igen från tidigare forskning; flow, inre motivation, utforskande spelstrategier och målsökande spelstrategier. Den aktuella studien bidrar med en metod, en analysmodell samt begrepp för ökad förståelse av gemensamt lärande.

Examensarbetets stora fokus baseras på hur en kvinnlig antagonist skapas både utifrånestetiska och praktiska premisser. För den estetiska och tekniska normen utgick jag ifrånspelet Devil May Cry 4 (Capcom, 2008). Utifrån spelets modeller kunde en studie genomföraspå enstaka karaktärer där de tekniska begränsningar och den estetiska utformningen kundefastställas. Först har jag skapat ett koncept som baseras på de estetiska valen, och utifrånstudien fick jag fram informationen där jag kunde med hjälp av 3d program som användsinom spelbranschen tag fram en egen karaktär, i det här fallet en kvinnlig antagonist.Jag har velat skapa en kvinnlig spelkaraktär utifrån konventioner som samtidigt utmanas. Denkvinnliga antagonisten baseras på estetiska val och teman som framhäver karaktärenspersonlighet. Mina problemställningar är Hur kan koder och konventioner användas för attskapa en stark och framträdande kvinnlig karaktär? Och Hur kan de estetiska tillvalenappliceras med dagens tekniska metoder?

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samhället vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar när det gäller digital teknik, dock är det få skolor som lyckats integrera tekniken med lärandet på ett bra sätt. Samtidigt är den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag. Syftet med studien är att får en större förståelse för hur elever anser digital medieanvändning påverkar språkinlärningen i engelska. Ur många teoretiska perspektiv på andraspråksinlärning är kommunikationen central. Forskare som Stephen Krashen betonar vikten av verklig kommunikation och naturligt tillägnande av språkinflöde. Tidigare studier visar att surfa på internet, spela datorspel och använda sociala medier påverkar elevers vokabulär positivt men den skriftliga förmågan negativt. I enkätstudien och intervjuerna framkom det att eleverna ansåg att hörförståelsen och läsförståelsen i engelska gynnades mest av den digitala medieanvändningen. Den muntliga förmågan och skriftliga förmågan gynnades inte i samma utsträckning. Även den bristande kvalitén på det språk eleverna mötte i digitala medier ansåg eleverna påverka inlärningen negativt. I användningen av digitala medier ansåg eleverna att de fick använda språket på riktigt. Språket de mötte i digitala medier hade kopplingar till deras tidigare erfarenheter, intressen och behov och därför ansåg de att språkinlärningen underlättades.