<p>Detta är en C-uppsats i ämnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. Då de etiska frågeställningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har väckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus på detta ämne.</p><p>Uppsatsen behandlar frågeställningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik när hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter där det förekommer rasism eller etniska motsättningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som använts för att komma fram till ett svar på frågeställningen är bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter från Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats närmare är <em>Grand Theft Auto: San Andreas</em> (2004) och <em>Resident Evil 5</em> (2009) som båda har fått utstå kritik i media för att vara rasistiska eller för att förespråka negative stereotyper.<em></em></p><p>Mitt syfte är att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner på ett fördelaktigt sätt.</p><p>Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna ändra på vissa variabler för att få ett bredare accepterat spel. Från Andrew och Rollings (2004) teori kunde jag dra slutsatsen att hur kritiskt bemött ett spel blir står i direkt relation till två variabler: <em>kontroversiellt innehåll</em> och <em>visuell realism</em>.</p>

<p>Detta arbete utgår från frågeställningen om vad det finns för förutsättningar för att använda elektroniska spel med avseende att användas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser särskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lärarutbildning, men också till vilka krav som skolan ställer på ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frågeställning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har också litteratur och föreläsningsinformation studerats.</p><p>Resultatet tyder på att matematikundervisningsspel behöver betraktas och användas som ett pedagogiskt medel av både elever och lärare för att de ska vara effektiva. Matematiklärare behöver utbildas om hur dessa spel ska användas, då spelen blir som mest effektiva först när eleverna får reflektera över sitt spelande och då läraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning. Matematikundervisningsspel behöver utvecklas i enlighet med de riktlinjer som forskning har presenterat för att ett undervisningsspel ska ge bäst resultat. Spelen behöver också utvecklas med avsikt att följa matematikens läroplan och lärandemål, samt påvisa att dessa följs. Idag har inte alla skolor tillgång till den hårdvaruplattform som krävs för att kunna använda matematikundervisningsspel, men fler skolor satsar på att se till att denna tillgång finns.</p><p> </p>

<p>Detta arbete tar upp iden om att datorspel kan användas som ett hjälpmedel för att förstå och hantera komplexa system, för den enskilde spelaren såväl som för forskare. Arbetet fokuserar på ett antal kritiska faktorer: möjligheter, problem och frågeställningar, samt tar upp en diskussion kring möjligheten att se datorspel som världar, lika verkliga som vår egen, då vi ser på det från en position innanför systemet, genom speljaget som en agent i den virtuella världen, och vilka implikationer detta kan få för hur vi kan lära oss att förstå och hantera komplexa system.</p><p>Vi lever i en verklighet i vilken vi omges av komplexa system, både sådana vi skapat själva och sådana som finns naturligt. Det är en paradox att den teknologiska utvecklingen som strävar efter att förenkla vår tillvaro också undantagslöst komplicerar den. Att försöka hitta nya vägar att kunna lära oss att förstå och hantera dessa komplexa system är därför viktigt, och här presenteras datorspelet som ett tänkbart redskap för att göra just detta.</p>

<p>Dokumentet innehåller två alster som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling 20 poäng C-nivå vid Högskolan i Skövde.</p><p>Verket Antaal - ett speldesigndokument beskriver ett eget spelkoncept och det andra alstret, En världs födelse - en reflektion över Antaal, är en reflekterande rapport som behandlar verket.</p>

<p>Uppsatsen är en reflektiv rapport om ett verk som behandlats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett designdokument för ett bilspel om riskhantering för körskolor. Innehållet i denna rapport behandlar från ett reflexivt perspektiv arbetet med att utforma ett lärande bilspel (serious game) för körskolor med fokus på riskhantering. Rapporten beskriver inledningsvis rapporten, verkets och spelets syfte och mål, samt fokus och problemställning. Därefter redogörs arbetsprocessen som tillämpats i skapandet av verket och sedan en reflekterande analys kring hur spelets designriktlinjer översatts till- och påverkat spelinnehåll. Sedan görs en analys och reflektion kring de största utmaningarna i utformningen av verket. Slutsatsen som presenteras i denna rapport vittnar om att de största problemen var frågor som att designa innehåll som var roligt och lärande, balansering av spel och lärandemoment, implementation av alkoholmoment, moralisering samt att utforma spel utifrån olika krav och ramar. De flesta av problemen har gått att hitta lösningar på om än svårt, samtidigt som vissa problem anses svåra att lösa då den avsedda produkten som verket beskriver inte existerar.</p>

I denna uppsats har jag undersökt spelmediet ur ett kommunikationsperspektiv och kopplat det till teorier om marknadsföring. Detta för att se vilka förutsättningar och egenskaper mediet kan ha som marknadsföringskanal. Teorier inom spel, kommunikation och marknadsföring har studerats som grund för en analys av mediet ur de två perspektiven. Grundläggande teorier inom marknadsföring med inriktning på reklam har beskrivits. Därefter har spel beskrivits och analyserats i förhållande till kommunikationsteorier för att se vilka förutsättningar mediet har som kommunikationskanal. Efter att ha analyserat mediet ur ett kommunikationsperspektiv har jag kommit fram till att mediet har mycket gemensamt med traditionella medier. Även om spel har en mer komplex uppbyggnad och spelaren är mer delaktig i kommunikationen fungerar mediet i grunden på samma sätt som äldre medier. Därefter har jag kopplat den analysen till marknadsföringsteorier för att se vilka problem eller möjligheter som finns för marknadsföring. Många egenskaper spelmediet besitter har kartlagts för att visa vilken betydelse detta har för marknadsföringen. Ur analysen mot teorier om marknadsföring fann jag stora förutsättningar för att använda mediet att marknadsföra sig genom. Men för att kunna utnyttja mediet på bästa sätt krävs kunskap och förståelse för mediet då det öppnar för möjligheter och problem som marknadsföringskanal. / In this paper I have examine the game medium through a communication perspective and connected it to marketing theories to see the possibilities and characteristics that the medium offers for marketing. Theories of game, communication and marketing have been studied as a base for analysing the medium through the two perspectives. Basic theories of marketing and advertising have been described. The game medium have then been described and analysed in connection to communication theories to see the condition the medium have as a channel for communication. After analysing game and communication I have concluded that the medium have a lot in common with traditional media. Even though games have a more complex design and higher involvement with the player, the communication resembles older media. After that I connected the analyse of game and communication to marketing theories to find problems or possibilities for marketing. Many of the game mediums characteristics have been mapped to prove the effect this have on marketing. In analysing how the game medium can work as a channel for marketing I find great potential for marketing. To make marketing through the medium effective it require knowledge and understanding to se the possibilities and problems.

Detta är en C-uppsats i ämnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. Då de etiska frågeställningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har väckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus på detta ämne. Uppsatsen behandlar frågeställningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik när hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter där det förekommer rasism eller etniska motsättningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som använts för att komma fram till ett svar på frågeställningen är bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter från Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats närmare är Grand Theft Auto: San Andreas (2004) och Resident Evil 5 (2009) som båda har fått utstå kritik i media för att vara rasistiska eller för att förespråka negative stereotyper. Mitt syfte är att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner på ett fördelaktigt sätt. Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna ändra på vissa variabler för att få ett bredare accepterat spel. Från Andrew och Rollings (2004) teori kunde jag dra slutsatsen att hur kritiskt bemött ett spel blir står i direkt relation till två variabler: kontroversiellt innehåll och visuell realism.

Aim The main purpose of this study was to compose and test the validity of a cognitive test battery to determine e-sport athletes’ strengths and weaknesses. The second purpose was to investigate their physical fitness. Hypothesis 1: The elite players will perform better in a number of cognitive and fine motor tasks compared to recreational gamers. Hypothesis 2: The elite players’ aerobic capacity cannot be very low (&lt;2,5 VO2 L/min for 20-29 year olds) according to Andersson since that would affect their e-sport performance negatively. Hypothesis 3: A great number of the elite players will not be able to match the demands (&gt;198 seconds) for a healthy back in the Biering-Sørensen test. Method 25 male test subjects were divided into three groups, elite players (E) [10], recreational players (R) [10] and non-players (N) [5]. The elite group consisted of two professional e-sport teams á five persons, one Counter Strike: Global Offensive-team (CS) and one League of Legends-team (LOL), ranging between 17 and 25 years of age (mean age 21,5). R ranged between 21 and 29 years of age (mean 24,9) had all played fighting games, MOBA, online-FPS, online-3PS or RTS games minimum once a week in a 6 month period or more but never competed in them. N ranged between 25 and 32 (mean 28, 4) years of age and had at a maximum tried these kinds of games but never used them for recreational purposes. E, R and N performed a test battery for reaction speed, strategy, perception, situation awareness, keyboard stamina, hand-eye coordination, spatial orientation and anticipatory skill. E was also tested for physical fitness through Ekblom-Bak submaximal cycle ergometer test and back strength with Biering-Sørensens (BS) test. Results E estimated VO2max was 3,83 L/min (SD = 0,38) and E’s mean result from BS back test was 133 s (SD = 54). The elite players did not perform significantly better in any of the cognitive or fine motor task than the recreational players. Conclusion The elite player’s results from the BS test confirms hypothesis 3 and indicates unhealthy backs. The only significant difference within the cognitive tests between E and R is to the E groups disadvantage; surprisingly they showed inferior results in the anticipatory skill test. Their aerobic capacity confirms hypothesis 2, the elite players VO2max was not very low, placing the E group in the upper half of the average in their age group. Furthermore, the test battery cannot be used for talent scouting but could possibly be used to determine cognitive weaknesses. / Syfte Huvudsyftet med denna studie var att sammansätta och testa validiteten i ett kognitivt testbatteri för att bestämma e-sportatleters styrkor och svagheter. Det andra syftet var att undersöka deras fysiska status. Hypotes1: Elitspelarna kommer att prestera bättre i en rad kognitiva och finmotoriska uppgifter jämfört med rekreationsspelare. Hypotes 2: Elitspelarnas aeroba kapacitet kan inte vara mycket låg (&lt;2,5 VO2 L/min för 20-29åringar) eftersom det skulle påverka deras e–sportprestation negativt. Hypotes 3: Ett stort antal av elitspelarna kommer inte att kunna matcha kraven för en frisk rygg (&gt;193 sekunder) i Biering-Sørensentestet. Metod 25 män delades in i tre grupper, elitspelare (E) [10], rekreationsspelare (R) [10] och icke-spelare (N) [5]. Elitgruppen bestod av två professionella e-sportslag á fem personer och ett Counter Strike: Global Offensivelag (CS) och ett League of Legends-lag (LOL), ålder mellan 17 och 25 år (medelålder 21,5 ). R-gruppen varierade mellan 21 och 29 år (medelvärde 24,9 ) hade alla spelat fightingspel, MOBA, online-FPS, online-3PS eller RTS-spel minst en gång i veckan under en 6 månaders period eller mer men aldrig tävlat i dem. Grupp N varierade mellan 25 och 32 år (medel 28,4) och hade som högst provat dessa typer av spel, men aldrig använt dem i rekreationssyfte. Grupp E, R och N utförde ett testbatteri för reaktionshastighet, strategi, perception, situationsmedvetenhet , tangentbord uthållighet, öga-handkoordination, spatial förmåga och antecipatorisk skicklighet. Grupp E också testades fysiskt genom Ekblom-Bak submaximala cycle ergometertest och ryggstyrka genom Biering-Sørensens (BS) test. Resultat Grupp E:s beräknade VO2max var 3,83 l/min (SD = 0,38) och elitgruppens medelresultat av BS ryggtest var 133 s (SD=54). E presterade inte signifikant bättre i någon av de kognitiva eller finmotoriska uppgifterna än R. Slutsats Elitspelarnas resultat från BS-testet bekräftar hypotes 3 och påvisar ohälsosamma ryggar. Den enda signifikanta skillnaden inom de kognitiva testerna mellan E och R är till E-gruppens nackdel, överraskande visade de sämre resultat i det antecipatoriska skicklighetstestet . Deras aeroba kapacitet bekräftar hypotes 2, elitspelarnas VO2max var inte mycket låg, E-gruppen placerade sig i den övre hälften av genomsnittet för sin åldersgrupp. Testbatteriet kan inte användas för talangscouting men eventuellt för att upptäcka kognitiva svagheter.

The main purpose of this study is to investigate the unintentional learning that happens during the use of computer games. With the use of interviews with students in the ages 13-15 who all have played the game series Assassin’s Creed, and then compared them with students who does not play the game, we have been able to identify that some learning is taking place, but that the student’s attitude towards the subject, and their maturity, also is vital for the learning. Even tough, the students who didn’t really enjoy history as a subject showed better knowledge after playing the game, than the students who hadn’t played at all, which indicates that computer games can be a good source for learning. Another purpose was to investigate the students’ attitude towards using computer games in their education. Interestingly all the students we interviewed, even those who are not interested in computer games were positive to the use of computer games in some form in their education, either themselves playing, or the teacher using it as a form of interactive media to show a certain event or person. Our conclusion shows that computer games are a good source of learning, and the use of computer games as a pedagogic tool in the education definitely should be a subject for further research.

Many modern single-player role-playing games offer the player a power fantasy where the experience is designed to make the players feel powerful right from the start, with enemies and challenges that scale to the player characters level and abilities. This study explores what happens with play when power fantasy is replaced with decentralization and especially how this decentralization affects the player’s experience of failure and death. To explore this, three experienced The Elder Scrolls V: Skyrim-players played the game with the modification Requiem - The Roleplaying Overhaul. After the participants had played at home for at least 8 hours they each participated in individual semi-structured interviews about their experiences. The interviews were transcribed and a grounded theory coding was performed. Finally the results were analyzed to find common themes. The study found that there was initial frustration due to expecting a power fantasy experience but once players adapted, the increased difficulty of decentralization was enjoyable as long as the player’s agency was not taken away and the world and its difficulty was logical. While the scope of the study is too small to draw generalizable conclusions it nevertheless shows that decentralized, difficult games work well for certain players. Future research is required on how to mitigate the effects of the initial obstacle. / Många moderna single-player-rollspel erbjuder spelaren en maktfantasi där denne ska känna sig kraftfull direkt från spelets start genom att spelets fiender och utmaningar är baserade på spelarkaraktärens nivå och förmågor. Den här studien utforskar vad som händer när denna maktfantasi ersätts med en värld som inte anpassar sig efter spelaren, en så kallad decentraliserad värld. Specifikt undersöks hur decentraliseringen påverkar spelarens upplevelse av misslyckande och spelardöd. För att utforska detta spelade tre spelare The Elder Scrolls V: Skyrim med modifikationen Requiem - The Roleplaying Overhaul i åtta timmar. Efter att deltagarna spelat utfördes individuella semistrukturerade intervjuer och intervjuerna transkriberades. Därefter genomfördes en grounded-theory kodning och analys för att finna gemensamma teman. Resultatet visar att det till en början uppstod frustration hos spelarna på grund av att de väntade sig en maktfantasi. Men när spelarna anpassade sin spelstil kom det fram att svårighetsgraden i en decentraliserad värld ökade underhållningsvärdet så länge spelaren kände att denne kunde påverka sin situation och att svårighetsgraden är grundad i spelvärldens logik. Emedan omfånget av studien är för liten för att dra några generella slutsatser visar den att decentraliserade spel med hög svårighetsgrad är underhållande för vissa spelare. Vidare forskning behövs på hur spelare lättare ska komma över den initiala tröskeln.