O presente resumo apresenta a problemática da formação da sociedade do turismo inserida no sistema capitalista de produção. Utilizou-se como metodologia a dialética histórico-estrutural e as categorias de análise foram Ideologia, Poder Simbólico, Identidade Étnica, Desenvolvimento Sustentável, Região Turística e Sistema Turístico, as quais deram suporte à análise empírica, caracterizada como estudo de caso. Como resultado, infere-se que os processos históricos da formação de destinos turísticos, aparentemente de sucesso, são resultantes de um conjunto de fatores, principalmente do empreendedorismo de empresários locais, que desencadearam o desenvolvimento do turismo, às custas ambientais, gerando desigualdade social, a partir da imposição simbólica e ideológica das classes política e economicamente dominantes. / Submitted by Marcelo Teixeira (mvteixeira@ucs.br) on 2014-05-15T16:28:02Z No. of bitstreams: 1 Dissertacao Manoela C Valduga.pdf: 1060898 bytes, checksum: 939fb0a08876afc9fe679c7bad73c0a4 (MD5) / Made available in DSpace on 2014-05-15T16:28:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao Manoela C Valduga.pdf: 1060898 bytes, checksum: 939fb0a08876afc9fe679c7bad73c0a4 (MD5) / The present abstract presents the problem about the tourism society composition in the capitalism sistem. the method of this work is the historical structural dialectics and the categories Ideology, Symbolic Power, Ethnic Identity, Defensible Development, Touristic Region and Touristic System which supported the empiric analysis, characterized as case study. As result, It was noticed that the historical process that form touristy destinations, apparently with success, is resultant from a conjunct of factors, mainly the enterprising of some local businessmen, that released the Touriem development from the sybolic and ideologic imposition of the political and economical prevailing classes.

O presente resumo apresenta a problemática da formação da sociedade do turismo inserida no sistema capitalista de produção. Utilizou-se como metodologia a dialética histórico-estrutural e as categorias de análise foram Ideologia, Poder Simbólico, Identidade Étnica, Desenvolvimento Sustentável, Região Turística e Sistema Turístico, as quais deram suporte à análise empírica, caracterizada como estudo de caso. Como resultado, infere-se que os processos históricos da formação de destinos turísticos, aparentemente de sucesso, são resultantes de um conjunto de fatores, principalmente do empreendedorismo de empresários locais, que desencadearam o desenvolvimento do turismo, às custas ambientais, gerando desigualdade social, a partir da imposição simbólica e ideológica das classes política e economicamente dominantes. / The present abstract presents the problem about the tourism society composition in the capitalism sistem. the method of this work is the historical structural dialectics and the categories Ideology, Symbolic Power, Ethnic Identity, Defensible Development, Touristic Region and Touristic System which supported the empiric analysis, characterized as case study. As result, It was noticed that the historical process that form touristy destinations, apparently with success, is resultant from a conjunct of factors, mainly the enterprising of some local businessmen, that released the Touriem development from the sybolic and ideologic imposition of the political and economical prevailing classes.

Studien syftar till att undersöka brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen, för att skapa ett tryggare samhälle. Huvudfokus har varit att utföra en jämförande studie av stadsdelarna Vallastaden och Skäggetorp i Linköping. Uppsatsen syftar till att undersöka hur dessa skiljer sig åt utifrån de teoretiska utgångspunkter studien behandlar gällande brottsförebyggande planering. De teoretiska utgångspunkter som behandlas i studien är valda utifrån dess lämplighet för uppsatsens syfte, därmed läggs fokus på teorier och begrepp som behandlar brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen i relation till trygghet. Bland annat används CPTED, Defensible space och Broken Windows, där inflytelserika författare är Oscar Newman, C. Ray Jeffrey, James Q. Wilsson, och George L. Kelling. Ytterligare teoretiska utgångspunkter som studien behandlar är trottoarer/gators upplevda trygghet, kameraövervakning, kvinnors upplevda trygghet och brottsförebyggande planering, där Jane Jacobs, Boverket, Carina Listerborn och BRÅ bland annat är ledande författare. För att undersöka studiens syfte har tidigare teoretiska utgångspunkter använts och även utförda observationer i respektive stadsdelar. För att vidare erhålla ytterligare empiri har en intervju med en kommunpolis i Linköping ägt rum. Detta för att få en ökad förståelse för hur polisen arbetar kring brottsförebyggande åtgärder och hur de samarbetar med andra aktörer för att skapa en minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället. Studiens empiriska material bestående av observationer och intervju har sammanställts och därefter har en analys genomförts för att få svar på syfte och frågeställningar som studien behandlar. Resultatet av studien visar att den upplevda tryggheten påverkas av städers fysiska form, och att detta i sin tur har betydelse för brottsligheten i samhället. En god placering och utformning av bland annat byggnader, parker, centrumfunktioner och gång- och cykelvägar är en förutsättning för att en informell övervakning överhuvudtaget ska kunna ske. Detta bidrar i sin tur till ett konstant rörelseflöde av människor, vilket kan minska brottslighet. Det framkommer även att det inte är en enkel uppgift där endast en ensam aktör bär ansvaret, utan det krävs att ett flertal aktörer samverkar för att öka tryggheten och minska brottsligheten.

There is a lack of emphasis in the planning world, both academically and in the field, on preventing crime. Defensible Space and Crime Prevention through Environmental Design (CPTED) has been the two main approaches taken by planners and criminal justice officials that is design-based and that has brought some level of collaboration between the two professions. This study will analyze the built environment of select crime hotspots in the city of Boston from a design-based crime prevention perspective in order to draw correlations between high crime areas and elements of design-based theories. Using GIS, a kernel density analysis is conducted in 8 of the 13 neighborhoods in the city of Boston. Pictures taken during field observations of the hotspots are used to compare strong and weak examples of design-based crime prevention theories. A CPTED matrix is also used to provide a weighted score to Roxbury, a neighborhood that ranks high in both property and violent crime. Overall, the kernel density results reveal that the hotspots in Roxbury tend to be higher in quantity but less dense and smaller in size than other Boston neighborhoods. This study reveals that for poorer neighborhoods the condition of land uses seems to be a more prevalent factor of the physical environment than the land-use mix that are exhibited in middle and upper class sections of the city. Urban planners play a key role in bringing together and maintaining land uses that will be less conducive to crime given a neighborhood’s or greater geographic area’s history and current socioeconomic and crime context.

Denna uppsats innehåller en uppföljningsstudie av Malmö Områdesundersökning 2012 (MOMS) med ett närmare fokus på delområdena Annelund och Södervärn. I dessa delområden konstaterades att övervägande del respondenter är trygga eller delvis trygga i sitt bostadsområde trots flera omständigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi eftersträvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervägande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter.Uppsatsen innehåller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgång av forskningsläget kring faktorer som påverkar tryggheten på olika sätt.Resultaten visar att den övervägande tryggheten i delområdena kan bero på att Annelund och Södervärn är belägna i närheten till olika mötesplatser där invånare träffas och får möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. Delområdena har av olika anledningar genomströmningar av människor som naturligt övervakar områdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invånarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare gränsdragningar mellan invånarnas privata utrymmen än i Södervärn, men att känslan av tillhörighet till sitt bostadsområde var starkare i Södervärn med kringliggande delområden. Delområdenas belysning gav övervakningsmöjligheter på gångstråk, runt bostadshus, promenadstigar med mera, även i mörker. De personer som upplever sig mest trygga är de som har bott länge i bostadsområdet och i närliggande områden finns det platser där ungdomar kan spendera sin fritid, vilket haft positiv betydelse för trygghetsbilden i respektive område. / This paper is a follow-up study of the 2012 Malmö Neighbourhood Survey (Malmö Områdesundersökning 2012), focusing more closely on the districts Annelund and Södervärn. The respondents of these districts reported in Malmö Neighbourhood Survey that they felt predominantly safe or partly safe in their neighbourhood, despite several conditions that correlate with high fear of crime. In this paper we have aimed to qualitatively study, with observation studies and interviews with key informants, underlying mechanisms that explains the respondents predominant neighbourhood safety.The paper contains a detailed description of the phenomenon "fear of crime" and a review of factors that through research have been proven to affect the level of fear of crime.The results in this study shows that the predominant safety in Annelund and Södervärn is due to the districts presence to meeting-points, where residents are given the opportunity to establish commonly defined informal rules of conduct and acceptable behaviour. The districts have by different reasons a vivid throughflow of people that naturally surveil the districts streets and places and we found good opportunities for the residents to naturally surveil their immediate housing environment owing to the residential buildings physical structure. We concluded that Annelund has more visible delineations between the residents private areas and the public areas, but the residents feeling of belonging to their neighbourhood were stronger in Södervärn and it's surrounding districts. The districts lighting gave good surveillance opportunities, daytime and night-time, on walking paths, around residential buildings and alike. The residents that experienced the least fear of crime (or highest levels of safety) had lived in the neighbourhood for a long time and in the nearest area we found community youth centers, which have positively affected Annelund and Södervärns neighbourhood safety.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur trygghetsaspekter integrerats i implementeringen av det strategiska dokumentet Grönare Stockholm. Dokumentet innehåller riktlinjer för hur stadens parker och naturområden skall planeras och förvaltas, med fokus på gröna frågor. Metoderna som använts för datainsamling i denna kvalitativa studie är en kombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjustudie där fyra projekt inom parker, gångstråk och torg undersökts i en fallstudie. Fem tjänstepersoner på Trafikkontoret i Stockholms stad har intervjuats i syfte att erhålla deras beskrivning av hur trygghetsaspekter integrerats i dessa fyra projekt inom Grönare Stockholm. Fyra av intervjupersonerna var projektledare och den femte var verksamhetsutvecklare för Grönare Stockholm som helhet. Materialet har analyserats genom ett deduktivt angreppssätt med hjälp av första och andra generationens trygghetsprinciper som presenteras i teorin Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). Resultatet visar att trygghetsprinciperna integrerats i hög grad i de projekt som studerats i fallstudien, även om det tagit sig olika uttryck beroende på respektive projekts förutsättningar. Det visade sig att sociala frågor och trygghetsfrågor haft stort fokus i samtliga projekt, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av Grönare Stockholm inte speglar vad som framkommer i det strategiska dokumentet. / The purpose of this study is to describe and analyze how safety aspects has been integrated in the implementation of the strategic document Grönare Stockholm. The document contains guidelines regarding how the city’s parks and green areas should be planned and managed, with focus on green aspects. The methods used for data collection in this qualitative study is a combination of literature study, document study and interview study where four projects within parks, walkways and squares have been examined in a case study. Five officials at The Traffic Administration Office in the municipality of Stockholm have been interviewed in order to acquire their description of how safety aspects has been integrated in these four projects within Grönare Stockholm. Four of the interviewees were project managers and the fifth was a business developer for Grönare Stockholm overall. The material has been analyzed through a deductive approach with the first and second generation of safety principles which are presented in the theory Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). The results show that the safety principles have been integrated largely in the projects that were studied within the case study, even though it has taken different forms depending on each projects prerequisites. It turned out that social and safety aspects had a big focus in all projects, which means that the practical application of Grönare Stockholm doesn’t reflect what emerges in the strategic document.

Text in Afrikaans / Hierdie navorsing fokus op misdaadvoorkoming by nywerhede met Transvaal Suiker Beperk as geselekteerde studieveld. Die meganiese en fisiese misdaadvoorkomingsmaatreëls aan die hand van Oscar Newman se verdedigbare mimte model is as basis gebruik. Bestaande misdaadvoorkomingsmaatreëls te Transvaal Suiker Beperk is geëvalueer en aanbevelings is gemaak waar nodig. Die waarde van primêre fisiese versperrings ten opsigte van misdaadvoorkoming is beklemtoon tydens hierdie studie. Sonder die ondersteuning van konvensionele elektronika, en die insette van die mensfaktor, is fisiese misdaadvoorkomingsmaatreëls van geringe waarde. Omgewingsontwerp sluit hierby aan. Effektiewe misdaadvoorkoming verg deurlopende kreatiewe denke met toepaslike optrede. / This research focus on crime prevention at industries with Transvaal Sugar Limited as selected study field. The mechanical and physical crime prevention measures, based on Oscar Newman's defensible space model, was used as focus point. Crime prevention measures in place at Transvaal Sugar Limited was evaluated and the necessary recommendations made. The value of the primary physical barriers in regard off crime prevention was emphasised in this study. Without the support of conventional electronics, together with the inputs of the human factor, physical crime prevention measures will be of little value. Environmental design joins this field. Effective crime prevention needs continuous creative thinking together with the necessary action. / Criminolgy / M. A. (Kriminologie)

Ce projet de recherche s'articule sur la validation de notre hypothèse qui affirme que l’introversion résidentielle dans la communauté métropolitaine de Montréal (CMM), ce n’est qu'une étape ultime vers la fermeture résidentielle. Ainsi, que ces lotissements prennent d’autres formes d’enclosure, qui diffèrent du modèle des Gated Communities (GCs) étatsuniennes. Ce dernier se caractérise par la clôture, la gouvernance privée, le marquage d’entrée par les portails et le flicage à travers la vidéosurveillance. Cette enclosure introvertie se réalise par la forme urbaine ̶ semi-fermée ̶ des ensembles résidentiels. Cependant, ces enclaves montréalaises se dirigent vers le modèle d’enclavement francilien; qui se caractérise par le passage doux (inaperçu) vers la fermeture résidentielle (Paquot, 2009). Précisément, nous viserons à étudier la typo-morphologie du phénomène des GCs et ses impacts par la rupture physico-spatiale, et par la ségrégation socio-spatiale sur le territoire urbain et suburbain. Notre champ d’expérimentation est la CMM. Cependant, une revue critique de la littérature sur le phénomène dans quatre territoires des pays suivants : au Canada, dans l’Ouest canadien, en France, dans l’Île-de-France, au Mexique, dans la région métropolitaine de Puebla et aux États-Unis à Los Angeles, nous a permis de tirer des conclusions en matière de définition et de divergence. La définition des GCs selon la littérature actuelle est très restreinte, elle exclut d’autres types enclos qui ne se renferment pas avec leurs clôtures, mais beaucoup plus avec leurs formes urbaines semi-fermées. Ces derniers types nous l’avions destinée à une nouvelle désignation : enclaves résidentielles introverties (ERI). Cela est après avoir réfuté la désignation d'« enclave résidentielle » utilisée par les auteurs francophones. Cette dernière n’est pas précise, elle inclut notamment tous les ensembles résidentiels qui se distinguent avec leur style individualisé par apport à leurs alentours, voire même si leur forme urbaine est ouverte. En outre, nous voulons démontrer que ces formes urbaines semi-fermées sont vraiment des lacunes au niveau des ententes conclues entre la ville (autorité locale) et les promoteurs au Québec. Ces formes urbaines sont en antinomie avec les principes du développement durable. Elles rendent la possibilité d’offrir un transport écologique impossible, leur structure est irréversible sauf si l'on va recourir à la démolition de certaines maisons pour désenclaver l’ensemble. Ces lotissements semi-fermés empêchent la circulation en éliminant la connexion de leurs rues intérieures avec le reste des voies passantes qui tissent le tissu urbain toutes autour. Parfois le panneau « cul-de-sac » garantit l’exclusivité des rues intérieures de l’ensemble résidentiel. Cette forme urbaine encourage les déplacements massifs en automobile vers les lieux de travail, étant donné qu'elle est localisée souvent loin des voies desservies par le transport en commun. En outre, cette forme semi-fermée complique l’intervention des pompiers en cas d’incendie. / This research focuses on the validation of our hypothesis which states that residential introversion in the metropolitan community of Montreal (MCM) is only the last step of residential closure. These developments are taking other forms of enclosure which differ from the design of American gated communities (GCs). These communities are characterized by the enclosure, private governance, policing through video surveillance and the marking of entry by gates. The introverted enclosure is achieved by the urban form semi-closed of residential development. However, these enclaves are like the model of closed developments in Île-de-France. This later is characterized by the uncontrolled progression to closed residential development (Paquot, 2009). Precisely, we shall study the typo-morphology of the phenomenon of GCs and their impacts of physical rupture and social-space segregation of urban and suburban territory. Our area of experimentation is the MCM, however, a criticized review of literature that analyses the phenomenon in four countries (the Canadian West; Île-de-France, France; Puebla, Mexico; and Los Angeles, United States of America) allowed us to draw conclusions regarding the divergence of definitions. The definition of GCs according to the current literature is very limited. It excludes other types of residential closing that are not characterised by their fences, but more with their semi-enclosed urban forms. So, we have refuting the label of "residential enclave" used by French authors, and then we have assigned these types a new designation: introverted residential enclaves (IRE). Our resentment is that the term of enclave residential is not precise: it includes the residential development that stands out with individual style by contributing to its surroundings, even if the urban form is open. Furthermore, we show that these semi-enclosed urban forms are indeed gaps in conventions between the local authorities and developers in Quebec. These urban forms are in contradiction with the principles of sustainable development. They imped the possibility of providing an ecological transport. Their structure is irreversible, without the demolition of certain houses in order to open up the whole. These shapes prevent also pedestrian traffic. Sometimes the panel "cul-de-sac" guarantees exclusivity of internal streets to their resident. / Plusieurs logiciels utilisés dans la réalisation des pièces graphiques incluses dans ce mémoire : ArcGIS 10; Autocad 2012; GIS Consortium de la Ville de Chicago; PowerPoint 2010, Photoshop... etc. Notre recherche est la première et la seule qui aborde le phénomène de l'introversion résidentielle au Québec. Elle se focalise sur le postulat de la représentation du phénomène de l’introversion résidentielle autant qu’une forme urbaine fermée ou semi-fermée d’une descendance accouplée aux GCs étatsuniennes. De la gated community américaine vers l’enclave francilienne, à l’introversion résidentielle montréalaise. À l'aide de notre analyse typo-morphologique, basée principalement sur la théorie de Rossi (1966), nous avons dévoilé sur un nouveau fait urbain qui existe dans la communauté métropolitaine de Montréal. Nous l'avions désigné par : enclaves résidentielles introverties (ERI).

No description available.

Text in Afrikaans / Hierdie navorsing fokus op misdaadvoorkoming by nywerhede met Transvaal Suiker Beperk as geselekteerde studieveld. Die meganiese en fisiese misdaadvoorkomingsmaatreëls aan die hand van Oscar Newman se verdedigbare mimte model is as basis gebruik. Bestaande misdaadvoorkomingsmaatreëls te Transvaal Suiker Beperk is geëvalueer en aanbevelings is gemaak waar nodig. Die waarde van primêre fisiese versperrings ten opsigte van misdaadvoorkoming is beklemtoon tydens hierdie studie. Sonder die ondersteuning van konvensionele elektronika, en die insette van die mensfaktor, is fisiese misdaadvoorkomingsmaatreëls van geringe waarde. Omgewingsontwerp sluit hierby aan. Effektiewe misdaadvoorkoming verg deurlopende kreatiewe denke met toepaslike optrede. / This research focus on crime prevention at industries with Transvaal Sugar Limited as selected study field. The mechanical and physical crime prevention measures, based on Oscar Newman's defensible space model, was used as focus point. Crime prevention measures in place at Transvaal Sugar Limited was evaluated and the necessary recommendations made. The value of the primary physical barriers in regard off crime prevention was emphasised in this study. Without the support of conventional electronics, together with the inputs of the human factor, physical crime prevention measures will be of little value. Environmental design joins this field. Effective crime prevention needs continuous creative thinking together with the necessary action. / Criminolgy / M. A. (Kriminologie)