Abstract Forskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem där verksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet i teamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genom att undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samt centrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete med att uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om tre teammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse av skapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevs som viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har stor påverkan. / Research shows that organisations are facing complex work-related problems where the organisations rely on teams for effective problem solving. The foundation of team effectiveness are born when team members share the same vision of the work. This study's purpose is to gain a greater understanding of the creation of shared mental models. This is achieved by examining team members' individual experience of shared mental models and key processes common sense structure and communication in team work to achieve efficiency. In this phenomenological essay a team of three team members have been observed and interviewed about their individual experience of the creation of shared mental models. The results show that shared mental models are perceived as important and that factors such as active participation, communication and interaction has a major impact.

Tablets are the most common type of solid dosages, made to resist attrition and fracture. When a tablet contains too high dose, it is necessary to split it and use only half at a time. The most common ways to split tablets are: breaking it by hand, using a tablet-splitter, a knife or scissors. The aim with this paper is to show how pharmacy customers split tablets when they must and which splitting methods they prefer. The data was collected by interviewing all pharmacy customers with a prescription dosage where the tablets could be split. 171 interviews were conducted during a two-week period at eight community pharmacies throughout Sweden. 89% of the customers with a prescription where the tablets could be split, did so. 49% broke the tablets by hand, 31% used a knife and only 14% used a tablet-splitter. Psycholeptics (ATC group N05) tablets were split most frequently (31%), agents acting on the Renin-angiotensin system (ATC group C09) (13%), and psycoanaleptics (ATC group N06) (11%). Once the patients have found a way of splitting tablets they are comfortable with, they tend to stick to that method. Only 16% reported that they had tried more than one method. When asked if they manage to split the tablets into even doses or if they took the larger part of an unevenly split tablet, 60% answered yes; only 6.5% were worried that the difference in dose size would affect their medication. A few patients (13.5%) stated that they would like tablets with a lower dose, so that they don’t have to split them. Most studies revealed that elderly can take lower drug doses. We found that 116 (68%) of the patients in our study were elderly and need to divide their tablets. Only 4 patients refused to split their tablets, acting against the doctor’s recommendation on the prescription. We were unable to ascertain why, but it might be due to the drug’s side effects. 2.4% of all pharmacy customers who collected drugs during this two-week period had a prescription with splittable tablets. If we generalize this result to all of Sweden, around 40000 individuals use splittable tablets.

Området organisationskultur är av stor betydelse för organisationers överlevnad då det kan avgöra om arbetstagare väljer att stanna eller byta arbetsgivare. En bransch där detta blir extra viktigt är inom IT där konkurrensen om kompetensen är stor. Utmaningen att attrahera arbetskraft genom organisationskulturen blir inte lättare av vår tids samhällsförändring där vi går från att arbeta på kontor till distansarbete. För att öka kunskapen hur man kan gå tillväga för att kartlägga en organisations kultur och ta reda på om gemenskap vid distansarbete är möjligt, analyserades organisationskulturen beträffande tillit, tillhörighet och gemenskap samt motivation på ett svenskt IT-företag. Genom en kvantitativ datainsamling med kvalitativa inslag framkom det att delade värderingar och en gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig då detta fanns på företaget. För att få en bredare bild av organisationskulturen, jämfördes svaren mellan grupperna ledning och medarbetare samt anställda 0- 2 år och anställda 3-10+ år för att upptäcka eventuella skillnader. Det visade sig att ledningsgruppen på företaget hade starka värderingar som var nästintill unisona. Skillnaden i grupperna med olika anställningstid var överraskande liten då det finns en teori om att människan formas in i en kultur över tid. En gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig, trots de utmaningar avståndet utgör. För att öka kunskapen kring organisationskultur vid distans inom IT, utgör denna studie ett givande bidrag till ett område där forskning idag är begränsad. Studien kan dessutom vara en uppmuntran för Personalvetare, chefer eller personalansvariga med bilden att en effektiv organisationskultur inte går att skapa vid distansarbete.

The aim of this study was to understand how assistant nurses in the care of elderly experiences partial shifts. It was based on six different semi-structured interviews with assistant nurses in the elderly care and then analyzed. It is a qualitative research of subjective thoughts and experiences from assistant nurses. The study shows that the assistant nurses experienced dissatisfaction with the work environment due partial shifts and low fact of influence on the schedule. The assistant nurses complained of deficiencies in care of the elderly, which ought to be correlated with the structure of partial shifts and the lack of energy and patience that brings with it. On the other hand some participants could find positive aspects of partial shifts regarding time to rest and be there for the caretakers. The impact of the private life was palpable, and despite some aspects to have time to rest, the work-life balance was hard to fulfill and all assistant nurses with schedules containing partial shifts on the weekdays wanted a schedule without it.

Bakgrund: Idag är det vanligt förekommande att kunder ordineras delade tabletter. Ca 10 % av alla ordinationer är på delad tablett. För många innebär det problem då ålder, sjukdomar och tablettens utformning försvårar själva delandet. Kostnader diskuteras flitigt då flera studier förespråkar delad tablett för att sänka de ständigt ökande samhällskostnaderna för läkemedel. Syfte: Syftet var att undersöka den ekonomiska aspekten av delade tabletter, med tanke på de problem och risker det innebär. Metod:En enkätstudie gjordes med frågor rörande problem runt delning av tabletter, hur kunden informerats och hur den delade tabletthalvan förvarades. En gemensamt sammanställd databas utgjorde grunden för de beräkningar runt de kostnader som gjordes för delade tabletter. Resultat: I studien ingick 185 respondenter som ordinerats delad tablett. Av dessa upplevde 20 % problem med att dela en tablett. 52 % av deltagarna var personer över 71 år. 98 st ordinationer ingick i beräkningarna för en eventuell ekonomisk vinst/förlust med tablettdelning. Att dela tabletter i stället för att förskriva tabletter med halva substansmängden gav en merkostnad för dessa 98 ordinerade läkemedel på 2 031 kr. Detta pga. att apoteken bara får expediera läkemedel för tre månaders förbrukning, inom ramen för läkemedelsförmånen. Mindre förpackningar är per tablett dyrare än större.   En vinst på ca 23 000 kr, vilket motsvarar 40 %, skulle vara möjlig om tabletter med halva substansmängden förskrevs i förpackningsstorlekar för sex månaders förbrukning.  Här beräknades kostnaderna utifrån att läkemedlet såldes utan förmån.  Slutsats: Att dela tabletter utgör en risk då det ofta är svårt att dela tabletten i likvärdiga doser. Delade tabletter är inte ekonomiskt försvarbart inom läkemedelsförmånen för 65 % av ordinationerna enligt denna studie. I de fall läkemedlet finns som hel tablett i rätt styrka är det att rekommendera före att dela tabletter.

<p><em>Bakgrund</em>: Många kunder tycker det är svårt att dela tabletter när de blir ordinerade att göra det och en orsak kan vara att tabletterna smulas sönder vid delning. Följsamheten kan påverkas negativt av att tabletterna smulas sönder. Cirka 10 % av kunderna i tidigare studier har fått kassera tabletter på grund av delningsproblem. Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning kunder upplever att tabletterna smulas sönder när de försöker dela dem samt vad kunden gör med smulorna.</p><p><em>Metod</em>: Intervjuer med apotekskunder, 18 år och äldre som har fått ett recept med dosering på delade tabletter expedierat.</p><p><em>Resultat</em>: Totalt intervjuades 475 av 572 tillfrågade apotekskunder. Det visade det sig att 174 apotekskunder har upplevt att tabletterna smular vid delning och att 29 apotekskunder upplever smulning som ett problem. 93 apotekskunder samlar ihop smulorna och använder dem medan 80 apotekskunder slänger smulorna och delar en ny tablett.</p><p><em>Konklusion</em>: En stor andel, mer än 40 % av apotekskunder som talar svenska i hemmet och som delar tabletter, upplever att tabletterna smular men bara 7 % tycker att smulning är ett problem. Det som utmärker dem som upplevt att tabletterna smular är att en större andel använder verktyg för att dela tabletterna. Många samlar ihop och använder smulorna trots att osäkerheten kring hur mycket läkemedel de får i sig är stor.</p> / <p>In Sweden, about 10 percent of the prescriptions have a dosage with split tablets. Many patients have problems with breaking tablets into two or more parts as the tablet may crumble or break into many small pieces. The aim with this work is to examine to which extent patients experience crumbled tablets when trying to split tablets and what the patient does with the crumbles.</p><p>In order to examine patients experience with crumbled tablets, interviews with patients who collected a prescription with a dosage with divided tablets in one of twelve pharmacies, were done. Included patients had to be 18 years or older.</p><p>Of the 416 included patients with experience of splitting tablets, 123 had problems with tablet splitting and out of these 29 found the issue with tablets crumbling to be a problem. Overall, 174 patients experienced crumbled tablets. Patients, who didn’t experience crumbled tablets, were less likely to split tablets with a tool than patients who did experience crumbled tablets. 93 of 380 patients collected crumbles equivalent to half a tablet and consumed the crumbles while 80 patients discarded the crumbles (threw them away).</p><p>Many patients use the crumbles instead of throwing them away even though it is difficult to tell how much of the drug you obtain with the crumbles. It seems as if the way you choose to divide the tablet (with or with out a tool) is affecting whether you experience crumbling or not. Most people don’t experience crumbling and of those who do only one out of six considers it to be a problem. In Sweden in whole the interviews give a slight estimate for how many patients the problem is persistent. In rough numbers it is estimated that 37- 47.000 had experienced crumbled tablets whereas 4.500-10.500 found it be a problem.</p>

Bakgrund: Läkemedelsordinationer som kräver delning av tabletter är vanligt och förekommer vid ca. 10 % av expedierade recept. Tabletter kan vara svåra att dela, ge smulor eller delas i olika stora delar vilket kan påverka patientens följsamhet till behandlingen och behandlingsresultat. Syftet med studien var att undersöka hur patienterna gör när den förskrivna tablettberedningen måste delas, samt hur kvarvarande delad tablett förvaras. Metod: Intervjustudie med apotekskunder som har ordination vilket kräver delning av tablettberedningar. Resultat: Av 7677 apotekskunder med recept, vid åtta apotek, hade 188 (2,4 %) dosering som krävde tablettdelning. 171 kunder deltog i intervjustudien angående upplevelser av tablettdelning. 66 % av deltagarna (113/171) var &gt;65 år. 49 % (75/153) delade tabletten med fingrarna, 31 % (47/153) med kniv och 14 % (22/153) med tablettdelare. Sax, tång eller tänderna användes av 6 % (9/153). Fyra respondenter delade inte. Den kvarvarande tablettdelen förvarades i dosett av 50 % (69/139), 37 % (51/139) lade tillbaka tablettdelen i förpackningen, 8 % (11/139) använde en skål, fat eller ett glas. Slutsats: Hälften av respondenterna delade med verktyg, vilket tyder på att tabletterna var svåra att dela för hand. Andelen äldre och deras upplevelse av att tabletterna var små och svårhanterliga kan vara orsaken. Det övervägande användandet av dosett för förvaring av tabletthalvorna, kan bero på att fler läkemedel användes, vilket är vanligare vid högre ålder och förenklar läkemedelshanteringen. / Prescriptions that requires splitting tablets is common and occurs at 10 % of all prescriptions in Sweden. Causes why doctors prescribe dosages with split tablets could be the absence of appropriate strength when children and elderly people need lower dosages than those available on the market. Other reasons for splitting tablets can be problem with swallowing large tablets and economic considerations. Not all tablets are intended to be split and scored tablets do not always mean that the tablet can be split in two equal parts. Difficulties in splitting tablets, crumbling or different size of the tablet parts could affect the patient’s compliance and the outcome of the treatment. The aim of this study was to examine how the pharmacy customers do when the tablet must be split and how the remaining divided tablet is stored. Among 7677 customers with prescriptions, visiting eight pharmacies in Sweden, 188 (2,4%) were splitting tablets in half. Out of them 171 (2/3 women) accepted to participate in interviews to assess pros and cons in tablet splitting. 66% (113/171) of the respondents was at the age of 65 or older. 49% (75/153) split their tablets between the fingers, 31% (47/153) used a knife, 14% (22/153) used a tablet splitter. Scissor, pliers and teeth were used by 6% (9/153). Four respondents didn´t split their tablets. Medication for heart-/vessels and psychotropic drugs was used by 81% (139/171). The most commonly divided drug was Imovane® 7,5 mg (12%, 20/171), 50% (10/20) used a tool for splitting it, the rest used their fingers and many of them got different size of the parts. The split tablets were stored in a dosett for 50% (69/139) of the respondents, 37% (51/139) put it back in the packaging, 8% (11/139) laid it in a bowl, on a plate or in a glass. Half of respondents used a tool, which indicate for difficulties in splitting. The proportion of older people and experience of small and difficult broken tablets could be a reason. The major use of dosett for storage, may be due to the use of several drugs, which are more common in older ages and facilitates the drug treatment.

Det svenska bostadsidealet är resursintensivt och trenden mot ett ökat antal singelhushåll innebär att en ökande boyta- och resursförbrukning per person krävs för att tillfredsställa vardagens behov jämfört med hushåll där funktioner och resurser delas. Parallellt med denna trend syns ett ökat intresse för kollektivhus och andra former av bogemenskaper i Sverige. Flertalet studier visar på att kollektivhus som boendeform har potential att minska miljöpåverkan och resursanvändning för de boende. Denna uppsats undersöker vilka hinder och möjligheter som föreligger för att kollektivhus skulle kunna utgöra ett vanligare alternativ på bostadsmarknaden i Malmö. Vidare utforskar uppsatsen huruvida kollektivhusens redan etablerade sociala struktur kan underlätta för förmågan att dela på ytor och resurser, samt vilka belägg som finns för att boendeformen leder till lägre miljöpåverkan än en jämförbar konventionell boendeform. Resultatet av denna studie visar att krav på en ökad byggtakt verkar påverka incitamenten att utforska boendeformen från det kommunala bostadsbolagets sida. Den generella efterfrågan på kollektivhus bedöms som låg i studien samtidigt som informationsbrist och missuppfattningar kan påverka efterfrågan. Kommunen välkomnar i en ny markanvisningspolicy kollektivhus men efterfrågar samtidigt en tydligare efterfrågan underifrån för att det ska vara berättigat att sätta konkreta mål. En låg grad av organisering för kollektivhus i Malmö utgör ett hinder för boendeformen att växa sig större då kollektivhus kräver en organisering underifrån för att bostadsbolag ska vilja satsa på boendeformen. Den här studiens resultat pekar vidare mot att den självorganisering inom boendet som kännetecknar kollektivhus kan få positiva konsekvenser på förmågan att utveckla levnadssätt där delandet av ytor och resurser förekommer i större utsträckning. Studiens ringa omfång gör dock att resultatet inte är generaliserbart och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser. Avsaknaden av kvantitativ forskning gör att det inte går att dra några slutsatser vad gäller kollektivhusens resursförbrukning och miljöpåverkan jämfört med andra boendeformer.

In Sweden, we currently have a climate impact significantly higher than the global average and we need to drastically change our travel patterns. This study aims to investigate Eskilstuna Kommunfastigheter AB's conditions for developing a mobility house by conducting qualitative and quantitative surveys on tenants' attitudes to such services and to identify barriers and opportunities of existing mobility companies. This should result in key factors that successfully could help Eskilstuna Kommunfastigheter in the design of projects concerning the implementation of mobility houses. Seven key factors were identified, of which the most important was a business model that satisfies customer demand. In the case of Eskilstuna Kommunfastigheter, it is necessary to do a thorough market research that highlights the tenants' demand. This study found that the real estate company's tenants are receptive to bike sharing services, which coincides well with the company's current ability to provide mobility services.

Problem:                      What role do sub-contractors have in a partnering project? Purpose:                       The purpose of the case study is to describe, explain and understand the sub-contractor’s role in a partnering project. The study will complement existing partnering research that is one-dimensional. Method:                       The study had an abductive approach and was based on a literature study, which collected secondary data and created the theoretical framework, and a qualitative case study, where semi-structured interviews collected primary data and created the empirical chapter. The empirical study is based on interviews with six respondents, all participants in the same project, three sub-contractors, one main contractor and one project manager. To ensure that the empirical study answered the issue and is relevant in relation to the theoretical framework, an operationalization scheme was used in the development of the interview guide. The interviews were transcribed, commented, categorized and coded. The empirical study was built around the themes presented in the theoretical framework. The analysis was done by systematically testing the empirical material against the theories. The study has limited generalization possibilities since it only highlights one project but the study is not meant for generalization. Conclusion:                  The case study complements existing knowledge through the factors participation and trust where the sub-contractors role is explained, described and understood in the Swedish construction industry. Organisations and individuals who want to understand the role of the sub-contractor in a partnering project can use the case study. It can also be used in a more general meaning to raise knowledge about partnering. The study shows that formal means are not as crucial as earlier research states; instead the informal means are the important ones. / Frågeställning:            Vilken roll har underentreprenörerna i ett partneringprojekt? Metod:                          Studien genomfördes med en abduktiv ansats och baseras på en litteraturstudie, som samlade in sekundärdata och skapade den teoretiska referensramen, och en kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer genomfördes som samlade in primärdata och ligger till grund för empiri-kapitlet. Den empiriska studien baseras på ett urval av sex respondenter, alla aktörer i samma projekt, tre underentreprenörer, en huvudentreprenör och en projektledare. För att säkerställa att den empiriska studien besvarade frågeställningen och var relevant i förhållande till litteraturstudien gjordes ett operationaliseringsschema som användes vid utvecklandet av intervjuguiden. Intervjuerna transkriberades, kommenterades, kategoriserades och kodades. Empirin byggdes upp kring de teman som presenterades i den teoretiska referensramen. Analysarbetet skedde genom att systematiskt testa empiri mot teori. Studien har begränsade generaliseringsmöjligheter eftersom den endast utgår ifrån ett projekt. Den är dock inte menad att användas för att generalisera. Slutsats:                        Studien kompletterar befintlig kunskap genom faktorerna delaktighet och förtroende som beskriver, förklarar och förstår underentreprenörers roll i den svenska byggindustrin. Studien kan användas av organisationer och individer som vill förstå underentreprenörens roll i ett partneringprojekt. Den kan också användas för att få en mer generell förståelse för partnering. Studien visar att formella medel inte är lika avgörande som tidigare forskning menar utan det är de informella medlen som har betydelse.