Syftet med denna studie har varit att undersöka vad vikarier i förskolan har för uppfattningar av leken i förskolan och vuxnas deltagande i barns lek i förskolan. Detta har undersökts genom fem intervjuer med vikarier i en småstad i Mellansverige där vikarierna har fått berätta om sina erfarenheter och uppfattningar kring ämnet. Utifrån studiens syfte har datamaterialet analyserats och presenteras i resultatdelen under rubrikerna Vikariers uppfattningar om lek i förskolan och Vikariers uppfattningar om vuxnas deltagande i barns lek. I studien framkom att det är svårt att definiera lek, men för att förstå dagens barn och deras lekar är det bra att som vuxen reflektera kring sina egna barndomslekar. Vuxna kan genom att delta i barns lek stödja och utveckla leken, fantasin och barns förståelse för sociala lekregler, men det måste göras med respekt för barnen på deras villkor. Slutligen belyses vikariers uppfattningar om att låta barn få vara här och nu i sina lekar. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Under vår utbildning har vi i anknytning till våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder stött på rastverksamhet i olika former, även skolor där detta arbetssätt helt saknas. Vi intresserar oss för hur denna verksamhet kan generera en inkluderingsprocess på skolorna och ville därför undersöka fritidslärarnas syfte med rastverksamhet samt vad de upplever att detta resulterar i för ensamma elever. För att få svar på dessa frågor intervjuade vi sju stycken fritidslärare i tre olika kommuner som samtliga arbetade med styrd rastverksamhet i varierande omfattning. Vår studie utgick från en kvalitativ ansats med intervjuer som metod som vi ansåg mest lämplig till vår studie, eftersom vi fokuserar rastverksamheten ur ett lärarperspektiv och deras upplevelser. Analysen av resultatet knyter an till Wegners sociala teori om lärande i studien. Arbetet med styrd rastverksamhet upplever fritidslärarna har genererat till en minskning av konflikter samt att praktikgemenskaperna bland eleverna har tagit en positiv utveckling. Fritidslärarna delger sina upplevelser hur elever deltar i praktikgemenskapen på olika sätt beroende på vilka behov av stöd eleverna har. Den styrda rastverksamheten upplever fritidslärarna har bidragit till att eleverna är bättre kompisar, leker över sina gemenskapsgränser samt att minskningen av konflikter bidragit till ett lugnare klimat på rasten och eleverna har anammat ett inkluderande förhållningssätt till varandra

Elever i förskoleklass anser att matematik är både tråkigt och jobbigt. Detta trots att deras undervisning fortfarande är starkt influerad av den fria leken och elevernas egna kreativitet. Barns användning av teknologi ökar och det utvecklas teknologi och interaktiva hjälpmedel för lärande utan att egentligen involvera barnen själva i utvecklingen. Det blir därför intressant att låta barn medverka i en designprocess av ett interaktivt matematiskt hjälpmedel. Teori kring design, barn, lärande och matematik har studerats för att få en ökad förståelse för den undervisning som sker i förskoleklassen och sociala situation som klassen utgör. Stort fokus har kommit att ligga i hur en deltagande design med barn kan se ut och hur en designprocess kan gynnas av barnens medverkan.  Observationer, intervju och workshop genomfördes med elever i Kristallkulans förskoleklass i en mindre kommun i Sverige. Studien resulterar i insikter och identifierade behov som ett matematiskt hjälpmedel bör tillgodose. Men även i ett konceptförslag med tillhörande konceptskiss som visar hur och var ett interaktivt matematiskt hjälpmedel kan användas. / Pupils in pre-school believe math is both boring and difficult, and they think this even though their teaching is still strongly influenced by the free play and the students' own creativity. Children's use of technology is increasing and today we develop technology and interactive learning tools without involving the children in the development. Therefore, it is interesting to let children participate in a design process of an interactive mathematics tool to see how their participation will generate insights and experiences.  Theory of design, children, learning and mathematics has been studied to gain an understanding of the teaching that takes place in the pre-school and the social situation of the class. A major focus has been on how a participatory design with children can carry out and how a design process can benefit from the children's participation. Observations, interviews and workshop were conducted with students in Kristallkulan pre-school in a smaller municipality in Sweden. The study results in insights and identifies needs that a mathematic learning tool should provide. It also generates a conceptual proposal with accompanying sketches that show how and where an interactive mathematics tool can be used.

Syftet med denna studie är att undersöka hur, när och varför barn i förskolan tycker att de vuxna ska involvera sig i leken. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer av barn. Lek ses här dels som något som ingår som ett karakteristiskt drag i barns beteende och som är viktigt för barns utveckling och välbefinnande men kanske främst som ett grundläggande mänskligt kultur- och meningsskapande fenomen som också är nära kopplat till lärande. Resultatet visar att barnen gärna vill att de vuxna ska involveras sig i eller delta i leken – eller i lekfullt samspel. Barnen i studien menar att de vuxna inte gör det i den utsträckning som de önskar – barnen verkar uppfatta det som att det i första hand beror på att de vuxna inte har tid för samspel genom lek. Att de vuxna i förskolan bara sällan involverar sig i leken stämmer överens med tidigare forskning som beskriver att det ofta finns en rädsla att störa leken och en oförmåga att tacka ja till lekfulla inbjudningar från barnen – bland annat för att detta faller utanför den traditionella lärarrollen. Under leken intar enligt tidigare forskning de vuxna ofta av en observerande roll och i samspelet med barnen under leken fungerar de vuxna som en sorts serviceperson som sällan deltar i leken. Med utgångspunkt i det som barnen här ger uttryck för finns anledningar för de vuxna i förskolan att fundera över om och hur de oftare kan delta i – eller i alla fall involvera sig i – barnens lek. Som argument för ökad involvering ger barnen att leken skulle bli roligare, tryggare och att relationerna mellan vuxna och barn skulle stärkas. Barnen uttrycker också att de vuxna kan ha egenskaper eller kunskaper som kan vara användbara i leken och att de vuxna kan vara bra på att låtsas och hitta på. Vuxnas deltagande i leken kan enligt barnen också bekräfta barnens kompetens och minska risken för att hamna utanför eller känna sig ensam. Frivillighet och turtagande i initiativ är förhållningssätt som barnen menar är viktiga för leken och som de vuxna måste förhålla sig till. De vuxnas deltagande verkar vara allra mest efterfrågat vid utomhusvistelse och vid regellekar men barnen önskar de vuxnas deltagande och lekfulla samspel även vid många andra lekaktiviteter.

Medborgardialog är ett svenskt samlingsnamn för olika deltagardemokratiska metoder och praktiker, gemensamt är att det handlar om metoder för att låta medborgarna komma till tals i politiken. Medborgardialog förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och används i många svenska kommuner. I den här uppsatsen studeras ett fall av medborgardialog face-to-face i en svensk kommun. Detta görs genom analys av dokument och deltagande observation samt intervjuer med medborgare, tjänstemän och politiker, för att se i vilken mån fallet uppfyller de deltagardemokratiska värdena: deltagande, inflytande, roller och relationer och deliberation. Fallet jämförs mot teori och tidigare forskning i det övergripande syftet att utröna vilken betydelse medborgardialogen har för demokratin. Med grund i intervjuerna studeras också respondenternas förväntningar och syn på medborgardialog för att ta reda på om de överensstämmer. Resultatet visar att den studerade medborgardialogen i låg grad uppfyller de deltagardemokratiska värdena men att det till viss del finns samsyn och gemensamma förväntningar på medborgardialogen mellan medborgare, tjänstemän och politiker.

The purpose of the current case-study is to bring further knowledge to the field of political science of political participation amoung the group assyrians and syriacs in Sweden. Furthermore, the fundamental research question investigate which ways assyrians and syriacs engage in the political field. This thesis utilizes qualitative phase use eight informants collected by social media and snowball sampling technique. The methods of data collection are semi-structured interviews and are collected and analyzed by qualitative content analysis. The result in the study shows that the assyrians and syriacs in Sweden utilize their right as Swedish citizens and their voices to engage with both Swedish politics and assyrians/syriacs causes. They are generally motivated by both the Swedish political issues and by the assyrian/syriac cause.

The purpose of the survey was to investigate 9th grade students participation in Physical Education and if the environment around PE could have some effect on the participation. The method used was a quantitative survey that was sent to three different schools. The method was processed in the Survey &amp; Report survey, and then sent as a link to the students who responded to the survey via computer or smartphone. The option was also to answer the paper questionnaire which some students chose to do. A total of 60 responses were received, of which a drop of 10 students because these students chose not to complete the survey. The result of the survey was presented by using bar charts showing how many percent of the students responded to the various questions. The result of the study showed that motivation about sport and health did not necessarily concern only participation in the lessons in Physical Education, but rather also about the environment around PE. The study showed that students experienced a certain type of stress, which was not really an insecurity about one’s own body, the insecurity was more about the stress about having the lessons placed in the middle of the day, which meant that the students had too little time to change clothes and to shower afterwards. The result showed that the students experienced that many in their own class was changing before and after PE, but that there were only a few students who showered afterwards. The survey also had positive results which showed that there were students who was motivated to participate in Physical Education. The results showed that there were pupils who, according to the curriculum (Skolverket, 2011), had continued interest in physical activity and health, which is one of the tasks of the subject.

Syftet med studien är att öka kunskapen om varför vissa elever väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa, samt att redovisa dessa elevers syn på ämnet som sådant. Under min tid som idrottslärare har jag kunnat konstatera att ibland så många som var femte bland eleverna väljer att inte delta under idrottslektionerna. Skolverkets nationella utvärdering från år 2003 bekräftar att så är fallet även på en generell nivå. Underlag för undersökningen är semistrukturerade intervjuer av nio gymnasieele-ver. Eleverna har valts därför att de uppvisat låg grad av delaktighet på lektionerna och på rekommendation från deras lärare i idrott och hälsa. Resultatet av undersökningen visar att ett icke-deltagande i idrottsundervisningen till stor del beror på brist på motivation, men även på yttre faktorer såsom klass-kamrater, kompisar samt ointresse för ämnet. Undersökningen visar även att det finns ett visst obehag över att visa sin fysiska förmåga inför andra. Även att byta om, duscha tillsammans med andra ses av vissa som ett hinder. / <p>Idrott och hälsa</p>

Arbetets syfte var att ta reda på hur spelare tenderar att reagera på onaturlig, eller ologisk spelarkitektur och hinder och om detta kan bryta en spelares immersion. För att ge en bakgrund till undersökningen tas begrepp så som immersion, level design, tematik och spelartyper upp.Undersökningen har genomförts i samarbete med Paradox South där två stycken nivåer till spelet The Showdown Effect skapades. För båda dessa nivåer skapades en version utan visuell representation och en med visuell representation.För undersökningen användes en kvalitativ metod med observation och enkät. Resultatet visade att spelare tenderar att inte reagera på onaturlig spelarkitektur. Detta beror på att deras tidigare erfarenhet av spel gjorde att de inte förväntade sig att nivåerna skulle presentera en verklighetstrogen och logisk spelvärld.Exempel på framtida arbete vore att undersöka om spelare reagerar annorlunda på onaturlig spelarkitektur när en 3D-spelvärld används istället för en 2,5D-värld.

The purpose of this study is to examine interreligious participation for male Muslim musicians in Hindu religious context. Data for this study is collected by qualitative interviews on the previously mentioned Muslims. These interviews where performed in India, Varanasi. The collected data is analyzed through four perspectives on interreligious participation. The results show how the participation can be understood. It also shows through which of the four perspectives, which this papers theory rests on, can be used to understand how the musicians explain their participation. The four perspectives are; the participation perspective, the cultural perspective, the practitioner’s perspective and the no perspective, that enlightens the understanding of this particular interreligious participation. The result shows that a combination of the four perspectives is used to best understand the answers for the study questions. By discussing three major themes that correlates with the study question it became apparent that a combination of the different perspectives was the way to understand it. The first theme; music or faith had a majority of the use of the practitioner’s perspective. The other theme; the contact to God, shows more of a combination where the three first perspectives are dominant. The final theme: Music as a religion, is mostly a combination of the no perspective and the practitioner’s perspective. What can be said from those findings are that all of the perspectives are needed to understand how the musicians claim to experience and feel about their interreligious participation, although some of the perspectives are more used than others.