Forthcoming essay is a study whose purpose is to investigate how different PE-teachers inprimary schools upper stages and secondary schools approach students who do not changeinto sportswear. The aspects of changing in to sportswear for PE which this essay will focuson is if students are allowed to participate without changing in to sportswear, what activitythey get to do if they do not participate, sportswears influence on the students grade as well asif the curriculum supports teachers in only letting students who change in to sportswearparticipate. This is a quantitative essay whose method is a survey. The studys result indicatethat PE-teachers find it important that students participate in sportswear but will let themparticipate without sportswear. The most common activity for the student who does notparticipate in the PE-lessons ordinary activity is to take a walk or participate in activities thatare suitable for the student. Most PE-teachers agree that changing into sportswear affects thestudents' grade. A few PE-teachers think that the curriculum supports teachers only lettingstudents who change into sportswear participate but approximately half of the PE-teacherswish it would.

Bakgrund: Många kvinnor i olika åldrar upplever mensrelaterade besvär. Studier indikerar att mens kan påverka elevers deltagande i idrott och hälsa. Skolans värdegrund säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka elevers upplevelser och hur mens påverkar elever, i relation till idrott och hälsa i skolan. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Är mens en faktor till att elever inte deltar på lektioner i idrott och hälsa och vilka mensrelaterade faktorer anger de som anledning till det? Upplever elever att mens är ett stigmatiserat ämne i relation till undervisningen i idrott och hälsa? Hur upplever elever att lärare i idrott och hälsa hanterar uteblivet deltagande på idrottslektioner på grund av mens? Vad, om något, efterfrågar elever för ett öppnare och tryggare klimat i anknytning till ämnet idrott och hälsa i relation till mens? Teori och metod: Studien omfattar 143 högstadie- och gymnasieelever över 15 år med mens. Studien grundas i ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå elevers upplevelser kring mens och dess påverkan. En kvantitativ enkätmetod användes genom online- verktyget Google Forms. En pilotstudie genomfördes för att förbättra enkätens utformning. För analysen användes statistikprogrammet Jamovi samt innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att 23 % av eleverna inte deltar på idrottslektioner när de har mens. Smärta uppgavs som den vanligaste faktorn till att inte delta, följt av rädsla för läckage. Resultatet visar att elever upplever positiva aspekter i bemötande från lärare men samtidigt betonas ett behov av ökad förståelse och kunskap kring mens. Vidare, visar studien att både elever och lärare införlivar stigmatiseringen kring mens. Slutligen visar studien att elever främst önskar anpassningar, förståelse och lyhördhet från idrottslärare för att öka deltagandet under mens. Slutsatser: Mens är en faktor till att elever inte deltar på lektioner i idrott och hälsa och att smärta och rädsla för läckage är de vanligaste mensrelaterade besvären. Stigmatisering är fortfarande stort när det kommer till mens. Elever efterfrågar mer anpassningar, förståelse och lyhördhet från lärare för att fler ska delta. Studien bidrar inte enbart med insikter kring mens och deltagande på idrottslektioner utan öppnar även upp för framtida forskning som vidare kan belysa andra perspektiv och aspekter relaterat till mens. / Background: Numerous women, in various age groups, experience with challenges linked to menstruation. Research suggests that menstruation can impact students' engagement in physical education. The school's core values state that teaching should be adapted to each student's conditions and needs. Aim and research questions: The study aims to explore students' experiences and how menstruation affects their participation in physical education in school. The study intends to answer the following research questions: Is menstruation a factor in students not participating in physical and health education, and what menstruation-related factors do they state as reasons for this? Do students perceive menstruation as a stigmatized topic in relation to physical and health education? How do students perceive the way teachers in physical and health education handle non-participation in PE-lessons due to menstruation? What, if anything, do students request for a more open and secure climate regarding the subject of physical and health education in relation to menstruation? Theory and methodology: The study encompasses 143 middle and high school students aged 15 or older who have experienced menstruation. Grounded in a phenomenological perspective, the study aims to understand students' experiences concerning menstruation and its impact. Employing a quantitative survey approach facilitated by the online tool Google Forms. A pilot study was conducted to refine the survey's design. For analysis, both the statistical program Jamovi and content analysis were utilized. Results: The findings reveal that 23% of students refrain from participating in physical education classes during menstruation. Predominantly, pain is cited as the primary factor, followed by apprehension about leakage. The results suggest that students acknowledge positive aspects in teachers' responses yet underscore a pronounced need for increased comprehension and knowledge regarding menstruation. Furthermore, the study shows that both students and teachers assimilate the stigma surrounding menstruation. Lastly, the study underscores that students predominantly seek adaptions, understanding, and responsiveness from physical education teachers to enhance participation during menstruation. Conclusions: Menstruation is a determining factor in students' non-participation in physical education, with pain and apprehension of leakage constituting the most prevalent menstruation-related challenges. The persisting stigmatization of menstruation remains noteworthy. Students advocate for more extensive adaptions, understanding, and responsiveness from teachers to enhance participation. Beyond shedding light on menstruation and participation in physical education classes, the study also opens up for future research to explore diverse perspectives and aspects associated with menstruation.

Trots att samhällskunskap som undervisningsämne karakteriseras som tvärvetenskapligt, av samhällsvetenskapsforskare, anses politikundervisning vara en central del av ämnet. För att samhällskunskapsundervisningen ska kunna påverka eleverna att bli samhällsengagerade och villiga att delta politiskt bör politikundervisningen innehålla politikbegreppens tre dimensioner: polity, policy och politics. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med tre erfarna lärare med stort samhällsengagemang. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på och beskriva vad lärarna väljer för undervisningsinnehåll och undervisningsstrategier med mål att ge eleverna förutsättningar för att bli samhällsengagerade och villiga att delta politiskt. Undersökningens utgångspunkt är teoriutvecklande av politikbegreppen polity, policy och politics. Vid undersökningens inledningsskede var hypotesen att undervisande lärare lägger en övervägande betoning på en eller två av dimensionerna vid val av undervisningsinnehåll. Undersökningens resultat visar att det inte går att tydligt se om lärarna lägger en övervägande betoning på någon eller några av dimensionerna. Semistrukturerad intervju har uppfyllt undersökningens syfte genom att lärarna har fått berätta vad de själva anser relevant och viktigt i förhållande till intervjufrågor.  Det som tydligt framträder i undersökningen är respondenternas samhällsengagemang. Undersökningen visar att medvetenhet om lärarnas samhällsengagemang även gör det möjligt att se hur deras val av undervisningsinnehåll och undervisningsstrategi har präglats av samhällsengagemang. / Although social science as a subject of education is characterized as interdisciplinary by social science researchers, policy education is considered as a central part of the subject. In order for social science education to influence students to become socially committed and willing to participate politically, policy education should contain the three dimensions of policy concepts: polity, policy and politics. The survey has been conducted through semi structured interviews with three experienced teachers with great community involvement. The purpose of the survey has been to find out and describe what the teachers choose as teaching content and teaching strategies with the aim of giving students the prerequisites for becoming socially involved and participating politically. The starting point of the study is the theory development of the concept of polity, policy and politics. At the start of the survey, the hypothesis was that teachers put a major emphasis on one or two of the dimensions when they choose what to include as teaching content. The result of the study shows that it is not possible to clearly see if the teachers emphasize one or two of the three dimensions. Semi structured interview has served the purpose of the survey by meaning that interviewed teachers have been able to tell and describe what they consider as relevant and important in relation to interview questions. What clearly appears in the survey is the interviewed teacher’s community involvement. The survey shows that awareness of teacher’s community engagement also makes it possible to see how their choice of teaching content and teaching strategy has been characterized by community engagement.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

Inledning: Språkutveckling och lek är stora och viktiga områden i förskolans verksamhet. Förskollärare bör vara medvetna om och ha kunskap kring att arbeta med språkutveckling i stimulerande miljöer där barn känner sig trygga. I den fria leken finns det många språkutvecklande möjligheter för barn samt flertalet arbetssätt för förskollärare att nyttja för att barn ska utvecklas språkligt i den fria leken.  Syfte: Syftet med denna undersökning är att skapa större kunskap och ökad förståelse om möjligheter och utmaningar i arbetet med barns språkutveckling i den fria leken.  Metod: I denna undersökning har vi valt att använda kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på en och samma förskola och det var sex deltagande förskollärare. Frågorna till intervjun utformades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt.  Resultat: Undersökningens resultat pekar på att det är betydelsefullt att vara deltagande i barns fria lek för att främja språkutvecklingen. Det beskrivs att förskollärarna behöver vara medvetna och inlyssnande när de deltar i leken för att ha möjlighet att stötta barn språkligt. Det framkommer att det ibland upplevs som en utmaning att veta när man som pedagog ska delta i barns fria lek, samtidigt som det beskrivs att det ibland krävs en pedagog för att leken och språket ska utvecklas vidare. I resultatet presenteras flera olika arbetssätt som förskollärare kan använda i den fria leken kopplat till språkutveckling. Det ges förslag på arbetssätt såsom att presentera nya ord och begrepp samt arbeta med öppna frågor för att starta igång reflektion. Det framkommer att tecken och bildstöd används som språkutvecklande verktyg i den fria leken. Speciellt för barn med annat modersmål än svenska och för barn som inte utvecklat det verbala språket ännu. Andra språkutvecklande verktyg som beskrivs är bilder, böcker och lärplatta, vilket förskollärarna menar är hjälpmedel som kan användas i den fria leken för att komma framåt i den språkliga utvecklingen. Resultatet pekar på att lärmiljöer är viktiga för barns språkutveckling, där förskollärarna behöver se till barns intresse för att utforma miljöer som inspirerar till språkliga möten.

Under de senaste decennierna har frågor rörande deltagande och demokrati fått en alltmer betydande roll i samhällsbyggnadsprocessen vilket har bidragit till att barnets roll har börjat ta allt större plats inom den. Ett begrepp som därmed har fått en allt större spridning är barnrättsperspektivet som består av ett barnperspektiv och barnets perspektiv som tillsammans utgör grunden för att tillgodose barnets rättigheter i samhället vilket även barnkonventionen kräver. Det finns således en skillnad mellan barnperspektivet och barnets perspektiv och det handlar i grund och botten om vem som skapar perspektivet. Barnperspektivet är ett begrepp som belyser en vuxens perspektiv om vad som är bäst för barnet medan barnets perspektiv belyser barnets eget perspektiv om vad denne anser som bäst för sig själv. Vidare handlar ett arbete med ett barnrättsperspektiv om att sätta barnet först och där tjänstemän alltid ska ställa barnets intressen mot alla andra intressen i en samhällsbyggnadsprocess. Syftet med denna studie avser därför att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med att tillgodose barnperspektivet och barnets perspektiv i sin samhällsbyggnadsprocess. Genom redogörelser från både intervjuer och planstudier blev det uppenbart att Uppsala kommun främst arbetar med ett barnperspektiv vilket betyder att kommunen behöver stärka deras kunskap om hur barnets perspektiv ska förstås och tolkas för att vidare uppnå ett barnrättsperspektiv. Det framgick även att det kan vara svårt att tillgodose båda perspektiven i en samhällsbyggnadsprocess då andra intressen kan få förtur. Detta visade sig vara ett resultat av en styrträngsel och en form av “child washing” som är befäst i Uppsala kommuns samhällsbyggnadsprocess vilket leder till ett negligerande av dessa perspektiv. Denna studie yrkar därför på att de är politiker och kommunala tjänstemän med en högre befattning som ska ta ansvar för att förbättra dessa rådande utmaningar.

Delaktighet och demokrati är grundpelare i samhället. Det är centralt att skapa möjlighet för människor att påverka det samhället de bor i genom medborgardialoger. Praktiskt kan det vara utmaningar för kommuner att skapa inkluderande och representativa dialoger där många medborgare får lyfta sina åsikter. Syftet med uppsatsen är att förstå deltagandets betydelse inom samhällsplanering. Genom att undersöka kommunikativa planeringens ideal samt lagstiftningen som styr deltagande inom svensk översiktsplanering ska det ge en förståelse för det praktiska arbetet med medborgardeltagande. Region Gotlands medborgadialogsarbete i framtagandet av deras nya översiktsplan ligger till grund för den empiriska undersökningen. För uppsatsen har en semistrukturerad intervju genomförts med ansvarig projektledare för översiktsplanen. En tematisk analys har genomförts på tre dokument som behandlar medborgardeltagande från Region Gotland samt transkriberingen från intervjun. Resultaten som framkom presenteras i tre övergripande teman, Engagemang, Tillgänglighet och tydlighet och Digitalisering och visar hur Region Gotland har diskuterat och jobbat med medborgardialoger. Resultatet visar på de utmaningar som återfinns i tidigare forskning även finns inom Region Gotland. Det krävs att arbetet med medborgardeltagande och medborgardialoger går utöver de traditionella ramarna. Nya tillvägagångssätt är avgörande för bredare representation och mer inkluderande medborgardialoger.

Bakgrunden till den här studien är att tidigare studier har visat att det sociala och kulturella deltagandet är lägre hos kvinnor med utländsk bakgrund än för kvinnor födda i Sverige. Studier har visat att kvinnor med utländsk bakgrund har också oftast sämre hälsa än till exempel personer födda i Sverige. Syftet är att undersöka vilka sociala och kulturella aktiviteter kvinnor med utländsk bakgrund utför, vilken betydelse för det egna välbefinnandet det har och hur kvinnorna själva beskriver erfarenheter som har betydelse för deras upplevelse av deras deltagande. En kvalitativ metod användes där datainsamlingen skedde genom 8 halvstrukturerade intervjuer med kvinnor som var över 18 år och födda utanför Europa. Materialet analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga deltagare deltog i sociala och kulturella aktiviteter som bland annat fysisk träning, religiösa aktiviteter och sociala medier. Deltagarna ansåg att aktiviteterna främjade deras hälsa. Deltagarna uppgav också att faktorer som språk och kultur hade betydelse för deras deltagande. De slutsatser som har dragits är att deltagandet i sociala och kulturella aktiviteter ökar deltagarnas välbefinnande och att det finns faktorer, som framför allt språk, som påverkar deltagandet hos kvinnorna. Ur ett folkhälsopedagogiskt perspektiv är det viktigt att det fokuseras på hälsofrämjande arbete som på olika sätt främjar integrationen och inte assimilering. / The background of this study is that previous studies have shown that the social and cultural participation of women born outside of Sweden is lower than for those born in Sweden. These studies have also shown that the health of these women is generally lower than for women born in Sweden. The purpose of this study is to evaluate which social and cultural activities women born outside Sweden involve themselves in, what meaning these activities hold for their personal well-being and how they themselves describe the experiences that have meaning in as far as their perception of participation is concerned. A qualitative method was used where data was collected through 8 semi-structured interviews conducted on women born outside Europe who were above the age of 18. A content analysis was used to analyze the material and the results showed that all participants were involved in social and cultural activities such as physical exercise, religious activities and social media. The participants believed that the activities promoted their health, physical and otherwise. The participants also indicated that factors such as language and culture influenced their participation. It was concluded that participation in social and cultural activities increases the participants’ well-being and that there exists factors especially language that affects women’s participation. From a Public Health perspective, it is important to focus on work that improves health which in turn promotes integration and not assimilation.

This paper examines the lowest political participation groups in Swedish society, through four interviews with people who belong to various social groups with the lowest levels of political participation. The aim of this study is to increase the understanding of how political inequalityis manifested in Swedish societies. The purpose of this thesis is to map what factors characterize people who are politically active within the groups of society with the lowest levels of political participation in terms of resources, motivation, and recruitment network. The second aim of this research is to understand what factors are important to their political involvement. We hope that the findings of this research can be used as guidelines in futurework to encourage increased participation among the groups that have the lowest levels of participation in Sweden. This paper uses a multi-method study that combines the quantitative method and qualitative method. The multi-method study allows us to examine the research questions from a quantitative and qualitative angle. The qualitative part of the study examinesthe factors that make individuals from the least represented groups in society participate. The qualitative part of the study concluded that the factors that make individuals from the least represented groups in society partake in politics are, network, time and motivation as three decisive factors that influence political engagement among the groups that are far from politics.The results also show that those who are furthest from politics values the right to vote and therefore participate even though they have no interest in politics, it can also be interpreted as a sense of social duty. / Denna studie undersöker fyra intervjuer med personer som tillhör olika grupper som står långt från politiken för att öka förståelsen om hur den politiska ojämlikheten ser ut i svenska samhället. Vi hoppas att de fynd som hittats i denna studie kan användas i vidare studier och i arbete om att främja ett ökat deltagande bland de grupper som deltar i minst utsträckning i Sverige. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka faktorer som utmärker personer som är politiskt aktiva inom de grupper som står långt från politiken i termer av resurser, motivationoch nätverk samt vilka faktorer de anser som viktiga för deras politiska engagemang. För att göra detta har uppsatsen använt flermetodsstudie som kombinerar kvantitativ metod och kvalitativ metod. En flermetodsstudie ger oss möjligheten att undersöka de givna frågeställningarna utifrån både en kvantitativ och kvalitativ vinkel, vilket ger studien både en bredd och ett djup. Den kvantitativa delen identifierar de olika grupperna i det svenska samhället som har ett lågt politiskt deltagande genom en enkätstudie. Den kvalitativa delen av studien synliggör de faktorer som får individer från de minst representerade grupperna i samhället att visa på ett politiskt deltagande. Den kvalitativa delen av uppsatsen framförföljande slutsats; nätverk, tid och motivation är tre avgörande faktorer som påverkar politiskt engagemang med bland de grupper som står långt ifrån politiken. Resultaten visar även på att de som står längst ifrån politiken värderar rösträtten vilket gör att de deltar trots att de saknarett intresse för politik, vilket kan tolkas som en känsla av samhällsplikt.

Tidigare forskning har kategoriserat en majoritet av svenska politiker som valdemokrater och en minoritet som deltagardemokrater. Men forskningsläget är oklart kring vad detta innebär när det kommer till deras syn på medborgerligt deltagande i politiken. Syftet med studien är att utifrån de teoretiska perspektiven valdemokrati och deltagardemokrati undersöka hur kommunfullmäktigeledamöter ställer sig till medborgerligt deltagande i den kommunala politiken. Genom en kvantitativ enkätundersökning har ett sammanvägt jämförelsetal tagits fram som både nyanserar bilden av hur trogna ledamöterna är de teoretiska perspektiven och tillåter jämförelse mellan olika grupper. Ledamöter i 80 slumpmässigt utvalda kommuner bjöds in att delta i undersökningen och resultatet pekar på att majoriteten enbart har svaga tendenser åt de olika teoretiska ytterligheterna. Fyra hypoteser testades i studien för att se om det förekommer ett samband mellan ledamöternas könsidentitet, position i kommunen, politiska erfarenhet samt befolkningsmängd i kommunen och synen på medborgerligt deltagande. Statistiskt säkerställda samband kunde påvisas mellan synen på medborgerligt deltagande och ledamöternas könsidentitet samt position i kommunfullmäktige (styrande eller opposition). Samband kunde delvis påvisas mellan ledamöternas politiska erfarenhet och syn på medborgerligt deltagande, men inget samband kunde påvisas mellan befolkningsmängden i kommunen och ledamöternas syn på medborgerligt deltagande. Studiens slutsats är att en majoritet av ledamöterna stödjer vissa deltagardemokratiska inslag i demokratin och att position i kommunfullmäktige är den faktor som samvarierar mest med synen på medborgerligt deltagande, där oppositionen är mer positiva. Kvinnliga ledamöter framstår som något mer positiva till medborgerligt deltagande än manliga. Det förekommer också stora variationer beroende på ledamöternas partitillhörighet. Studien pekar på behovet av fortsatt forskning kring politikers syn på medborgerligt deltagande.