Det här är en studie om varför elever slutar på fritidshemmet innan de behöver, ofta någonstans i årskurs 3, även om de får vara inskrivna tills de avslutar årskurs 6. Studiens syfte är att synliggöra varför äldre elever slutar delta i fritidshemmets verksamhet, samt vad som uppfattas som meningsfull fritidsverksamhet utifrån äldre elevers perspektiv. Syftet uppnås genom enskilda intervjuer med tio elever i årskurs 3 som avslutat sin tid på fritids. Studiens frågeställningar är följande: Vilka argument anför äldre elever som orsak till att de slutat delta i fritidshemmets verksamhet? Hur beskriver äldre elever en meningsfull fritidsverksamhet? Hur kan fritidshemmet utvecklas för att erbjuda en meningsfull verksamhet för äldre elever? Vad vi kan se så finns nästan ingen tidigare forskning om hur äldre elever ser på sin tillvaro i fritidshem, här såg vi en stor forskningslucka och blev intresserade av att forska runt detta ämne.  Resultatet av studien visar att elever slutar på fritidshemmet för att kompisar slutar delta, för att de känner sig självständiga nog att klara sig själva och för att de tvingas sluta. Elevernas definition av en meningsfull fritidsverksamhet består av: fysisk aktivitet och utevistelse, digitala aktiviteter, självbestämmande samt en lugn fritidsmiljö. Eleverna efterfrågar aktiviteter och material anpassade efter deras intressen som till exempel: se på film, spela datorspel och Tv-spel, göra utflykter, hoppa studsmatta och umgås med kompisar.

En procent av befolkningen har autismspektrumstörning (ASD). Diagnosen innebär svårigheter inom social kommunikation och socialt samspel, samt att ha begränsade, repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter. Alla elever mår enligt Salamancadeklarationen bäst av att vara en del av den vanliga skolmiljön. Tidigare forskning uppmärksammar att elever med ASD inte får tillräckligt stöd i skolan samt att otillräcklig anpassning och stöd kan leda till att elever med ASD känner sig mindre delaktiga än andra elever. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka upplevelsen av delaktighet hos elever med ASD i grundskolan ur föräldrars, lärares och arbetsterapeuters perspektiv. Författarna valde att göra en kvalitativ litteraturstudie och använde sig av databaserna Academic Search Premier, APA PsycInfo, CINAHL och ERIC. Sju artiklar inkluderades i studien och analyserades med inspiration av Fribergs innehållsanalys. Resultatet presenteras i två kategorier, faktorer som hindrar delaktighet, faktorer som främjar delaktighet. Det framkommer i studien att elever med ASD upplevs ha stora svårigheter med delaktighet i skolan, och svårigheter med sociala färdigheter är det som identifieras vara den främsta faktorn som påverkar elevernas delaktighet. I studien framkommer det att lärare har otillräckliga kunskaper om diagnosen och social färdighetsträning. Författarna ser en möjlighet för arbetsterapeuter att tillgodose de kunskaper som behövs i skolan, samt att arbetsterapeuter kan bidra med kunskap som kan öka delaktighet för elever med ASD.

Ämnet idrott och hälsa kan av vissa elever ses som ett orättvist ämne. Majoriteten av de moment som utförs ger elever med erfarenheter från vissa föreningsidrotter en fördel i betygsättning. De elever som inte utövar någon fysisk aktivitet eller de som utövar någon idrott som inte är inkluderad i undervisningen har därför svårare att nå upp till samma betyg. I de flesta studier medger majoriteten av eleverna att idrott och hälsa är ett omtyckt ämne, men det finns även de som avskyr det. Undervisningens utformning samt lärarens yrkesutövning spelar en stor roll för att inkludera alla eleverna att känna lust, glädje och intresse av att delta och utvecklas. I vår kunskapsöversikt har vi därför valt att undersöka:   Varför skiljer sig inställningen/motivationen till deltagande mellan elever i undervisningen i Idrott och hälsa och hur kan en som lärare påverka för att skapa en undervisning i idrott och hälsa som motiverar alla?.   Vårt tillvägagångssätt för att skapa forskningsfråga och därefter söksträngar för att söka i databaserna SportDiscus och Swepub är genom strukturerad systematisk databassökning.

Studiens syfte är att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med barn och ungas deltagande i fysisk planering. Uppsala kommun har valts för att dem har tilldelats barnombudets barnrättspris och därav är de av intresse att få en djupare förståelse hur deras arbete med deltagande av barn och unga ser ut. Fokus ligger på att undersöka hur Uppsala kommuns inställning är till deltagande av barn och unga, vilka metoder som används samt fördelar och utmaningar som finns med deltagandet. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer där fyra tjänstemän från Uppsala kommun har deltagit och svarat på frågor utifrån frågeställningarna. Uppsatsens slutsatser är att Uppsala kommun har en mycket positiv inställning till barn och ungas deltagande. De använder sig av ett flertal olika metoder anpassade utifrån de barn som deltar. Fördelarna som beskrivs upplevs väga tyngre än de utmaningar som finns. Kommunen har förslag på hur utmaningarna vidare kan arbetas med för att hela tiden förbättra barn och ungas deltagande i den fysiska planeringen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning.  Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande.  I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

Denna studie syftar till att undersöka projekt inom det statliga bidragsprogrammet för landskapsvårdsåtgärder, lokala naturvårdssatsningen (LONA), genom en studie angående hur de två öländska landsbygdskommunerna Mörbylånga och Borgholm arbetar med LONA och vilken påverkan programmet har. Ytterligare, är ett centralt statligt mål med LONA att förankra naturvården i det lokala. Därför undersöks LONA utifrån tre frågeställningar: vilken påverkan LONA har på den kommunala naturvården, vilka drivkrafter för lokal och offentlig samförvaltning som finns och huruvida projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala. Studien grundas i en innehållsanalys av samtliga öländska LONA-projekt, samt intervjuer med offentliga och lokala aktörer. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån teoretiska ramverk om drivkrafter för samförvaltning samt lokalt deltagande, samt den tidigare forskningen som genomförts på LONA.  Studien visar att LONA haft en positiv effekt på den öländska naturvården. Det har möjliggjort för kommunerna, vilka båda påverkas av resursbrister, och lokala aktörer att genomföra och finansiera projekt. Motiverande faktorer för samverkan som diskuteras är ledarskapets utformning, betydelsefulla incitament såsom att ideell arbetstid kan räknas som medfinansiering, och ömsesidigt beroenden såsom nyttjanderätt och kunskapsutbyte. Slutligen, konstaterats att en majoritet av de öländska projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala med en varierande representation av lokala aktörer.

Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rätt att bilda egna åsikter och fritt uttrycka dem i alla frågor som rör barnet, och dessa åsikter ska tas på allvar. Förståelsen av vad det innebär att ha ett barnperspektiv har ändrats på senare år och differentierats i två betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hänsyn till barns villkor och verka för barnens bästa och barns perspektiv innebär att barns åsikter och synsätt tas på allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast är med på bild i projekt utan att ha något egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfärskt projekt för att se vilket sorts barnperspektiv som är mest framträdande. Då barnperspektivet går hand i hand med deltagande har jag arbetat fram ett mätverktyg utifrån tre olika delaktighetsstegar. Mätverktyget som jag döpt till Lunnergard’s Ladder of Participation har applicerats på min empiri för att kunna undersöka vilken nivå som projektet når upp till. Då barnperspektivet dels handlar om att få med barn, dels om att ta tillvara barns idéer så diskuteras svårigheten att åstadkomma detta. Här används egna intervjuer med barn som varit delaktiga i projektet. Resultatet av min fallstudie visar att projektet har en genuin touch men att det inte når upp till delaktighetsnivån där barnen lämnar egna åsikter. Studien visar således att den första betydelsen av barnperspektivet varit det mest framträdande.

No description available.

Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntliga kommunikationen. Forskningen har gjorts genom sökningar i databaserna ERIC, Web of Science och SwePub där materialet som samlats in har analyserats i en matris. Matrisen har bidragit till en överblick över studiernas relevans och svar på litteraturstudiens forskningsfrågor. Kunskapsutbyte, motivation och samarbete är några motiveringar som lärare ger till varför de väljer att integrera muntlig kommunikation i sin undervisning. De samtal som uppstår vid arbete i matematikboken tenderar åt att handla om att ge eller ta emot information och om att ställa eller svara på frågor, vilket kan liknas vid samtalstypen IRE. Vid arbete med problemlösning uppkommer både kumulativa- och utforskande samtal. Elevers möjlighet att delta i muntlig kommunikation har visat sig påverkas av flera faktorer, så som läraren, normer och språk. Det är av vikt att läraren förmedlar hur arbetet ska gå till, att samarbete och muntlig kommunikation är en norm som etablerats i klassrummet och att elever och lärare besitter och förstår ett gemensamt matematikspråk. Resultatet visar att det utforskande samtalet ger störst möjlighet för elever att delta i den muntliga kommunikationen, jämfört med kumulativa samtal och samtal med IRE strukturen. Utforskande samtal kan vara svårt att etablera hos eleverna eftersom de krävs mycket från såväl lärare som elever. En central del i resultatet är att matematikboken kan vara en faktor till att muntlig kommunikation inte sker vilket kan bero på hur normen i klassrummet ser ut. Något som visat sig vara problematiskt är att många elever verkar ha svårt att förstå instruktionerna i matematikboken på grund av ett bristande matematikspråk. Förståelse för språket är en viktig del när det kommer till att delta i den muntliga kommunikationen, utan en förståelse för vad som sägs är det svårt att delta. Resultatet visar att både elever och lärare behöver använda sig av ett gemensamt språk för att kommunicera muntligt med varandra.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan. De frågeställningar som studien utgår från är: Hur beskriver förskollärare sin egen roll vid barns lek i förskolan och hur anser förskollärare att deras roll vid lek påverkar lekens utformning och barns deltagande? Studien är framskriven i relation till ett fenomenologiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ metod där intervjuer har använts i form av enskilda semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering. I studien ingår fem förskollärare i olika åldrar som är verksamma på olika förskolor i landet. Förskollärarna besitter varierande arbetslivserfarenheter och arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet är framskrivet utifrån en tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att förskollärarens roll vid barns lek i förskolan är mångfacetterad och kan variera beroende på situation. Vidare visar resultatet att stöttning på olika sätt och att berika leken genom att tillföra material är faktorer som förskollärarna gemensamt beskriver som viktiga i sin roll vid barns lek.