Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i årskursnio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. Dessutom undersöktes huridrottslärarna motiverar sina elever så att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sinteoretiska utgångspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), menäven annan relevant forskning inom området har haft betydelse för den teori som resultaten istudien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslärare och med deintervjuresultaten som grund utformade vi en enkät till elever i årskurs nio på tre olika skolorangående deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott ochhälsa. I studien medverkade totalt 164 elever i årskurs nio. Urvalet gjordes genom att vi valdedessa tre skolor som vi tidigare varit i kontakt med på något sätt och där var det slumpen somavgjorde vilka deltagarna i studien blev. Resultaten visade att det fanns flera faktorer sompåverkar elever i årskurs nio och deras aktiva deltagande i idrott och hälsa. Dessa faktorer haren påverkan både på elevernas inre samt yttre motivation. De huvudsakligamotivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa visade sig vara betyg och attidrott och hälsa upplevs som ett roligt ämne. De elever som inte deltar aktivt har en typ avmotivation som kallas för amotivation, vilket innebär en brist på motivation. Resultatenvisade även att eleverna dels motiverar sig själva, men även att de blir motiverade av andrapersoner i sin omgivning, genom framförallt uppmuntran och positiv feedback. Vår slutsatsvar att det är en mängd olika faktorer som motiverar elever i årskurs nio att delta i idrott ochhälsa, samt att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera sina elever till ett aktivtdeltagande i idrottsundervisningen.Nyckelord: Motivation, aktivt deltagande, idrott och hälsa, motivationsfaktorer, elever. / The aim with the study was to examine which motivation factors that influence students inclass nine to participate actively and not to participate actively in physical education (P.E).Moreover, there was interest of examining how the P.E teachers motivate their students sothat they participate in the sport education. The study had its theoretical starting point inVallerand’s motivation model (Vallerand & Ratelle, 2004), but also other relevant researchwithin the area has been of importance for the theory that the results in the study have beenlinked to. The choice of method was that we used the interviews of six P.E teachers and withthose interview results as ground we formulated a questionnaire to students in class nine onthree different schools concerning their motivation factors to participating actively and not toparticipate actively in physical education. 164 students in class nine participated in the studyaltogether. The results showed that there were several factors that influence students in classnine and their active participation in physical education. These factors have an impact both onthe students’ intrinsic and extrinsic motivation. The main motivation factors for the reasonthat students participate in physical education was to be the grades and that physical educationis experienced as an enjoyable schoolsubject. The students that did not participate activelyhave a type of motivation called amotivation, which means a deficiency in motivation. Theresults also showed that the students partly motivate themselves, but also that they becomemotivated because of other persons in their environment, specifically by encouraging andpositive feedback. Our conclusion was that there is an amount of different factors thatmotivate students in class nine to participate in physical education, and also that the P.Eteacher has an important role in motivating the students to an active participation in physicaleducation.Keywords: Motivation, active participation, physical education, motivation factors, students.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare år. Syftet är att se hur lärare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lärarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det någon könsordning? Frågeställningarna som styr uppsatsen, innebär att genus såväl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, där alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund. Observationerna dokumenteras med hjälp av en videokamera i en femte klass, vid två skilda tillfällen. John Deweys (1999) teori, som används i studien, innebär att varje individ har olika färdigheter och varje individ har behov som måste tillgodoses, vilket han grundar i ett demokrati perspektiv. Resultatet av studien visar på lärarrollens komplexitet och att lärarrollen inte är något konstant. Studien visar även på att det finns en deltagande grupp som tenderar att vara mer verbalt aktiva under observationstillfällena jämfört med resterande elever. Elev kommunikationen under observationstillfällena var främst begränsad till elev – lärare. Det fanns även en rådande könsordning i klassen, då det var pojkarna i klassen som främst kom till tals, trots att det var en majoritet av flickor i klassen.

AbstractHolmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka?Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaVi har utfört en studie där vi har granskat pedagogernas syn på lek i förskolan och hur de arbetar utifrån inkludering av alla barn i leken. För att få svar på våra frågor har vi utgått från följande frågeställningar: Hur definierar du leken i förskolan och hur viktig anser du att den är? Hur pedagoger främjar inkludering i leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta område där vi sedan förklarar och konkretiserar vad leken innebär och varför den är det grundläggande elementet i förskolan. För att få svar har vi använt oss av tidigare forskning som vi anser är relevant för vår undersökning. Den har främst innefattat lekteorier och metoder för att inkludera barn i lek. Vi har kommit fram till att det är pedagogens ansvar att inkludera alla barn i leken och att pedagogerna deltar i leken för att främja denna och ett inkluderande. Alla barn ska inkluderas i leken men inte i alla lägen. För att få svar på våra frågor har vi valt att använda oss av intervjuer och observationer. Vi har intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade på en småbarnsavdelning där barnen är mellan 1-3 år.Nyckelord: Lek, utanförskap, inkludering, deltagande, språk, trygghet. / ABSTRACT Holmqvist, N & Olsson, M (2009) Shall we play? Malmö:Teacher Education:University of Malmö We have performed a study in which we have investigated the view teachers hold of play in pre-school and the way they work in order to include all the children in play. In order to get the results necessary in our investigation we made the following questions our starting point: How do you define play in pre-school, and to what extent do you consider it to be important? How do teachers facilitate inclusion in play in pre-school? We start by describing why we chose this area, explaining and clarifying the notion of play and why it is the principal element in pre-school. For our investigation we have used earlier research that we consider to be germane to our study. It has mainly consisted of theories about play and methods for including children in play. We have come to the conclusion that it is the teachers’ responsibility to include all children in play and that the teachers should participate in order to promote play and inclusion in play. All children are meant to be included, but not in all situations. To get the information necessary for our study we have chosen to use interviews and observations. We have interviewed five teachers, four of whom worked with younger children, and the last one of which worked in a pre-school class. Two of the teachers working with younger children have experience from elementary school. Key words: play, exclusion, participation, language, class spirit, security

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn på barnens fria lek(The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens freeplay).Vi, Dzana och Alexandra har i vår studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens frialek. Underfrågor som vi har använt som hjälp till vår studie är: Hur ser pedagogerna på barnensfria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anserpedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi valtatt använda oss av både intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra.Deltagarna i vår studie består av tre pedagoger, en förskollärare, två barnskötare samt barnen påden valda avdelningen.Syftet med studien är att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen påden valda avdelningen. Vi har med hjälp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankarpedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stämmer överens med derashandlingar, detta främst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vår studie är att de tre pedagogernas syn på barnens lek är av storbetydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek på barnensvillkor. Under studiens gång visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handladeom att samtala istället för att inta en roll och delta i leken på barnens villkor.Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhållningssätt, pedagoger, utveckling.

The purpose of this essay is to analyze the pension protests in France to explain the politicalparticipation and culture of the country characterized by manifestations, demonstrations andstrikes. The analysis of the pension protests is based on the perspective of the national tradeunions and student unions. With the explanation of the political participation and culture ageneral opinion behind the pensions protest could be interpreted. The material for the essay is thetrade- and student unions posts on their websites that either urges the people to protest or arguesagainst the pension reform. The theoretical framework for the essay is based on Russel J Dalton’s(2020) theory for political participation and Thomas Denk’s (2009) theoretical compilation aboutpolitical culture. This essay is a case study of the pension protest in France 2023. With aninterpreter oriented strategy the analysis is based on an explanatory idea analysis of the tradeandstudent unions posts. Previous research has shown that political participation and politicalculture affect each other. It has also been proven that low participation in conventional forms forexample electoral participation is affected by political dissatisfaction, distrust of voting andpolitical interest. In this study the analysis shows that the pension protest in France is a politicalparticipation that expresses a political dissatisfaction and a political alienation. The analysis alsoreaches the conclusion that political participation in the pension protests follows the modernpatterns of protests and that the trade unions pension movement has a big support from thefrench population. In the analysis of the political culture the conclusion is that from the tradeunions perspective the French political system is illegitimate and that their political roles are nottaken seriously by the French government. The results of the essay are important because it cangive a new perspective on political participation in France and it can serve as a contribution toresearch about the connection between political participation and political culture.

Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskaper om vilka idéer om det europeiska medborgarskapet som förmedlas i undervisning om Europeiska unionen. Detta görs genom att studera svenska läroböcker för gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning. Särskilt fokus för analysen ligger vid hur texterna ger uttryck för idéer om medborgares deltagande i EU samt om de beskriver en europeisk tillhörighet och identitet. Detta görs med utgångspunkt i teorin om aktivt medborgarskap. Analysen visar att läroböckerna beskriver det europeiska medborgarskapet både som en status med tillhörande rättigheter och som olika typer av deltagande. Dock beskrivs deltagande främst som en medborgerlig rättighet bland andra och inte i termer av skyldigheter. Analysen visar även att läroböckerna uppmanar eleven att kritiskt reflektera och ta ställning i frågor rörande EU. Detta resultat står i kontrast mot tidigare forskningsresultat som uppvisat att objektiva och okritiska redogörelser av EU dominerar i läromedlen. Slutligen visar analysens hur majoriteten av läroböckerna inte för några direkta resonemang om en europeisk identitet men att flera läroböcker beskriver en gemensam europeisk historia och delade grundläggande värden som fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Det storskaliga jordbruket i Sverige kräver stora mängder insatsmedel och både bidrar till samt skadas av miljöförändringarna. I FN:s gobala mål 2: ingen hunger sätts målet att varje land ska säkra ett hållbart jordbruk och näringsrik mat till sina invånare. Kulturspannmål har förts fram som en möjlig väg till att uppnå det målet eftersom de har visats klara av torka bättre, kräver mindre insatsmedel och har bättre näringsvärde än moderna spannmål. Detta gör det intressant att se på hur kulturspannmål och de moderna spannmålen förpackas eftersom designen av en förpackning påverkar konkurrenskraften på varan. Därför är syftet med denna studie att undersöka den grafiska och materiella utformningen på ett urval spannmålsprodukters förpackningar och konsumenternas förväntningar på dem ur ett grafiskt designperspektiv.I studien har en deltagande observation och visuell research i form av en fotodokumentation använts som metoder för att besvara frågeställningarna. Resultatet i undersökningen visade på några betydande skillnader mellan de existerande förpackningarna och användarnas förväntningar på dem. Deltagarna lade störst vikt vid material samt funktion och föredrog kartongförpackningar framför de pappersförpackningar som fotodokumentationen visade var det förpackningsmaterial som användes i butik. De grafiska elementen som i butik var gjorda för att fånga konsumenternas uppmärksamhet genom varma färger och bilder på serveringsförslag var även dem annorlunda från de kalla färger, illustrerade veteax och icke föreställande bilder som deltagarna valde. Syftet med den kreativa delen är att skapa en designlösning som bidrar till att uppnå F:ns globala mål 2 ingen hunger och 13 bekämpa klimatförändringarna. Arbetet har genomgått fyra faser, idé-, prototyp-, funktions- och gestaltningsfas för att avslutas i en utställning på kulturmagasinet i Sundsvall. Designlösningen som togs fram resulterade i Kultivara, ett varumärke som erbjuder livsmedel på svenska kultursorter.I gestaltningen utforskades flera idéer, däribland storytelling och gamla tryckmetoder som sätt att kommunicera varumärket. Slutligen landade det i en utforming med inspiration från hantverk, historia och folklighet, ett varumärke, fyra livsmedelsförpackningar, en webbsida och en annons. Utmaningarna i processen bestod framförallt i att hitta en kommunikativ strategi som harmoniserade med kultursorterna som produkt och kärnan i varumärket. De motgångarna har skänkt insikter om människor och design som tagit projektet framåt.

Denna studie undersöker lärares beskrivningar av deltagande inkludering samt på vilket sätt lärare och elever beskriver delaktighet i matematikundervisningen. Syftet är att bidra med kunskap om dessa begrepp, för att skapa goda förutsättningar för ett arbete kring en tillgänglig lärmiljö för alla elever. En kvalitativ metod med semistrukturerade lärar- och elevintervjuer har genomförts med fyra elever och fyra lärare. Djupgående intervjuer genomfördes med öppna huvudfrågor och efterföljande följdfrågor. Resultatet visar att lärarna beskriver deltagande inkludering när eleverna deltar i helklass eller i grupper, men att inkluderingen påverkas av hur grupper sätts ihop och när under en skoldag undervisningen äger rum. Både lärarna och eleverna beskriver delaktighet vid aktiviteter av olika slag, exempelvis vid praktiska uppgifter och spel. Dessutom beskriver lärarna delaktighet när eleverna kommunicerar med andra i diskussioner och samtal. En skillnad mellan lärarna och eleverna som framkommit är att eleverna dessutom upplever att de är delaktiga när de lyssnar på genomgångar eller vid gruppsamtal. En slutsats är att eleverna och lärarna delvis har olika uppfattningar om vad delaktighet kan innebära. En utmaning som synliggjorts är betydelsen av att sätta eleven i centrum. Det är viktigt att förstå elevens hela skolsituation utifrån ett helhetsperspektiv med avseende på både didaktisk, rumslig och social inkludering.

Eskilstuna kommun är en av Sveriges kommuner som växer och förtätas snabbt, och år 2014 blev kommunen 100 000 invånare. En stor del av dessa människor är barn, trots det verkar det vara en stor utmaning att ta hänsyn till deras rätt till stadsutrymme och deltagande i planeringen. Barnkonventionen blev svensk lag 2020 och därmed ska alla Sveriges kommuner arbeta för att ta hänsyn just till barnens bästa i samhället. Denna studie kommer att undersöka hur exemplet Eskilstuna kommun går till väga för att implementera barns rättigheter i stadsplaneringen. Detta har gjorts genom att analysera relevanta plandokument och intervjua en tjänsteperson vid kommunen. Resultatet visar på en vilja hos kommunen att arbeta för att främja barns bästa i planeringen och att ta hänsyn till deras åsikter. Men det finns också många utmaningar i arbetet, både när det handlar om att få barn deltagande och att väga deras intressen mot andra.

Syftet med studien är att undersöka skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan olika grupper i samhället, det vill säga personer som har växt upp i Sverige, i ett annat nordiskt land, i ett annat land i Europa och i ett annat land utanför Europa. Vidare är syftet att utforska följande faktorer: Härkomst eller var man växte upp, socioekonomisk status och medborgarnas politiska deltagande och aktiviteter i föreningar. Hur kan dessa faktorer förklara skillnader i förtroende för samhällsinstitutioner mellan inrikes och utrikes uppväxta i Sverige? Studien har gjorts med multipel regressionsanalys med material som hämtades från SOM-undersökning kumulativ dataset, 1986-2020. Studien ställer även upp fyra hypoteser som är till för hypotesprövning. Resultaten visar att de som är utrikes uppväxta har högre förtroende för samhällsinstitutioner än de som är uppväxta i Sverige. Ytterligare resultat visar att socioekonomiskt, politiskt deltagande och frivilliga aktiviteter i föreningar inte kan förklara skillnaderna i förtroende för samhällsinstitutioner mellan de som är inrikes uppväxta och de som är utrikes uppväxta. Samtliga hypoteser är motbevisade.