Vi är just nu i en tid av polarisering i det politiska klimatet där fler ämnen och frågor får kontroversiell laddning. Eftersom skolan är en plats där unga ska få möjlighet att utveckla demokratiska kunskaper och förmågor som i förlängningen ska fungera som en motståndskraft mot riskfyllda och odemokratiska beteenden måste ett aktivt arbete med demokratiuppdraget ske. Men Skolinspektionens senaste rapport visar att 21 av 30 grundskolor i landet brister i arbetet med demokratiuppdraget.1 Denna studie avser att undersöka hur bildämnet, genom arbete med kontroversiella ämnen, kan utveckla demokratiska förmågor och färdigheter. Som utgångspunkt i studien undersöks elevers och unga vuxnas upplevelser, erfarenheter och tankar kring skapandets demokratiska potential och arbetet med kontroversiella ämnen i bildämnet. Jag har analyserat deras svar utifrån diskursanalys som tolkningsram samt teorier kring vilka subjektspositioner vi tar i mötet med andra och oliktänkande. Resultaten visar att begreppet “kontroversiellt” är komplext och kontextuellt och något som elever drar sig för att prata om och arbeta med. Detta tycks bero på bristande förmågor att hantera oliktänkande och ingå i demokratiska samtal, främst av en rädsla över vad andra kommer att tycka om en själv. Det blir synligt att det finns ett behov för att arbeta med dessa ämnen i skolan då informanterna uttrycker att det kan främja förmågan att hantera oliktänkande, förbereder en för livet efter skolan och övar en färdighet som alla har lika rätt att lära sig. Det framgår också att bildskapande är ett medium som har hög potential att uttrycka åsikter, väcka känslor och få en att tänka. Under arbetet har jag tagit ett dubbelt perspektiv där jag parallellt med uppsatsskrivningen har filmat reflektioner som väckts. De filmade reflektionerna har sammanställts i videoverket Varför är det svåra svårt? som visades på Konstfacks vårutställning. Idéer som väcktes under arbetet presenterades på Bildpedagogiskt symposium om demokrati och framtid på Vårutställningen på Konstfack 25 maj 2023 som anordnades av Belinda Morén, Katarina Seth, Mari Eriksson, Sandrine Samuelsson och Amanda Sammeli. 1 Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen - Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9, publicerad 28 nov 2022, s. 5. / We are currently in a time of polarization in the political climate when more topics and issues are gaining controversial charge. Since school is a place where young people should have the opportunity to develop democratic knowledge and abilities which, in the long run, should act as a force of resistance against risky and undemocratic behavior, active work with the democratic mission must take place. But the Swedish Schools Inspectorate's latest report shows that 21 out of 30 primary schools in the country are failing in their work with the democratic mission.1 This study intends to investigate how visual arts education, through work with controversial subjects, can develop democratic abilities and skills.  As a starting point in the study, students' and young adults' perceived ideas, experiences and thoughts regarding the democratic potential of creative practices and the work with controversial subjects in the subject of visual arts are examined. I have interpreted their answers using discourse analysis as an interpretive framework and theories about which subject positions we take in the meeting with others and dissenters. The results show that the term "controversial" is complex and contextual and something that students shy away from talking about and working with. This seems to be due to a lack of ability to deal with dissent and engage in democratic conversation, mainly out of a fear of what others will think of oneself. It becomes clear that there is a need to work with these subjects because, according to the informants, it can train the ability to cope effectively with dissent, prepare for life after school and practices an ability that everyone shares equal right to learn. It is also evident that image creation is a medium that has a high potential for expressing opinions, waking emotions and making one think. During the process of writing the thesis, I have taken a double perspective where in parallel with writing, I have filmed myself reflecting on the process itself. The filmed reflections have been compiled in the video work Why is the difficult difficult? which was shown at Konstfack's spring exhibition. Ideas that arose during the work were presented at the Visual Arts Education Symposium on Democracy and the Future at the Spring Exhibition at Konstfack 25 May 2023 organized by Belinda Morén, Katarina Seth, Mari Eriksson, Sandrine Samuelsson and Amanda Sammeli. 1 Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen - Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9, publicerad 28 nov 2022, s. 5.

Förskolan är en plats där barn har rätt till inflytande, en plats de ska kunna påverka sin vardag. Förskolan är en plats barnen ska inkluderas i planeringen och påverkar vilka rörelseaktiviteter som sker i förskolan.  Syftet med studien är att belysa variationen av rörelseaktiviteter och i vilken mån de yngsta barn ges inflytande. Studiens metod består av intervjuer med förskollärare för att kunna göra deras uppfattningar av barns inflytande i rörelseaktiviteter synliga. Det framkommer i studiens resultat att det inte alltid är lätt att ge de yngsta barnen inflytande, eftersom de yngsta barnen inte alltid kan uttrycka sig med det verbala språket. Det är förskollärares roll att skapa förutsättningar för att de yngsta barnen ska kunna kommunicera deras intressen och önskningar. Det sker många varierade rörelseaktiviteter i förskolan både planerade och spontana. Barnens inflytande är olika i planerade och spontana rörelseaktiviteter men att de över lag har minimalt med inflytande. Barnen får möjlighet att utveckla motoriken, dansens byggstenar och så mycket mer. Slutsatsen gör det tydligt att barnens möjlighet att kunna kommunicera sina intressen och önskningar behöver utvecklas. / Preschool is a place where children have the right to influence, a place to be able to make a difference. Preschool is a place where children should be included in planning and be able to affect the movement activities. The aim of the study is to highlight the variation of movement activities and to what extent the youngest children can influence. The study method consists of interviews with preschool teacher, to enable them to express their perception of children’s influence in movement activities. The outcome shows that it is not always easy to give the youngest children influence, since the youngest children cannot express themselves through the verbal language. The preschool teachers have a role to create conditions for the youngest children to be able to communicate their interests and will. There are many varied movement activities in preschool, both planned and spontaneous. The children’s influence is different in planned and spontaneous movement activities, but they generally have minimal influence. The children get opportunity to develop motor skills, the building blocks of dance and so much more. The conclusion makes it clear that children’s ability to communicate their interests and will needs to be developed.

Syftet med denna studie är att beskriva och problematisera hur so- lärare i årskurs 4-6 förhåller sig till såväl som adresserar att undervisa elever om demokrati, genom demokrati för att sedan kunna verka för demokrati. Metoden som används för att få svar på forskningsfrågorna är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ostrukturerade inslag där sex yrkesverksamma lärare från fem olika kommuner blivit intervjuade. Denna studie har eftersträvat att synliggöra hur so-lärare använder sitt demokratiuppdrag i klassrumsundervisning för att tillföra eleverna redskap i form av inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Fyra teman med underordnade aspekter som utgjorde intervjuerna föreföll i resultatet. Resultatet påvisar att upplevelsebaserad undervisning genererar mer handgriplighet och lärande. Det kan ske genom att exempelvis utföra olika studiebesök, skriva insändare till en tidning med innehåll som har inverkan på eleverna, samt diverse rollspel. Resultatet visar även att när kommer till att bringa kunskap i ett klassrum med elever som har olika erfarenheter och bakgrund, behövs fostran för att förstå att olikheter är en fördel. Det är fördelaktigt att elever urskiljer fenomen på varierande sätt och uppdraget för lärare är att ge elever verktyg till att uppfatta det som något berikade, att alla behövs. / The purpose of this study is to describe and problematize how the teaching assignment is addressed as well as how social studies teachers in grades 4-6, who teach students about democracy through democracy in order to then work for democracy, treat it. The method used to answer the research questions are qualitative semi-structured interviews with unstructured elements, where six participants from five different municipalities have been interviewed. This study has sought to make visible how social studies teachers use their democratic mission in classroom teaching by providing students with tools in the form of influence, participation and responsibility. Four themes with subordinate Aspect that made up the interviews appeared in the results. The result shows that experiential teaching generates more tangibility and learning, by carrying out various study visits, writing submissions to a newspaper, content that has an impact on the students, as well as various role-plays. The result also shows that bringing knowledge into a classroom with students with different experiences and backgrounds requires education to understand that differences are an advantage. It is beneficial for students to distinguish phenomena in varying ways, and the task for teachers is to give students the tools to perceive it, as something enriching, that everyone is needed.

Studien har som syfte att undersöka hur gymnasieelever upplever arbetet med elevinflytande i skolan och specifikt under samhällskunskapslektionerna samt förbättringsförslag gällande elevinflytandet. Elevinflytandet har undersökts genom en enkätstudie där studiens resultat har analyserats med hjälp av John Deweys teori, pragmatism. Enkäten har genererat 115 gymnasielevers svar om elevinflytande på tre gymnasieskolor i Halland där elevernas ålder varit mellan 16–19 år. Studiens resultat visar att arbetet med elevinflytandet realiseras genom att eleverna tillskansar sig kunskaper om demokrati genom samhällskunskapslektionerna. Därefter visar studiens resultat att eleverna upplever att de har kunskaper om demokrati men endast 44,3 % instämmer helt på påståendet om skolan är demokratisk. Utöver demokratiska kunskaper har eleverna olika forum där elevinflytandet realiseras genom klassråd, elevråd och programråd. Studiens teoretiska ansats styrker att skolan ska vara en organisation som sammanväver teori och praktik och genom det resonemanget är det positivt att eleverna får vara delaktiga i frågor som berör deras skolgång genom dessa olika forum. Arbetet med elevinflytandet sker i högre grad i val av examinationer och mindre gällande undervisningens innehåll och planering. Ur elevperspektiv finns det förbättringspotential för elevinflytande och det är att dialogen mellan lärare och elever kan förbättras och att man vill bli hörd, något som tycks saknas i dagsläget. Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett visst fungerande elevinflytande men också något som kan och bör förbättras ur elevperspektiv.

”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Lgr 11). Skolan har ett demokratiuppdrag som innefattar både att utveckla och förse eleverna med demokratiska förmågor samt att ge dem med kunskap som behövs för att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle. Tidigare forskning visar att lärare har svårigheter att lyckas med demokratiuppdraget. Formuleringen i läroplanen är otydlig och meto- der för undervisningen saknas. Demokrati handlar bland annat om samarbete och respekt för andras åsikter. I examensarbetet undersöks huruvida den framgångsrika samarbetsmetoden kooperativt lärande kan användas i demokratiundervisningen, inom ramen för samhällskunskapsämnet, och vilken inverkan den har på elevers lä- rande. Metoden systematisk litteraturstudie har använts och analysen är inspirerad av ett par olika analysmodeller. 13 internationella studier jämförs och analyseras. Hälf- ten av dem är av kvasiexperimentell art – de flesta genomförda på elever mellan åk 1–6. Resultatet visar att kooperativt lärande är en användbar metod för att undervisa elever i demokrati. Metoden kan i sig anses vara demokratisk och tränar på så sätt eleverna i medborgerliga förmågor samtidigt som demokratiska värderingar förmed- las och ämneskunskap kring demokrati bearbetas. Kooperativt lärande kan således fungera som bryggan mellan demokrati- och kunskapsuppdraget. / The first lines in the Swedish curriculum for the compulsory school system (Lgr 11) state "the national school system is based on democratic foundations". The school has a democracy mission that includes nourishing students democratic abilities and providing them with the knowledge needed to participate actively in a democratic society. Previous research has shown that teachers have difficulties in succeeding with implementing the mission of democratic education. The wording in the curriculum is diffuse and there are no suitable teaching methods. Democracy is, among other things, about cooperation and respect for the opinion of others. This study examines whether the successful cooperative learning method can be used in education of democracy, within the framework of the subject of civic edu- cation, and what impact it has on pupils' learning. The systematic review has been used and the analysis is inspired by a couple of different analytical models. Empiri- cal studies consist of 8L international studies of a quasi-experimental nature – most conducted on pupils in grades 8 through O. The results show that cooperative learn- ing is a useful method when teaching students about democracy. The method itself can be considered democratic and thus trains students’ civic abilities while convey- ing democratic values and processing knowledge about democracy in theory. Coop- erative learning can thus serve as the bridge between the mission of democracy and the mission of knowledge.

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions regarding the task of raising pupils into democratic citizens. Therefore, I will investigate how teachers apply this task in teaching. Research shows that Swedish adolescents to a very small extent engage in democtatic processes, compared to other countries. At the same time, the amount of studies performed in Sweden is very limited regarding how teachers integrate the assignment of democracy in primary school, specifically in year 4-6. Thus, it sparked an interest in how teachers apply and include the civics subject. The study was conducted by a qualitative in terms of semi-structured interviews. Six teachers participated and everyone are currently teaching civics in grade 4-6. The theoretical approach has been based on John Dewey and pragmatism. The theory has been used in combination with previous research to analyze the statements of the respondents.   Firstly, the results show that teachers experience their role of educating democratic citizens as unique and important. They believe that there are great opportunities in affecting students' roles as democratic citizens. However, the teachers also describe certain difficulties while teaching about the democratic processes, since the subject is very complex. A large part in the complexity is that school accommodates many different individuals with various sociocultural backgrounds, perceptions and opinions about the world, which constantly needs to be addressed. Additionally, the teachers also experience that using assignments where students actively practice democratic participation should be given a larger share in school. The most effective way to practice this, according to the teachers, is by using communicative methods, e.g., conversations. Finally, the studies conclude that there is a need for developing the communicative parts in the education materials, especially concerning the democracy education. / Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Därför kommer jag att undersöka hur lärare applicerar detta uppdrag i undervisningen. Forskning visar att svenska ungdomar i mycket liten utsträckning engagerar sig i demokratiska frågor jämfört med andra länder. Samtidigt finns det en mycket begränsad forskning vad gäller hur lärare applicerar demokratiuppdraget i grundskolans årskurs 4-6. Det skapade ett intresse för hur lärare tillämpar och inkluderar demokratiuppdraget i ämnet samhällskunskap. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Det deltog sex lärare, samtliga verksamma i ämnet samhällskunskap för grundskolans mellanår, årskurs 4-6. Den teoretiska ansatsen utgår från John Dewey och pragmatismen. Teorin har sedan tillsammans med tidigare forskning använts för att analysera och diskutera respondenternas utsagor.   Resultatet visar att lärare upplever sig ha en mycket viktig och unik roll i att fostra demokratiska medborgare. De anser att det finns stora möjligheter att påverka eleverna i deras medborgarskap. Lärare ser också vissa svårigheter i fostrandet då det stundtals är mycket komplext. En stor del i komplexiteten uppges vara att skolan rymmer många individer med olika sociokulturella bakgrunder, uppfattningar och åsikter om världen som alltid måste bemötas. Lärare uttrycker också att övningar där elever praktiskt tränar på det demokratiska deltagandet bör få en större plats i skolan. I resultatet framgår även att lärare ser kommunikativa metoder i form av samtal som den mest effektiva metoden. Resultatet visar på ett behov av att utveckla de kommunikativa delarna i läromedlen som riktar sig mot demokratiundervisningen.

The purpose of this study is to qualitatively investigate how social studies teachers in a high school, use group development strategies when approaching potentially controversial topics in the classroom. The study used five semi-structured interviews with social studies teachers. Bruce Tuckman's model of group development was used to organize and analyze the teachers' experiences in a way that could be linked to the phases described in the model. The results of the study have shown the importance of using group development as a method to prepare students to handle controversial conversations in a constructive way and promote their growth together. The teachers' overall goal with group development is for the students to learn to cooperate, develop their communication skills and show respect for each other's opinions. The teacher's democratic mission also appears as part of group development. Positive group development also contributes to a cohesive social environment that creates an inclusive conversation climate. The skills acquired through group development were considered applicable when students faced controversial discussions. For example, they were seen using communication skills to actively listen and strive to understand each other's perspectives instead of trying to dominate each other. Therefore, classes may need to go through different stages of development to manage controversial conversations effectively.