Syfte med studien är att få kunskap om vad estetiska lärprocesser bidrar till i förskolan. Metoden i studien antar en kvalitativ ansats i vilken förskollärare från fyra olika förskolor bidrar med sina uppfattningar i digitalt genomförda personliga intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån teorin Design för lärande. De estetiska lärprocesserna beskrivs i studiens resultat som kommunikativa verktyg som inkluderar både verbalt språk och multimodala uttryckssätt. All verksamhet i förskolan, även en estetisk lärprocess, gynnas enligt förskollärarna av att sättas i sitt sammanhang samt att kopplas till en social kontext. Lärande inom en trygg och lustfylld miljö kan få barnen att känna sig bekräftade, få självförtroende och skapa sin egen identitet. Resultatet indikerar att estetiska inslag i förskolans verksamhet kan ge barn möjlighet att få vara den de är och uttrycka sig på sitt eget individuella sätt utifrån likvärdiga förutsättningar. Ett inkluderande synsätt i undervisningen möjliggörs genom möten och kommunikation med olika människor vilket estetiska lärprocesser främjar. Estetiska lärprocesser kan på sikt skapa trygga ramar och en röd tråd för barnen. Det är ingen färdig metod men de estetiska lärprocsserna kan förmodas fungera som en källa till inspiration inom förebyggande interkulturellt arbete i förskolans verksamhet. Undervisning inom estetiska lärprocesser förutsätter nämligen engagerade förskollärare som i samspel med barnen gör dem delaktiga både i styrda och spontana sammanhang under hela dagen då lustfylld, inkluderande och pedagogisk verksamhet pågår. Didaktiska implikationer visar att barn i förskolan behöver genuint engagerade och närvarande förskollärare som aktivt interagerar med barnen. / The purpose of the study is to get knowledge of what aesthetical processes in learning can contribute to within pre-school platform. The method in the study has a quality approach in which pre-school teachers from four different pre-schools contribute with their opinions in digitally implemented personal interviews. The result has been analyzed by the theory of Design for learning. The aesthetical processes in learning are in the result of the study described as communicative tools including both verbal as well as  multimodal expressions. All activities in pre-school, also an aesthetical process in learning, benefits according to the pre-school teachers by being put in a context as well as in social connections. Learning within a secure and pleasurable environment can enable the children being seen, to give them confidence and allow them to find their own identity. The result indicates that aesthetical elements in pre-school surroundings can give children a chance to be who they are as well as express themselves in their own individual way fromout equal conditions. An including approach in the way of teaching is being enabled through meetings and communication beetween different people, and by using aesthetical processes those meetings come naturally. Lomgterm, aesthetical processes in learning, can create secure frameworks and a red thread for the children. It is not a complete method but the aesthetical processes in learning supposedly can function as a source of inspiration when it comes to a preventive intercultural work in pre-schools. Teaching, using aesthetical processes in learning, actually requires dedicated pre-school teachers who are interacting with the children, making them involved in controlled as well as in more spontanous situations throughout the whole day while joyful. including and pedagogical activities take place. Didactical implications show that children in pre-school need genuinelly dedicated and attendant pre-school teachers who actively interact with the children.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uttrycker sig och interagerar i och efter mötet med historieförmedling i en virtuell museikontext som lärandemiljö. Detta för att analysera om elevernas nyfikenhet på historia kan stimuleras samt för att vidare analysera om eleverna anser att det kan bidra till att de utvecklar kunskaper om det förflutna genom möten med historiska platser och olika människors berättelser. Det virtuella museibesöket har främst analyserats utifrån ett elevperspektiv genom att undersöka elevernas attityder och åsikter kring historieförmedlingen och lärandetillfället med hjälp av observationer, fokusgrupper och en enkätstudie. Både den kvalitativa och kvantitativa datan har analyserats med hjälp av en multimodal modell för en lärsekvens samt en historididaktisk modell för historieförmedling som kommunikation. Resultatet visar att eleverna i mötet med det virtuella museibesöket uppmärksammar levnadsvillkor för människor under epoken som museet behandlar. Vidare förhåller de sig positiva till det virtuella besöket och de flesta elever menar att de finner besöket spännande och lärorikt. Den mulitmodala modellen bekräftar elevernas uppfattning om att besöken är lärorika. På så sätt visar resultatet att elevernas nyfikenhet och lärande i historia kan stimuleras med hjälp av de virtuella besöken. Vidare kan eleverna i mötet med museet utveckla förmågor i historia som främst berör den historiska referensramen och historiebruk.

No description available.

Styrdokument för fritidshem anger att musik skall finnas som aktivitet på fritidshem. Dock förefaller musik ej vara en vanlig företeelse på fritidshem och skolinspektionen och forskare belyser att detta behöver utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshem som bedriver musikverksamhet och studera hur musikaktiviteterna är uppbyggda och hur pedagoger kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fyra pedagoger har intervjuats via telefon. Det teoretiska perspektivet för studien är design för lärande. Design för lärande har vuxit fram utifrån sociokulturella teorier och diskuterar olika aspekter av meningsskapande, att få en fördjupad förståelse, och hur detta sker i sociala sammanhang. Teorin diskuterar hur olika teckensystem skapas mellan individer och företeelser och att individerna ger dessa tecken och teckensystem dess värde. Teorin lyfter beskrivningar av meningserbjudande och meningsskapande och kopplar detta till lärande.Huvudresultaten i studien är pedagogernas beskrivning av frivillighet som en viktig del av det musikaliska skapandet på fritidshem och för meningsskapandet. Elever som får tillgång till musikaktiviteter i tidig skolålder får en möjlighet att skapa sina egna relationer till musik. Meningserbjudande och meningsskapande beskrivs inom praktiskt utförande, i psykosocial bemärkelse; att våga framföra något framför andra samt att musik blir ett medel för meningsskapande inom andra kunskapsområden exempelvis språk- och ordförståelse.

Syftet med studien är att undersöka i vilket eller vilka syften lågstadielärare beskriver att de använder bildstöd i svenskundervisningen samt om de använder det som en inkluderande respektive språkutvecklande resurs. Litteratur och forskning framställer bildstöd som ett verktyg för att tydliggöra språk genom att erbjuda en visuell förståelse. Studien tog avstamp från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 1–3 och utgick från Universell Design för Lärande (UDL), för att undersöka om lärare använder bildstöd för att inkludera eller utveckla språket – eller bådadera. Resultatet visar att lärare använder bildstöd i inkluderande syfte i samtliga ämnen. I ett språkutvecklande syfte framkom det att lärarna använder det främst i engelska, matematik och naturkunskap men inte i svenskundervisningen. Detta synliggör att det saknas kunskap och förståelse för hur bildstöd som språkutvecklande resurs kan användas i svenskundervisningen i lågstadiet.

’’Jag har färgkodat, följer ni det här så kan ni spela!’’ är en studie som syftar att undersöka hur lärare designar sin undervisning med hänsyn till elevers olika kunskapsnivåer. Studien lutar sig mot skolans styrdokument och tidigare forskning. Metoden i studien består av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med musiklärare som är verksamma i olika mellanstadieskolor. Resultatet visade att samtliga musiklärare försöker designa sin undervisning så att den individanpassas till varje enskild elevs behov, även om undervisningen sker i helklass. Det visade sig även i resultatet att musiklärarna arbetar för att ge eleverna uppmuntran till deras känsla av att de kan musicera tillsammans, oavsett tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien är att musiklärarna försöker individanpassa sin undervisning genom att arbeta med uppgifter i små etapper på ett lekfullt sätt.

Undersökningen syftade till att utforska och skapa förståelse för vilka didaktiska fördelar och nackdelar som återberättas av förskollärare relaterat till användning av surfplattor för barnens utbildning i förskolan. Detta då digitala verktyg i förskolan är en ständigt pågående debatt. För insamling avempiri användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes medförskollärare. Detta gjordes med avsikt att ta del av förskollärarnas erfarenheter, åsikter och berättelser. Empirin transkriberades och tematiserades i teman baserat på teorin design för lärande och modellen learning design sequences. Studiens resultat visade att surfplattan har flera didaktiska fördelar inom olika teman som teckenskapande,handlingsutrymme, representation, metareflektion och diskussion, eleversintresse och potentiella resurser. Det framkom även resultat som visade på didaktiska nackdelar inom temana surfplattans kvarhållande effekt,surfplattans användning i praktiken utan didaktiskt syfte och förskollärare seringet syfte. Studiens slutsats framhäver hur surfplattans didaktiska fördelar gör att den bör ha en självklar plats i förskolans kontext. Så länge den kan kopplas till ett av förskolans syften. Surfplattans sporadiska användning i förskolan utan didaktiskt syfte lägger grund till vidare forskning. Framtida forskning kan fokusera på varför förskollärare sporadiskt tillåter attsurfplattan används utan didaktiskt syfte.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärares och barnskötares val av resurser i undervisningen kan påverka barns meningsskapande i lärandet. Tidigare studier visar att det finns en problematik i att kunna anpassa undervisning efter varje barns behov, vilket kan kopplas till brist på engagemang och kompetens bland personal samt stora barngrupper. Därför är intentionen med denna studie att undersöka detta vidare med fokus på resurser i undervisningen. Studien som genomförts är en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Empirin som insamlats genom de deltagande observationerna har analyserats utifrån perspektivet design för lärande och de fyra tillhörande begreppen meningserbjudande, resurser, affordance och tecken på lärande. Resultatet av studien visar att tillgängligheten av de resurser som barn erbjuds är avgörande för hur de skapar mening i sitt lärande. Det är tillgängligheten av resurserna som avgör vad barnen kan göra med resurserna och om de transformerar dem till något annat kopplat till deras erfarenheter. Barnen visar tecken på lärande på olika sätt under och efter undervisningen genom både verbala och icke-verbala uttryck. Sammanfattningsvis är det förskolepersonalen som styr vilka resurser som ska vara tillgängliga för barnen i lärmiljön både under och efter undervisning.

Denna designstudie fokuserar på hur lärare kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisning. Syftet är att undersöka hur utomhusundervisning i matematik kan utformas, genomföras och utvärderas ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns flera positiva aspekter med utomhuspedagogik. Studien utgår från ett multimodalt och sociokulturellt perspektiv. Design för lärande och designforskning blir studiens teori och metod tillsammans med den cykliska proseccen. Totalt genomfördes tre cykler som innehåller planering, genomförande och analys för att utforma lektionernas designpriniper och ramar. För att undersöka detta vidare har tre undervisningssituationer genomförts och analyserats. Resultatet visar att användningen av utomhuspedagogik och fysisk aktivitet bidrog till elevers inlärning i matematik samt en positiv attityd till ämnet. Den visuella tallinjen och fysiskaktivitet utomhus visade sig ha en stor betydelse för elevers taluppfattning. Slutsatser som kan dras efter denna studie är att eleverna behöver mer än ett skogsområde och fysisk aktivitet för att utveckla taluppfattning. Eleverna behöver ett multimodalt arbetssätt med laborativa material, färdiga och reviderade designprinciper, uppgifter utefter deras kunskapsnivå och social interaktion med sina kamrater.

Avsikten med den här studien är att bidra med kunskap om hur fritidshemslärare resonerar om användningen av estetiska lärprocesser i undervisningen på fritidshemmet. Samt att synliggöra om det finns estetiska ämnen som väljs bort i undervisningen. Tidigare forskning visar på att estetiska lärprocesser ger positiva aspekter på elevers utveckling, trots det finns det motstånd till användandet av estetiska lärprocesser. Studien har utförts med en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer och sex informanter medverkade för att samla in empirin. För att analysera empirin användes design för lärande och tre begrepp från teorin. Från empirin kunde det utläsas att fritidhemslärare använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen men att några delar av läroplanens estetiska mål väljs bort. Resultatet visade även på att bildämnet var den estetiska lärprocessen som användes mest. Även drama fick en plats i att lära ut komplexa ämnen. Däremot fick musiken en mindre roll i undervisningen. Slutsatsen blev att fritidshemslärare valde bort musiken på grund av att de inte kände sig bekväm i att använda sig av den. Det fanns även indikationer på att fritidshemslärarnas eget intresse spelade större roll än läroplanens mål.