Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden. Vårt resultat visar att pedagogernas ambitioner att skapa dialoger i klassrummet, inte alltid överensstämmer med det som sker i praktiken. Vi kom i vår undersökning fram till att samtalsstrukturen i storstadskolan till stor del bestod av lärarstyrda monologer, medan det i byskolan i stor utsträckning förekom dialoger. Vi kunde vidare konstatera att det val av samtalsstruktur som pedagoger valde att använda sig av, hörde ihop med om pedagogen använde sig av autentiska eller ickeautentiska frågor. De autentiska frågorna gav eleverna möjlighet till diskussion och reflektion vilket forskning visar är viktiga moment i barns inlärningsprocess (Dysthe, 1995; Vygotskij, 1999).

Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på språkutveckling och lärande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lärarkandidat. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden där jag intervjuade tre förskollärare.Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och språkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan användas vid utomhus- såväl som vid aktiviteter inomhus. Slutsatsen är att förskolans roll är viktig när det gäller barns språkutveckling. / This study aimed to gain a deeper understanding of how play can stimulate children to a language development approach in preschool. The starting point for the study was the socio-cultural perspective on language development and learning through play. The study included three teachers working in a kindergarten located in the outskirts of the city of Malmö to which I've linked to the teacher candidate. I have used the qualitative method where I interviewed three preschool teachers.The results of the study show that the three teachers interviewed agreed that dilaog approach social development and language development in playtimes. Educators' opinion was that the dialogue method can be used for outdoor as well as in activities indoors. The conclusion is that the preschool's role is important in children's language development.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid. Variationen i intervjuerna har lyfts fram genom en tolkning som resulterat i fyra berättelser uppbyggda utifrån vändpunkter, turning points, som intervjupersonerna själva lyft fram som avgörande för sin utveckling i sin yrkesroll. De fyra berättelserna har sedan utgjort utgångspunkt för en tematisering som utgått från forskningsfrågorna. Resultatet visar att det finns en tilltro till samtal och dialog för att kunna utvecklas i och bemästra en komplex och otydlig yrkesroll. Slutsatsen blir att lärande och utveckling kan integreras i det dagliga arbetet genom att dialogens betydelse tydliggörs och forum för samtal skapas.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB i Hässleholm, detta är ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande. Vårt syfte med arbetet är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete. Våra tre frågeställningar är följande:•På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på arbetsmarknaden? •Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa?•Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa?Metoden vi har valt är kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fått arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande är långtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjälp som Zenit erbjuder till individer som är långtidssjukskrivna har en positiv effekt på dem. Rehabiliteringen i sig påskyndar och möjliggör en snabbare återgång till arbete och bättre hälsa. Även för de personer där rehabiliteringen inte direkt har resulterat i en återgång till arbete har det istället inneburit att dessa personer fått en bättre livskvalitet.

Studiens syfte är att belysa föräldrars och förskollärares tankar och åsikter om den dagliga kommunikationen. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar i studien;•Vilket innehåll tar förskollärare och föräldrar upp i den dagliga kommunikationen?•Vad är det viktigaste i de informella samtalen vid lämning och hämtning enligt föräldrar och förskollärare?•Vilken syn har förskollärare och föräldrar på delaktighet och inflytande?Vi har använt oss av deliberativa samtal som en kommunikativ teori. Deliberativa samtal är en teori som används inom utbildning och det är därför den var intressant för oss att använda. Studien har en grund i material från enskilda intervjuer. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod, då vi vill se mönster, samband, skillnader och likheter. Resultatet visar på föräldrars syn på betydelsen av att vara med i deras barns vardag på förskolan, där kommunikation och information är viktig. Centrala slutsatser av studien är att kommunikation är av stor betydelse i förskolan och för att kommunikation ska fungera mellan pedagoger och föräldrar behövs en öppenhet, ärlighet och lyhördhet. Informationen som föräldrarna får och förskollärare ger kan både vara av praktisk och unik karaktär. Information av praktisk karaktär handlar om det som händer varje dag och är en del av rutinen, hur barnen ätit, sovit eller om toalettsituationen. Med unik karaktär menas information om speciella händelser som inte händer varje dag. Föräldrarna vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande men de vill vara det på sitt sätt och sina villkor.

Klagan är en central del i Gamla testamentet och uttrycker sig i olika former. I Habackuk och Psaltaren 74 så möter vi två olika slags klagande samtal från människan till Gud, men bara i Habackuk så svarar Gud människan. Det väcker tankar gällande vikten av Guds respons på människans klagande bön som kräver ett svar. Människans bild av Gud och hur teologin förändras beror på om Gud väljer att svara och en dialog påbörjas, eller om människan blir stående själv i den klagande monolog som han ropar ut utan svar från Gud.

Forskning visar att effektfulla litteratursamtal är fördelaktiga för elevers läs-, skriv- och språkutveckling (Varga, 2013; Hadjioannou & Loizou, 2011; Tengberg, 2008; Tengberg, 2009; Beck & McKeown, 2001). Elever lär sig att ställa frågor om en text, uttrycka sina tankar och de lär sig att tillgodogöra sig det som finns mellan raderna (Ingemansson, 2016). Ett effektfullt litteratursamtal innebär ett samtal om en bok som elever har lyssnat på eller själva läst. För att uppnå goda samtal är det nödvändigt att elever är delaktiga i samtalen, att deras tankar om en text är i fokus. Lärare ska vägleda elever i samtalen för att de ska utveckla sina svar och ge förklaringar till sina tolkningar. För att skapa goda och effektfulla litteratursamtal som främjar elevers utveckling visar studier även att lärare bör ha en struktur och planering inför samtalen (Hadjioannou & Loizou, 2011; Tengberg, 2008; Tengberg, 2009; Beck & McKeown, 2001; Ingemansson, 2016). I denna studie undersöks lärares förståelse av och arbete med litteratursamtal i undervisningen samt om deras förståelse och arbete stämmer överens med forskningens redogörelse av litteratursamtal. För att redogöra för lärares förståelse av och arbete med litteratursamtal, intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 1–3. Intervjuerna analyserades med en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att förståelsen av begreppet litteratursamtal skiljer sig åt mellan lärarna, vilket även leder till att deras arbete i undervisningen skiljer sig åt. Framträdande i resultatet är likheten mellan lärares arbetssätt med högläsningsböcker och forskningens bild av det goda och produktiva litteratursamtalet.

No description available.

Bron över floden Kwai är en klassisk och prisbelönt film från 1957 av regissören David Lean. Det som filmen kanske är mest känd för är maktspelet mellan den japanske överste Saito och den brittiske överste Nicholson vilket gestaltas på ett tydligt sätt utan att vara övertydligt. Ordet makt yttras inte alls under filmens gång men ändå är det tydligt att det är en mycket viktig del av berättelsen. Saito har fått ett kompani brittiska fångar skickat till sig långt ut i djungeln för att bygga en bro, vilket britterna accepterar. När han däremot kräver att även de brittiska officerarna ska delta i arbetet motsätter sig överste Nicholson med hänvisning till Genèvekonventionen. Maktkampen mellan de båda överstarna tar sin början när Saito bestämmer sig för att betvinga Nicholson och dennes envisa krav att följa konventionen. När kraftmätningen når sin kulmen sker detta genom dialog. Nicholson vägrar att ge efter för Saitos krav och under berättelsens gång övergår överste Saitos makt långsamt till den tillfångatagne Nicholson. Uppsatsen fokuserar på den del av manustextens dialog som utgör mittpunkt i maktspelet, det tillfälle i filmen där makten övergår från Saito till Nicholson. Det den undersöker är vilka talakter och implikationer som kan utläsas ur respektive replik och vad detta gör för maktspelet.

I uppsatsen får vi ta del av yrkesverksamma specialpedagoger och deras beskrivningar av sinsamtalsroll i mötet med vårdnadshavare, men även förstå hur pedagogerna uttrycker siggenom olika samtalsmodeller inspirerat av Jürgen Habermas kommunikationsteori. Arbetet visar beskrivningar som ringar in både tvåsamma mötena med vårdnadshavare, men även tar upp hur specialpedagogerna upplever att rollen till vårdnadshavare förhåller sig under möten med fler deltagare. Arbetets teoretiska utgångspunkt är inspirerat av både socialkonstruktionismens synsätt och Habermas teori om kommunikativt handlande, som ger exempel på kommunikationsmodeller för samtal. Socialkonstruktionismen med fokus på hur grupptillhörighet och (tidigare) kulturella livserfarenheter kan påverka inflytande, blir ett intressant raster att förstå specialpedagogernas berättelser genom. Men även hur makt påverkar hur vi uppfattar och positionerar varandra. Metoden är i sin helhet kvalitativ och analysen genomförs i formen av en innehållsanalys, där små återkommande betydelsebärande enheter grupperas i teman utifrån det framträdande mönstret. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattningar om sin samtalsroll är präglad av både relation och lyssnande, där en mer komplex innebörd av samtalsrollen växer fram ur de olika beskrivningarna. I materialet synliggörs att specialpedagogerna oftare ger uttryck för ettkommunikativt handlande förhållningssätt, och att de strategiska handlandena utifrån Habermas kommunikationsteorier, oftare omnämns i samtal präglade av spänningar och eller konflikter.