Syftet med denna studie är att se om språkförändring över tid kan avläsas genom att undersöka två filmer från 1950-talet respektive 2010-talet och huruvida språket blivit mer informellt, baserat på hur tal till punkt och nyttjande av pronomen ser ut. Metoden involverar samtalsanalys och transkribering av dialog i enlighet med traditionella transkriptionsmetoder, inklusive närmre analys av excerpter som ger svar på hypotesen. Enligt resultaten är överlag titlar i pronomens ställe mer synligt i äldre filmdialog, samt att karaktärer avbryter varandra under samtal mer frekvent i nyare film, enligt aktuell analys. Detta tyder på att filmdialogen blivit mer informell, vilket går att koppla till 1900-talets språkreformer, trots att till synes informella interaktioner kan ske inom äldre film.

<p><strong>Syfte </strong><em>Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. </em>Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. <strong></strong><em></em></p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod </strong>Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att <em>bortförklara. </em>Nordea använde sig främst av strategin <em>minska händelsens anstötlighet, </em>medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.</p><p> </p><p> </p>

<p>Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. </p><p>Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget. </p><p>Att introducera det meningsfulla lärandet via den problembaserade metoden på grundskolenivån måste ske med varlig och pedagogisk fingertoppskänsla, där läraren successivt trappar ner den traditionella lärarstyrningen till förmån för den handledande funktionen som då tilltar i motsvarande grad. Det meningsskapande lärandets inriktning på en aktivering av elevens hela utvecklingspotential kan initialt utgöra ett markant hinder i lärandet, men när denna motsträviga attityd hos den genomsnittliga eleven väl har övervunnits och denna istället har övergått i en känsla av lärandefrihet, då blir elevaktiveringen istället lärandeformens stora tillgång och resurs.</p>

<p>Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov. Utöver denna nyhet, presenteras också en ny inköpsprocess, det så kallade dynamiska inköpssystemet. Det karaktäristiska för denna inköpsprocess är att den är helt elektronisk och skall möjliggöra ett stort urval för beställare att förfoga över. Slutligen är en ny form av tilldelning av kontrakt framtagen, den så kallade elektroniska auktionen. Detta senare förfarande är inte ett självständigt upphandlingsförfarande. Processen skall i det närmast ses som en fortsättning på öppet, selektivt och i vissa fall, förhandlat förfarande. Det handlar om tilldelning av kontrakt.</p><p>Aktörer inom offentlig upphandling står således inför nya utmaningar. Det är dock grundläggande att försäkra att viktiga principer inte förringas eller ignoreras vid införande och tillämpning av nya element i regelverket. De principer som avses är principen om likabehandling, principen om insyn och öppenhet, samt proportionalitetsprincipen.</p><p>Uppsatsen är en kritisk studie av konkurrenspräglad dialog, dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner. Hur verkar dessa element i förhållande till viktiga principer såsom, likabehandling, insyn och öppenhet och proportionalitetsprincipen?</p><p>I och med klarläggande hur dessa system är ämnade att fungera, uppkommer följande frågor;</p><p>Vilka möjligheter medför användandet av de nya elementen?</p><p>Vilka är de eventuella riskerna med de nya elementen i offentlig upphandling?</p><p>Studien visar att tillämpning konkurrenspräglad dialog</p><p>- förbättrar och höjer nivån av exakthet i förfrågningsunderlaget,</p><p>- ger upphov till osäkerhet om vad ett särskilt komplicerat kontrakt är,</p><p>- kan åsidosätta likabehandlingsprincipen</p><p>- hotar att utesluta små- och medelstora leverantörer.</p><p>Studien visar att tillämpning av dynamiska inköpssystem</p><p>- kommer att resultera i en ökad konkurrens, dock en blygsam ökning,</p><p>- öppenheten för nya aktörer kommer att gagnas,</p><p>- ökar antalet aktörer i upphandlingsprocessen och därmed också ökar den administrativa bördan,</p><p>- gynnar större leverantörer på grund av stordriftsfördelar,</p><p>- små- och medelstora företag kan komma att känna sig hämmade att delta i systemet.</p><p>Studien visar att tillämpning av elektroniska auktioner</p><p>- förenklar upphandlingsprocessen vid kontraktstilldelning och reducerar kostnader för både upphandlande enhet och leverantör,</p><p>- innebär ett riskmoment för bevarandet sekretess av vissa material.</p>

<p>As long as there have been computers, one goal has been to be able to communicate with them using natural language. It has turned out to be very hard to implement a dialog system that performs as well as a human being in an unrestricted domain, hence most dialog systems today work in small, restricted domains where the permitted dialog is fully controlled by the system.</p><p>In this thesis we present two dialog systems for communicating with an autonomous agent:</p><p>The first system, the WITAS RDE, focuses on constructing a simple and failsafe dialog system including a graphical user interface with multimodality features, a dialog manager, a simulator, and development infrastructures that provides the services that are needed for the development, demonstration, and validation of the dialog system. The system has been tested during an actual flight connected to an unmanned aerial vehicle.</p><p>The second system, CEDERIC, is a successor of the dialog manager in the WITAS RDE. It is equipped with a built-in machine learning algorithm to be able to learn new phrases and dialogs over time using past experiences, hence the dialog is not necessarily fully controlled by the system. It also includes a discourse model to be able to keep track of the dialog history and topics, to resolve references and maintain subdialogs. CEDERIC has been evaluated through simulation tests and user tests with good results.</p> / Report code: LiU{Tek{Lic{2006:29.

<p>Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.</p><p>Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.</p>

<p><em>The gift of speech or skill in relation to conditions? </em>is a qualitative interview survey of ten students’, in the upper secondary school, experiences of oral presentation in the classroom. The purpose of the study is to research how rhetorical previous knowledge, verbal interaction in the classroom and speech anxiety and speech tendency affect the experience of oral presentation. </p><p>     The result shows that rhetorical previous knowledge has a positive affect on how oral presentation is experienced. Larger previous knowledge generates a more positive experience of oral presentation. The results also show that many of the students have a theoretical knowledge about outline, introduction and conclusion but lack the ability to practically use their theoretical knowledge in their oral presentations. The results also show that many students are experiencing a shortage of rhetorical education. </p><p>     In the classroom culture signified by verbal interaction and dialogue, the students are more encouraged to perform an oral presentation, than in the classroom culture signified by one way communication. The results also show that response often is given orally by the teacher and less often in writing. Response from other classmates is unusual.</p><p>     Students’ speech anxiety and speech tendency affect how most students are experiencing discomfort in some way or another in relation to oral presentation. The background to this discomfort are most commonly related to the performance in front of classmates, the self-image or self-esteem but also being assessed by classmates or the teacher. Two other variables were found in the survey, that of the desire of knowing the audience or not and that of the size of the audience.</p><p>     Oral presentation is important to master both in school but also in real life. The common strategy for development of verbal interaction seems to lay in the actual performance only. Students are not handed other occasions to practice. At the same time students are graded on their performances without having any previous knowledge. Awareness about oral cultures in the classrooms and about the background of students speech anxiety are important for their development of verbal interaction in any form, and it is also important to vary the size of the group and the kind of audiences.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats tar sin utgångspunkt i PR-världens anammande av bloggar. För denna studie undersöks bloggar som använts i PR- och marknadsföringssyfte där bloggens verkliga avsändare inte varit känd för majoriteten av bloggens läsare. Två specifika bloggar har valts ut för denna studie, bloggen Black Ascot som syftade till att skapa uppmärksamhet kring Malmö Opera samt bloggen Stefan The Swopper som var en del i en kampanj för Posten. Syftet med uppsatsen är att undersöka och därigenom ge kunskap om hur bloggar används och utformas i PR- och kampanjverksamhet. Därmed är syftet också att undersöka vilka de strategiska tankegångarna bakom de för uppsatsen utvalda bloggarna varit samt hur dessa bloggar kan anses vara förenliga med gängse PR-etik. Studien utgår från följande tre frågeställningar:</p><p> </p><ul><li>Hur har de PR-präglade bloggarna och dess innehåll utformats i förhållande till dess syften?</li><li>I vilken grad kan användning av bloggar inom PR och marknadsföring medföra några etiska problem?</li><li>Vilken betydelse har bloggarnas dialogiska funktioner i relation till etiska aspekter? </li></ul><p> </p><p>Studiens tillvägagångssätt består av att bloggarna i fråga har analyserats med hjälp av brukstextanalys. Utöver detta har också två personer intervjuats som haft del i respektive blogg. Resultat av brukstextanalys och transkriberade intervjuer analyseras och diskuteras sedan i relation till studiens teoretiska grund som återfinns i teori och forskning kring bloggar och bloggars användningsområden inom public relations samt etik. Därutöver återfinns också relevant tidigare forskning avseende liknande bloggar. Studiens diskussionskapitel är indelat i fyra huvudrubriker: <em>Utformning av de strategiska bloggarna</em>, <em>Black Ascot, Stefan The Swopper och PR-branschens legitimitetskris</em>, <em>Vikten av sanning och transparens </em>samt <em>PR-bloggarna i relation till etikkoder</em>. Diskussionen resulterar i att följande centrala slutsatser kan dras: De undersökta bloggarnas utformning och innehåll har till största del präglats av det syfte som hela tiden varit uppenbart. Det underliggande syftet har påverkat bloggarna så till vida att det format den historia som berättas i Black Ascot samt dess utformning som en kulturblogg. Stefan The Swopper har präglats av det underliggande syftet då uppdragsgivaren getts utrymme i både text och bild. I båda bloggarna har transparensen och sanningsenligheten varit bristande vilket måste anses problematiskt ur ett etiskt perspektiv. Däremot kan bloggarna inte anses vara manipulativa eller brista i respekten gentemot läsarna. De etiska problemen ställs också emot den dialogiska möjlighet som är förenat med bloggosfären vilket ur ett etiskt perspektiv måste ses som en fördel. Studiens intervjuresultat påvisar också att respondenterna anser att mycket av den kritik som riktats mot respektive blogg kommer sig av att bloggar är ett nytt forum för PR- och marknadsföringsaktiviteter. Huruvida detta är fallet kan inte bekräftas i denna studie men studiens teoretiska grund bekräftar att bloggar ofta upplevs som trovärdiga och tillförlitliga. Detta kan antas problematiserat av PR- och marknadsföringsaktiviteter i bloggar.</p><p> </p><p>I samband med att de centrala slutsatserna återges konstateras också att bristerna i transparens och sanningsenlighet öppnar upp för nya forskningsfrågor. Det finns exempelvis mycket att undersöka gällande bloggläsarnas uppfattning av hur såväl bloggosfären som PR-branschen har påverkats efter att bloggar av denna typ avslöjats ha bakomliggande intressen.</p>

<p>Förändrade samhällsstrukturer har lett till att ungdomars uppväxtvillkor under de senaste decennierna har förändrats. Föräldrarna ses idag inte längre som självklara förebilder och identifikationsobjekt när det handlar om norm-, värderings- och kunskapsförmedling. Familjens roll som förmedlare av dessa värden har istället delvis förskjutits till förmån för exempelvis media, skola, dagis och andra samhällsinstitutioner. Vi ställde oss frågan hur denna samhällsförändring påverkar ungdomars identitetsbildning och då framförallt ungdomar som är i behov av stödinsatser av olika slag. Studien bygger först och främst på tankar sprungna ur den konstruktionistiska teoribildningen. Vi tar där fokus på hur den kulturella friställningsprocessen medför att vi får svårt att orientera oss och där självklara ledstjärnor angående hur livet skall levas och vilka värden som skall gälla inte längre existerar i samma utsträckning som förr. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med fem ungdomar som har eller har haft stöd via socialtjänsten i form av en kontaktperson. Syftet med studien är att genom ungdomars egna upplevelser försöka förstå vilken påverkan stödinsatser genom socialtjänsten kan tänkas ha i deras identitetsbildning och vilka förändringar hos sig själva ungdomarna anser sig ha upplevt. De frågor vi ställer oss i studien är vilken roll stödinsatsen spelar i ungdomarnas syn på sig själva i relation till skola, familj och vänner och hur ungdomarna upplever att kontaktpersonernas förhållningssätt har påverkat dem i deras liv. Studiens resultat visar att de lärdomar och förändringsprocesser ungdomarna beskriver i intervjuerna pekar på att deras sätt att se på sig själva, idag ser annorlunda ut än vad det gjorde innan de träffade sina kontaktpersoner. Resultaten visar vidare att vissa av ungdomarna uppfattar sig själva på ett annat sätt idag medans andra anser att de med hjälp av sina kontaktpersoner lärt sig tänka på ett annat sätt än tidigare. I studien framkommer det att familjens roll när det handlar om att sörja för ungdomarnas känslomässiga välbefinnande av olika anledningar inte har fungerat. Vi kan i intervjuerna se att föräldrarna men även skolan har tappat mycket av sin legitimitet. Den roll som kontaktpersonerna tagit i förhållande till skola, familj och vänner i ungdomarnas syn på sig själva, upplever vi genom ungdomarna handlar om att kontaktpersonerna: Med deras kunskap och kompetens angående hur det är att växa upp i dagens samhälle skapat sig legitimitet gentemot ungdomarna. I sina relationer till ungdomarna skapat förutsättningar för ett förändringsarbete. Via dialogen medverkat till att ungdomarna intagit rollen som kritiska medundersökare. Genom att förena övriga punkter med ett maktmedvetande så leder det till att de skapat förutsättningar för ungdomarna, att som aktiva subjekt tillåtas erövra självtillit, kontroll och stolthet. Med andra ord empowerment med syfte att frigöra.</p>