Jungfruns andra natur: Magna Mater, Mamma Maggan och Moder Natur är en religionshistorisk studie med inslag av religionspsykologi som genom en hermeneutisk metod undersöker Maria i debattserien ´feministisk generationsklyfta´ mellan åren 2008 och 2017. Debatten utvecklades efter Mariautställningen på Historiska museet i Stockholm, Maria – drömmen om kvinnan, 2008. Genom en deduktiv ansats analyseras det empiriska materialet utifrån teorier om heligt och profant samt dualism och dialog. Frågeställningarna handlar om varför och på vilket sätt Maria framställs som en immanent och/eller transcendent gestalt och om debattörerna ansåg att Maria var relevant eller icke-relevant för kvinnor idag.   Ett centralt tema i ´feministisk generationsklyfta´ var en ”systerstrid” mellan likarts- och särartsfeminism. Studien visar emellertid att distinktionen mellan religion och feminism, katolicism och protestantism inte var självklar. En av debattörerna, en av grundarna till Feministiskt initiativ, upphöjde Maria, Gud och Nya testamentets kärleksbudskap. Medan den som var präst förordade att moderna röster, sekulära och feminister, skulle ta Maria i anspråk och föra henne ut ur de kyrkliga rummen. Och den som sade sig komma med ”nyläsning”, skrev utan bibelreferenser. Hon utgick istället från sin egna upplevelser och känslor. Gemensamt för de tre debattörerna var att de levandegjorde Maria på var sitt sätt, kristen som sekulär, helig som profan, universell som privat. Genom att använda, för studien det konstruerade begreppet, ´alter Maria´, vidgades narrativen och gestaltningarna. Alter Mariorna förtydligade både relationer i tid och rum samt outtalade eller underliggande personliga pronomen. Ju mer himmelsk Maria, desto mer universell. Ju mer jordisk Maria, desto mer privat och intim. Under debattens olika lager representerade Mariagestalten kvinnans plats i kosmos. Marias moderskap betraktades antingen som kvinnans styrka eller svaghet. Bebådelsen representerade synen på sexualitet i förhållande till Gud. Marias relevans för kvinnor idag stod i relation till hennes ägande av sin kropp och sitt ja. I nöd eller lust. / The Virgin´s Other Nature: Magna Mater, Mother Nature and Mother Maggan is a religious historical study of Mary and her alter Mary’s. The empirical material is the debate called "feminist generational division" (2009-2017) that followed the exhibition, Mary - the dream of the woman at the Historical Museum in Stockholm 2008. The purpose of this study is to examine through hermeneutic method why and how Mary was portrayed as an immanent and/or transcendent figure and whether the debaters considers Mary as relevant or not for women today. The study shows that there were other fundamental divisions beside a modern feminist crisis of “sister struggle” between essentialist and constructivist feminism. Analyzing through the theories of holy and profane, dualism and dialog Mary represented women's place in cosmos. The degree of relevance had connection with the view of Mays maternity as women’s either strength or weakness, while the Annunciation represented the sexuality in relation to the immanent and transcendent language.

Det här projektet börjar med frågeställningar kring att kunna eller inte kunna ta plats i staden och hur platstagande kan skapa förändring. Genom iscensättande (att göra en scen), med strategierna: omhändertagande, närvarande och platstagande vill jag undersöka, synliggöra och sätta igång delat platsgörande i det offentliga rummet. Jag har börjat på skenbart* övergivna platser och i temporära rum: För att den skenbart övergivna platsen bara ser ut att vara oanvänd och kan, med lite fantasi, göras om till det som behövs för stunden. För att i de spår som lämnas uppstår gåtor och mysterier, möjliga framtider och drömmar om andras äventyr. För att lusten att inta scenen ibland kräver stunder av tomma scener att inta. För att delande också är att turas om. *Med skenbart övergivna menar jag platser som tidvis upplevs oanvända men inte är det. Platser med spår av tidigare aktivitet och inspiration till framtida händelser. / My degree project begins with questions formulated around the ability, or inability to take and make space in the city and how taking place can create change. By staging (making a scene) using the strategies, taking care, being present, and taking space, I want to explore, make visible and set in motion shared place-making in our common rooms. I have started in seemingly* abandoned places and in temporary rooms: Because the seemingly abandoned only appears to be unused and can, with a little imagination, be made into what is needed for the moment. Because traces that are left behind become mysteries, possible futures and dreams of the adventures of others. Because the desire to take the stage sometimes requires moments of empty stages. Because the act of sharing also means taking turns. * With seemingly abandoned I mean places that sometimes appear unused, but are not. Places with traces of past activity and inspiration to future happenings.

O estudo comparado da linguagem estruturada no e pelo diálogo intercódigos, que caracteriza os cinco livros da literatura infantil brasileira e portuguesa analisados na pesquisa, pretende examinar como e por que esse suporte de leitura pode produzir no leitor tanto associações perceptivas mecânicas, pragmáticas, como também associações perceptivas termodinâmicas, mais estéticas. A análise das associações perceptivas resultantes de estratégias de leitura, propostas em uma prática de leitura escolar revisada o projeto Viagem Nestlé pela Literatura pretende também examinar como o exercício do olhar crítico sobre a linguagem intercódigos do livro de literatura infantil pode auxiliar o professor no seu papel de mediador de leituras e de leitores. / The study of comparison of language structured at and by intercodes dialogs, which characterizes the five Brazilian and Portuguese literature books for children analyzed in the research, intends to examine how and why these support of reading can product in the reader mechanical perceptive association, pragmatic, as well as perceptive thermodynamic association, more esthetic. The analysis of the perceptive association that results from reading strategies, proposed in a practice of school revised reading the project Viagem Nestlé pela Literatura also intends to examine how the exercise of critical looking about the language intercodes of literature for children can assist the teacher at his role of mediator of readings and readers

L'étude «La diplomatie des ‘petits pas'. L'Ostpolitik vaticane de Mgr Augustin CASAROLI (1965-1975)» cherche, à travers l'histoire de l'œuvre du prélat Placentin, Augustin CASAROLI de 1965 à 1975, à circonscrire les raisons historiques qui ont mené le Saint-Siège (sous la direction de Paul VI) à entreprendre des négociations avec les États socialistes de l'Europe orientale et à choisir une ‘politique du dialogue'. CASAROLI est le représentant d'une diplomatie vaticane qui se trouve au centre de la scène européenne et internationale pendant ces années (1965-1975), tant au niveau bilatéral que multilatéral (avec la participation de Mgr CASAROLI lui-même – comme délégué du Saint-Siège – à la Conférence d'Helsinki de 1975). Les manuscrits des ‘Archives CASAROLI' utilisés pour la réalisation du travail de thèse mettent en évidence des aspects peu connus de l'œuvre du prélat Placentin. C'est une représentation des faits très importante car elle met en relief toute la force de l'Ostpolitik vaticane et la persévérance du négociateur CASAROLI au cours des contacts avec les représentants de l'Église locale et des gouvernements des États socialistes au-delà du rideau de fer. À la lecture du travail, on peut mesurer le grand mérite du négociateur du Saint-Siège en tant qu'exécutant matériel de la ‘politique du dialogue' du pape Paul VI pendant la période postconciliaire entre 1965 et 1975: sauvegarder, grâce à un dur travail de médiation, en parcourant un chemin long et tortueux et dans les limites du possible, les intérêts de l'Église catholique et apporter sa contribution à la construction de la maison commune européenne. / The study, «The diplomacy of ‘small steps'. The Vatican's Ostpolitik of monsignor August CASAROLI (1965-1975)» seeks to develop, through the history of the work of Piacenza prelate, August CASAROLI between 1965 and 1975, the historical reasons that led the Holy See (under the direction of Pope Paul VI) to undertake negotiations with the socialist states of Eastern Europe and select a ‘politics of the dialogue'. CASAROLI is the representative of Vatican diplomacy that lies at the centre of the European and international scene during those years (1965-1975), both bilaterally and multilaterally (with the participation of Bishop CASAROLI himself – as a delegate of the Holy See – the Helsinki Conference of 1975). Papers of ‘Archives CASAROLI' used to carry out the thesis highlights little-known aspects of the work of the Piacenza prelate. It is a representation of the facts very important because it demonstrated the strength of the Vatican's Ostpolitik and perseverance of CASAROLI negotiator during contacts with representatives of the local church and government of socialist states beyond the curtain of iron. Reading the work, it is possible to understand the great merit of the negotiator for the Holy Seat as a running material of ‘politics of the dialogue' of Pope Paul VI during the post-council period between 1965 and 1975: back up with hard work mediation through a long tortuous path within the limits of things possible, the interests of the Catholic Church and contribute to building a common European home.

Aujourd'hui, un utilisateur peut interagir avec des assistants virtuels, comme Alexa, Siri ou Cortana, pour accomplir des tâches dans un environnement numérique. Dans ces systèmes, les liens entre des ordres exprimés en langage naturel et leurs réalisations concrètes sont précisées lors de la phase de conception. Une approche plus adaptative consisterait à laisser l'utilisateur donner des instructions en langage naturel ou des démonstrations lorsqu'une tâche est inconnue de l'assistant. Une solution adaptative devrait ainsi permettre à l'assistant d'agir sur un environnement numérique plus vaste composé de multiples domaines d'application et de mieux répondre aux besoins des utilisateurs. Des systèmes robotiques, inspirés par des études portant sur le développement du langage chez l'humain, ont déjà été développés pour fournir de telles capacités d'adaptation. Ici, nous étendons cette approche à l'interaction humaine avec un assistant virtuel qui peut, premièrement, apprendre le lien entre des commandes verbales et la réalisation d'actions basiques d'un domaine applicatif spécifique. Ensuite, il peut apprendre des liens plus complexes en combinant ses connaissances procédurales précédemment acquises en interaction avec l'utilisateur. La flexibilité du système est démontrée par sa forte adaptabilité au langage naturel, sa capacité à apprendre des actions dans de nouveaux domaines (Email, Wikipedia,...), et à former des connaissances procédurales hybrides en utilisant plusieurs services numériques, par exemple, en combinant une recherche Wikipédia avec un service de courrier électronique / Today users can interact with popular virtual assistants such as Siri to accomplish their tasks on a digital environment. In these systems, links between natural language requests and their concrete realizations are specified at the conception phase. A more adaptive approach would be to allow the user to provide natural language instructions or demonstrations when a task is unknown by the assistant. An adaptive solution should allow the virtual assistant to operate a much larger digital environment composed of multiple application domains and providers and better match user needs. We have previously developed robotic systems, inspired by human language developmental studies, that provide such a usage-based adaptive capacity. Here we extend this approach to human interaction with a virtual assistant that can first learn the mapping between verbal commands and basic action semantics of a specific domain. Then, it can learn higher level mapping by combining previously learned procedural knowledge in interaction with the user. The flexibility of the system is demonstrated as the virtual assistant can learn actions in a new domains (Email, Wikipedia,...), and can then learn how email and Wikipedia basic procedures can be combined to form hybrid procedural knowledge

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-10-24T11:52:56Z No. of bitstreams: 1 Paula Figueiredo Campos.pdf: 1237314 bytes, checksum: 0c8d18bae76e74a78d21de8703d3849f (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-24T11:52:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Paula Figueiredo Campos.pdf: 1237314 bytes, checksum: 0c8d18bae76e74a78d21de8703d3849f (MD5) Previous issue date: 2017-09-04 / Conselho Nacional de Pesquisa e Desenvolvimento Científico e Tecnológico - CNPq / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This research presents the literacy social practice of Think Aloud in Group – PAG (ZANOTTO, 1992, 1995), which I‘ve proposed to a group of students at the public school I work at in a city in the south of Minas Gerais. This is an action research, born from the need to investigate my own teaching practice in order to transform it. I advocate that dialog at literacy practices is essential to students‘ holistic school formation. Moreover, this is a main factor to recognizing every human being‘s personal dignity and alterity at public school literacy practices. I propose an interlocution between Theology and Literacy Studies to produce knowledge about how can the Brazilian public school teacher deal with the concrete reality of each human being he/she works with. Think Aloud in Group (PAG) is a literacy practice and research method in which the teacher must find a way to open space for the readers to feel comfortable to think collectively and collaboratively in order to solve controversial questions over text meanings and other subjects which may arise in the discursive interaction. Through PAG, it is possible to investigate how the researcher makes dialog possible at the literacy events. Dialog is a useful mean to sensitize students to experience empathy and to recognizing the alterity of every person present at the social interaction. Being empathic towards others is seen as a merciful action – theological concept of Francisco (2016a) - by which one can restitute human dignity of people considered unimportant by an individualistic and consumerist culture, where common good appears to have been forgotten. This research fits in at the qualitative and interpretative research tradition of the educational practice (ERICKSON, 1986), which minds to listen to the participators‘ voices (MOITA LOPES, 2006). It sees the researcher as an integral member of the social practice under study / Esta pesquisa investiga a prática social de letramento do Pensar Alto em Grupo – PAG (ZANOTTO, 1992, 1995), a qual propus para um grupo de alunos da escola pública em que trabalho, em uma cidade no sul de Minas Gerais. Esta é uma pesquisa-ação, nascida da necessidade de investigar a minha própria prática como agente de letramento e professora, com a finalidade de transformá-la. Advogo que o diálogo nas práticas de letramento na escola é fundamental para a formação integral do aluno. Sobretudo, esse é um fator decisivo para o reconhecimento da dignidade pessoal e alteridade de todo ser humano nas práticas de letramento em escola pública. Proponho uma interlocução entre a Teologia e os Estudos do Letramento visando produzir conhecimento sobre como o professor pode lidar com a realidade concreta dos seres humanos com os quais trabalha no contexto da escola pública brasileira. O PAG é uma prática de letramento e método de pesquisa em que o professor deve abrir espaço para que os leitores se sintam à vontade para pensar em grupo e resolver colaborativamente questões controversas a respeito do sentido do texto e outras temáticas que eventualmente surjam na interação discursiva. Por meio do PAG, pode-se investigar como o professor pesquisador viabiliza o diálogo no evento letrado. O diálogo é um meio útil para sensibilizar os alunos para a experiência da empatia e para o reconhecimento das alteridades de todas as pessoas presentes na interação social. Isso se configura como uma ação de misericórdia - conceito teológico de Francisco (2016a) – capaz de resgatar a dignidade de pessoas consideradas desimportantes por uma cultura que preza pelo individualismo e pelo consumismo em detrimento do bem comum. Este trabalho se insere na tradição qualitativa e interpretativista de pesquisa da prática educacional (ERICKSON, 1986), que se ocupa em ouvir as vozes dos participantes (MOITA LOPES, 2006) e em que o pesquisador é visto como integrante da prática social pesquisada

Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga. Dessa faktorer är trivsel, missnöje, ansvar, självförverkligande, delaktighet och påverkan, kommunikation och feedback. Faktorerna som tagits ur vår teoretiska referensram kommer i sin tur knytas samman med det resultat vi har fått fram i vår studie.Sammanlagt har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med förskolechefer inom Borås och Skövde kommun, samtliga av dessa intervjuer utfördes på chefernas arbetsplats och några via telefon. Våra intervjuer hölls inom en viss struktur, men hade som avsikt att ge respondenterna en frihet då de svarade på våra frågor.Resultatet på vår studie visar att dialog och bekräftelse är två faktorer som är väldigt viktiga i chefers arbete för att motivera sina medarbetare. Dialog och bekräftelse handlar om att se och höra medarbetarna, vilket respondenterna tror skapar motivation och arbetstillfredsställelse.Studien är gjord på svenska.

This master thesis deals with events, dynamics and problems of mediated information seeking within the context of a new information service called "Book a librarian". The study, based on a survey and interviews both in academic and public libraries and participant observations in academic libraries, has its theoretical base in the cognitive theory of information retrieval interaction. The cognitive view is used to throw light upon the need of an ongoing dialogue during the session in order to detect the information needs of the user and to conduct a successful retrieval of information. The communicative interaction is seen as threepart interaction between the intermediary, the user and the information system, where the current cognitive states of all three participants are involved. The study shows that the cognitive obstacles for a successful mediation and information retrieval are mostly connected to participants current knowledge of the subject and of the retrieval techniques. Obstacles are also shown in the participants differing expectations concerning the retrieval event itself or in communicating the information need. The study shows that the cognitive state of the user and intermediary goes through changes as they both, through interaction, learn more about the subject of investigation and about the new ways of conducting the search. / Uppsatsnivå: D

”Ska vi förändra oss nu igen?” Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation. Metoden har varit en enkät med frågor som är gjorda som påstående med en femgradig skala. Resultatet visar att tre av fyra inte känner sig delaktig och mer än varannan som inte upplever att de har fått tillräckligt med information. Farhågorna är många fler än förväntningarna. Konsekvensen kan bli att arbetsklimatet utvecklas till det sämre och att det härmed blir en direkt påverkan av effektiviteten, motivation och arbetslust i organisationen som även kan resulterar i en högre sjukfrånvaro. Personalen som gick över visste inte om de skulle få bättre förmåner eller om det skulle bli neddragningar, vilket gjorde att de kanske tänkte ”man vet vad man har men inte vad man får”. Författarna betonar vikten av dialog för ett lyckat förändringsarbete och organisationsutveckling. Ledarna har en viktig uppgift att möjliggöra dialogen som kan skapa förståelse för varandras olikheter som kan bidra till kreativa lösningar och förändringar. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex operationssjuksköterskor intervjuades vid tre olika sjukhus i södra Sverige. Två olika domäner framstod ur materialet, nämligen patientfokuserade vårdhandlingar och icke patientfokuserade vårdhandlingar. Inom denna grova uppdelning av data uppstod flera kategorier som förtydligar operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de skapar en vårdande relation med sin patient. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna kunde nå en vårdande relation genom omsorg, ansning, tillit, ansvar, samspel och bekräftelse. Dock fanns även tillfällen då operationssjuksköterskor återberättade skapandet av en vårdande relation genom indirekta vårdhandlingar eller som icke patientfokuserade vårdhandlingar. Möjligheterna operationssjuksköterskan ges att interagera med sin patient och kunna skapa en vårdande relation varierar stort. Organisatoriska hinder behöver övervinnas för att utvecklandet av en vårdande relation skall kunna skapas. Vi anser även att diskussion och reflektion angående etiska aspekter i patientvården för operationssjuksköterskor är viktig. Det medicintekniska kravet är stort på operationssjuksköterskan idag. Det är dock viktigt att hon ges möjligheter att bevara omvårdnadskompetensen. Operationssjuksköterskans eget ansvar att interagera med patienten och tillvarata samt utveckla sin vårdvetenskapliga kompetens är också viktig, inte minst för att minska patienters lidande och undvika vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård