Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens. Samt missförstånd som bland annat ledde till osäkerhet i samband med kommunikationen.Diskussion: Genom att förbättra olika faktorer som påverkar kommunikationen främjas dialog och förståelse. Kommunikationen stärks genom exempelvis kunskap och resurserSlutsats: Dialog anses som en viktig faktor och är något som strävas efter vid kommunikation. Genom att anställa specifik personal så som brobyggare skulle sjukvården kunna underlätta dialog med patienter som inte talar det språk som är officiellt i de land de befinner sig i. / Background: With the increasing immigration the patient clientele alters and nurses encounter more immigrants in their daily routine. Some immigrants don’t master the official language used in the country they immigrated to. This leads to increased demands on nurses’ competence.Aim: The studies aim was to describe nurse’s experience of communication with immigrants that did not speak the official language of the present county.Method: The method was a literature study based on nine qualitative / quantitative scientific articles.Result: Based on the nurses’ experience the factors that affected communication were resources in form of time and available translators. Knowledge about cultural differences to prevent misunderstandings that makes nurses unsecure in the communication with the patients were also helpful.Discussion: Improving different factors that affect communication both encourages dialogue and increases the mutual understanding. Knowledge and resources strengthens the communication.Conclusion: Dialogue is considered a crucial element and is the goal for any kind of communication. Through employment of specific staff such as brobyggare (bride builders) the medical care would improve dialogue with patients who do not speak the official language of the present country.

Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget. Att introducera det meningsfulla lärandet via den problembaserade metoden på grundskolenivån måste ske med varlig och pedagogisk fingertoppskänsla, där läraren successivt trappar ner den traditionella lärarstyrningen till förmån för den handledande funktionen som då tilltar i motsvarande grad. Det meningsskapande lärandets inriktning på en aktivering av elevens hela utvecklingspotential kan initialt utgöra ett markant hinder i lärandet, men när denna motsträviga attityd hos den genomsnittliga eleven väl har övervunnits och denna istället har övergått i en känsla av lärandefrihet, då blir elevaktiveringen istället lärandeformens stora tillgång och resurs.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling. Dock så har det visat sig att reflektionstid upplevs vara en bristvara, vilket kan resultera i att lärandet och utvecklingen inte blir lika utbredd som det hade kunnat bli. Något som framkommit är att mentorskap skulle kunna främja lärandet och utvecklingen. Även feedback kan utgöra en grund för ledaren att skapa sig lärande och utveckling. Då det ger en möjlighet för ledaren att rannsaka sig själv och se sig genom andras ögon. En annan aspekt som framkom i studien var att ledarna utövar ett transformativt ledarskap där de involverar sina medarbetare i stor ut­sträckning. / The purpose of this paper is to find out how leaders, at a bank, feel that they can start a learning and development process. This driven by feedback, co-workers, the surrounding environment and reorganization. This paper is of a qualitative nature and has a phenomenological perspective. The data was collected through seven semi-structured interviews. The result in relation to previous research and theories suggest that when reflection is done so is learning and development. It has been proven that time for reflection is something that´s perceived to be in short supply, which can result in that learning and development will not be as widespread as it could have been. Something that has emerged is that mentoring could promote learning and development. Feedback can provide a basis for the leader to create learning- and development processes, since this is an opportunity for leaders to search themselves and see themselves through others’ eyes. Another aspect that emerged in this paper was that leaders engaged in a transformative leadership where they include their co-workers to a large extent.

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet. Skillnaden mellan kontakt, interaktion och dialog ligger i vilken typ av kommunikation det handlar om och vilken typ av information som museet efterfrågar, men också i hur relationen ser ut mellan museet och besökarna: är museet auktoriteten eller inbjuder det besökaren att påverka? På de undersökta svenska museernas webbplatser finns endast ett fåtal funktioner som utnyttjar webbens möjligheter till deltagande. De flesta webbplatserna ger snarare intryck av att vara främst reklammaterial för det fysiska museet. Detta kan bero på att webben ses som ett verktyg snarare än som en del av en virtuell kultur. Exempel finns dock på utländska museer som satsat mycket på sin virtuella närvaro. Olika sociala medier som skulle kunna användas av museer i interaktionssyfte tas också upp, främst bloggar, folksonomier och sociala nätverk. Bloggar blir allt vanligare på museer och kan användas för att till exempel visa föremål eller diskutera museets verksamhet. Besökare kan enkelt delta genom att skriva kommentarer, eller i vissa fall till och med skriva egna inlägg. Folksonomi, eller social taggning av konstverk och föremål, kan användas som navigationsverktyg på webbplatserna, vilket kan ha både för- och nackdelar beroende på vilket mål museet har med att visa sina samlingar virtuellt. Sociala nätverk, som communities av olika slag, kan för museerna vara ett sätt att nå ut till sina besökare men även till nya besökargrupper. Allmänhetens förtroende för museerna och museernas förtroende för allmänheten är något som kan påverkas av ett "öppnare" webbarbete. Förtroende behöver dock inte vara kopplat till auktoritet, och det finns tecken som tyder på att synen på auktoritet är under förändring i och med att delaktighet och deltagande blir allt vanligare i samhället. Detta är något som museer måste förhålla sig till oavsett hur de arbetar idag, och det finns troligen många fördelar med att hänga med i utvecklingen.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet. Cheferna var över lag positiva, då de såg materialet som ett användbart verktyg i sin chefsroll. En slutsats av studien är att arbetssättet var dåligt förankrat hos medarbetarna. Värdet av att delge sina medarbetare information vid en organisationsförändring kan inte nog betonas, då risken är att dessa annars känner sig förbigångna.

Fetma och övervikt är ett stort samhällsproblem, dåförhållanden under uppväxtåren är avgörande för framtida livsstilsvanor. Därförses de som den främsta och viktigaste målgruppen för folkhälsoinsatser. Dennastudie syftar till att undersöka coachers berättelser om uppfattningar kringvad samtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebär. Uppsatsenbygger på en kvalitativ ansats med inspiration av berättelseforskning. Intervjuär den metod som har använts. Totalt har tre personer som arbetar som coacherinom en interventionell forskningsstudie deltagit. Resultatetvisade att utan tidigare erfarenhet inom området uppfattas mångasvårigheter i att hålla samtal som coach. Att arbeta som erfaren coach innebäratt man uppfattar studiens deltagare som mer motiverade, medvetna, kapabla tillförändring samt ser empati som väldigt betydelsefullt för samtalen ochhoppfullt på studiens effekt. Resultatet visar att uppfattningar kring vadsamtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebär, kan vara beroendeav den erfarenhet coachen har. Dock finns det uppfattningar som stämmer överensalla coacher emellan.

Titel: Facebook - en plattform i relationsmarknadsföring? – Hur resesamordnare använder Facebook som hjälpmedel i sin relationsmarknadsföring. Nivå: C- uppsats i Företagsekonomi Författare: Linnea Granberg, Erika Illerbrand Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2012 maj Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga hur resesamordnare använder Facebook i sin relationsmarknadsföring. Vi vill undersöka varför företagen har valt det arbetssätt de har idag? Hur ser det ut i praktiken? Hur tror företagen att deras arbetssätt påverkar relationerna med kunderna? Anledningen till val av ämne var att Facebook är ett relativt nytt verktyg inom marknadsföringen. Vi vill undersöka hur företag i dagsläget kan använda sin Facebooksida i sin relationsmarknadsföring. Metod: Vi har använt en deduktiv metod då vi har utgått från tidigare forskning och sedan applicerat denna på empirin. De primära empiriska data som insamlades var av kvalitativ karaktär.  Resultat och slutsats: Resesamordnarna använder Facebook kundtjänst samt plattform för att föra en dialog med kunderna. Resesamordnarna lär känna sina kunder bättre genom deras arbete med Facebook. Genom den interaktion som uppstår mellan kund och företag blir kunden del i en värdeskapande process tillsammans med företaget. Om företaget bemöter offentlig negativ kritik på ett bra sätt kan negativ ryktesspridning lindras och förtroende för företaget byggas. Förslag till fortsatt forskning: En undersökning som ger inblick ur konsumentens perspektiv. Uppsatsens bidrag: Att kartlägga hur företag i dagsläget kan använda Facebook som ett verktyg i sin relationsmarknadsföring. Nyckelord: Facebook, relationsmarknadsföring, kunddialog, word- of- mouth, relation. / Title: Facebook -  a platform for relationship marketing?  - How travel coordinators use Facebook as a mean in their relationship marketing. Level: C Business Author: Linnea Granberg, Erika Illerbrand Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2012 May Aim: The aim of this study was to investigate how travel coordinators use Facebook as a part of their relationship marketing. We wanted to study why the companies work with Facebook the way they do? How do they work practically? How do the companies believe that their way of working with Facebook influences the relationships with the costumers? The reason behind the choice of topic was that Facebook is a relatively new tool within marketing. We wanted to investigate how companies can use their Facebook page as a part of their marketing. Method: We have used a deductive method as we have used established theories and applied them to reality. The primary empirical data that was collected was of a qualitative character. Result & Conclusions: The travel coordinators in our study use Facebook as a helpdesk and as platform for conducting dialogs with their customers. The companies gain knowledge about their customers through their way of working with Facebook. Through the integration between company and customer, can the customer become a part of a value adding process. If the company deals with public criticism in a respectable manner, can negative gossip about the company be salved and faith be build.  Suggestions for future research: A study where you see everything from a customer’s point of view. Contribution of the thesis: We hope that this study can contribute to an overview of how companies use Facebook as an aim in their relationship marketing today. Key words: Facebook. Relationship marketing. Customer dialog. Word – of- mouth. Relationship.

In the new media society, social media has become an important part of many organizations' daily lives. Organizations, whether public or private, must be where their audience is and many times, these can be found on social media channels like Facebook. Leading researchers in the fields of crisis communication and relationship management believe that social media is a great tool for managing relationships between an organization and its' public, whether it's before, during or after a crisis. The purpose of this study is to examine how the Karlstad municipality use Facebook to manage civic relations before, during and after a crisis. The municipality's approach will be compared to the citizens' experiences of the municipality's communication in different stages of a crisis. The theoretical framework used in this essay is the research on crisis communication and relationship management. How these two frameworks can be integrated with social media like Facebook, is an important part of understanding how the Karlstad municipality make use of Facebook to manage civic relations and communicate before, during and after a crisis. The empirical study consists of a qualitative interview, two qualitative content analysis and an online survey. This triangulation of methods is done to answer how the municipality are supposed to communicate using Facebook in theory, how it looks like in practice and to get an idea of how the citizens are experiencing the Karlstad municipality's communicative efforts. The results show that the municipality has found a way to communicate through Facebook, which contributes to the citizens expectations of civil service fulfillment. The citizens get a better impression of the municipality and also find the municipality more trustworthy. The communication is of mutual benefit. Through the use of Facebook.. the municipality finds it easier to have a dialogue with the citizens, come in contact with new groups of citizens and easier reach its citizens. / I det nya mediesamhället har sociala medier blivit en viktig del i många organisationers vardag. Organisationer, oavsett om det är offentliga eller privata, måste finnas där deras målgrupp finns och många gånger finns dessa på sociala medier som Facebook. Ledande forskare inom områdena kriskommunikation och relationship management menar att sociala medier är ett bra verktyg för att hantera relationer mellan organisation och dess intressenter före, under och efter en kris. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Karlstads kommun använder sig av Facebook för att hantera medborgarrelationer före, under och efter en kris. Detta ska jämföras med hur kommunens tillvägagångssätt förhåller sig till de upplevelser som användarna har av kommunens kommunikation i olika krisskeden. De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är forskningen om kriskommunikation och relationship management. Hur dessa två ramverk kan integreras med sociala medier som Facebook, är en viktig del för att förstå hur Karlstads kommun använder Facebook för att hantera medborgarrelationer och kommunicera före, under och efter en kris. Den empiriska undersökningen består av en kvalitativ samtalsintervju, två kvalitativa innehållsanalyser och en webbenkätundersökning. Denna triangulering av metoder görs för att besvara hur kommunen har resonerat kring kommunikation på Facebook, hur den ser ut i praktiken och för att få en bild av hur medborgarna upplever den. Resultatet visar att kommunen har hittat ett sätt att kommunicera via Facebook, som bidrar till att medborgarnas förväntningar på medborgarservice uppfylls. Medborgarna får ett bättre intryck av kommunen och får ett ökat förtroende för den. Kommunikation är till ömsesidig fördel. Genom att använda Facebook får kommunen det lättare att föra medborgardialog, komma i kontakt med nya grupper av medborgare och enklare nå medborgarna.

In November 2010, The Swedish Association of Local Authorities and Regions (Sveriges Kommuner och Landsting) distributed a survey where 53 % of the responding municipalities declared that they use Twitter. Out of the municipalities that declared they did not use social media, 49 % answered that they were planning on using it but that they had not gotten started. The purpose with social media was primarily declared to be maintaining dialogue with citizens and a channel for information. The informal “twittersphere” is a new environment for the conventionally formal government communication, and with it comes an entirely new set of demands on the style and content of texts, compared to other media. The purpose of my work was to present a style proposal for the public sector’s communication on Twitter, with the help of theory and empirical data. My methods consisted of text analysis and qualitative interviews. I analyzed eight selected municipalities on Twitter and interviewed four informants who held different perspectives on the subject, to get a deeper understanding. Chosen topics in both methods were e.g. formality, address, dialogue and visibility of the writer.  The analysis results showed that the municipalities were neither present, personal, nor inviting – and my conclusion was that they therefore did not strive for dialogue, at least not on Twitter. The interviews focused mainly on how the municipalities should use Twitter, and what surfaced in the interviews took great part in my style proposal and the accompanying guidelines. From the results of both methods, I created a style proposal consisting of 20 tweets, that formed a tweet style, along with a set of guidelines for good civil-servant tweeting. The style I’m presenting tries to address the purpose of dialogue in a better, more suitable way, by being personal, engaged, present and clear. / I november 2010 skickade Sveriges Kommuner och Landsting ut en enkät där 53 % av de svarande kommunerna uppgav sig använda Twitter. Av de kommuner som uppgav att de inte använde sociala medier svarade 49 % att de planerade att börja men att de inte hade kommit igång. Syftet med sociala medier uppgavs primärt vara att ha en dialog med medborgare och en kanal för nyheter. Twitters informella sfär är en ny miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, och ställer helt andra krav på texters stil och innehåll än andra medier. Syftet med mitt arbete var att, med stöd av teori och empiri, ta fram ett förslag på en stil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter. Mina metoder var textanalys och kvalitativa intervjuer. Jag analyserade åtta utvalda kommuner på Twitter och intervjuade fyra informanter med olika infallsvinklar på ämnet, för en fördjupad förståelse. Berörda ämnen i båda metoder var bl.a. formalitet, tilltal, dialog och synligt författarskap. Resultatet av textanalysen visade att kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande – och min slutsats av det blev att de därför inte alls strävade efter dialog, åtminstone inte på Twitter. Intervjuerna kretsade främst kring hur kommunerna borde twittra, och det som kom fram där låg till stor del bakom mitt gestaltningsförslag och de tillhörande råden och riktlinjerna. Utifrån båda metodernas resultat skapade jag ett gestaltningsförslag om 20 tweets, som byggde upp en s.k. tweetstil, tillsammans med råd och riktlinjer för gott twittrande. Den stil jag presenterar försöker adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt, genom att vara personlig, engagerad, närvarande och tydlig.

In this essay I examine if socio cultural theory is present for teachers when pupils and students are using computers in class, especially when using blogs as a tool for learning. The aim of the essay is also to examine if blogs among pupils in class can promote peer support, co-operation and reflective dialogue, and in that case in what way. The essay consists of two studies, one small interview study and one literature study.  The interview study is made with the qualitative method phenomenographic analysis, presenting four Swedish teachers who have much experience using blogs in education. The aim of the literature study where some national and international research studies of relevance are presented, is to broaden the perspective. The result of the interview study shows that a socio cultural theory is highly present among the teachers who already use blogs in education. In addition, those teachers experience that the blog in the classroom supports dialogue and co-operation among the pupils.  In contrast, the literature study shows that most teachers in Sweden who made their pupils work with computers in classroom seem to let their student work alone, without guiding them and without creating co-operation or dialogue in the classroom. Furthermore the literature study shows that there are many things teachers can do to improve their student to co-operate and reflect critically on a blog. One example is teachers in Taiwan who used themselves as role models by reflecting on their own teaching when blogging openly in front of their students. This encouraged their students to reflect critically concerning their own development.