Magnusson, Eva och Stenflo, Anna (2021), Språkutvecklande och differentierad undervisning – ett stöd för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Tidigare forskning visar att det i skolan finns ett behov av ökad kunskap kring hur undervisningen och stödet planeras för elever med språkstörning. Vidare visar forskning att tidiga och anpassade åtgärder är nödvändiga för att elever med språkstörning ska ges förutsättningar för att lyckas. Vår förhoppning är att resultatet i föreliggande studie kan bidra till en ökad kunskap och förståelse för elever med språkstörning. Syftet med studien är att beskriva några pedagogers erfarenheter av språkutvecklande arbetssätt i grundskolan, som bidrar till språkutveckling hos elever med språkstörning. Vidare är syftet är att ta reda på pedagogers erfarenheter av framgångsfaktorer och utmaningar för att stödja språkutvecklingen för elever med språkstörning i en differentierad undervisning. Studien utgår från Vygotskijs (1934/2018) sociokulturella teori där lärande och språkutveckling sker i samspel. I den proximala utvecklingszonen har eleven möjlighet att utveckla sitt språk med stöd av sin omgivning så kallat scaffolding. Studien grundas i semistrukturerade intervjuer och har en kvalitativ ingång med en fenomenologisk metodansats. En intervjuguide användes vid intervjuerna som spelades in, lyssnades igenom och transkriberades. Vid bearbetning och analys av materialet användes innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2017). Resultatet indikerar att pedagogerna är väldigt samstämmiga. Vissa skillnader i utsagorna framkommer dock som är relaterat till det stadium pedagogerna tjänstgör på. Två huvudteman identifierades: Scaffolding och Utmaningar utifrån elevens, lärarens och gruppens perspektiv. Scaffolding fick underrubrikerna Tillgänglig lärmiljö och visuellt stöd samt Tydliggörande pedagogik i undervisningen. Språkutvecklande arbetssätt möjliggör att eleven kan arbeta utifrån sina egna förutsättningar men även samarbeta. Exempel på arbetssätt är genrepedagogik, åldersanpassade läsförståelsestrategier och arbete med ordförrådsutveckling. Framgångsfaktorer finns på både organisations-, grupp- och individnivå i skolan. Tidiga insatser, samsyn och en gemensam kunskapsbas är avgörande för att ge alla elever möjlighet att delta på lika villkor och få stöd i kunskapsutvecklingen. Stödet bör byggas in på samtliga nivåer så att undervisningen görs tillgänglig för alla. En differentierad undervisning, där anpassningar och stödstrukturer byggs in på gruppnivå är gynnsam. Samtliga respondenter anser att det för elever med språkstörning är en utmaning att nå måluppfyllelse. Ytterligare utmaningar kan vara tidsbrist för både elev och lärare samt högre språkliga krav med stigande ålder.  Vår studie visar att det finns olika metoder att stödja elever med språkstörning. Specialläraren behöver en bred repertoar för att möta elevens specifika behov samt att kunna stödja lärare kring arbetssätt. Huvudfokus är förhållningssättet gentemot eleven utifrån det relationella perspektivet. I speciallärarrollen är det väsentligt att stödja, handleda kring och uppmuntra tillgänglig lärmiljö, visuellt stöd, språkutvecklande arbetssätt och andra framgångsrika arbetsmetoder i skolan.

En del av lärares uppdrag är att stötta elever att nå sin fulla potential med hänsyn till deras individuella förutsättningar, intressen och behov. I det heterogena klassrummet är det en utmaning som kan kännas överväldigande för såväl nya som erfarna lärare. Ämnesdidaktisk såväl som pedagogisk forskning har genom åren bidragit med nya infallsvinklar till hur vi kan förbättra lärandemiljön för elever. Syftet med denna studie var att undersöka lärares perspektiv till differentierad undervisning som didaktiskt verktyg att proaktivt anpassa undervisning till elevers förutsättningar, intressen och behov i ämnet matematik. Semistrukturerade intervjuer valdes som metod för datainsamling. Fem lärares uppfattningar om differentierad undervisning, samt beskrivningar om hur de implementerar differentierad undervisning analyserades med tematisk analys. Slutsatser för studien är att lärarna är positiva till differentierad undervisning som ett proaktivt förhållningssätt till undervisning. Vidare visar studien att lärarnas differentiering i stor utsträckning är inriktad på innehåll och process, utifrån elevernas förförståelse och lärprofil. Lärarna anser också att differentierad undervisning tar tid men är värt det, sett till hur det positivt påverkar elevernas kunskapsutveckling i matematik.

No description available.

Skolan har dubbla funktioner, eleverna ska få utvecklas i sin takt efter sina förutsättningar ochbehov samtidigt som alla elever ska nå minst E i slutbetyg. De elever som har svårt att nåkunskapsmålen ska erbjudas specialpedagogiska anpassningar och/eller särskilt stöd. Dessaspecialpedagogiska insatser baseras ofta på pedagogiska kartläggningar/utredningar och syftar tillatt forma och anpassa undervisningen till den enskilde elevens behov. I föreliggande uppsats harjag studerat 12 utredningar som genomförts vid tre olika högstadieskolor ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med diskursanalys och utifrån tre specialpedagogiskaperspektiv.Resultatet visar att officiella mallar, bland annat från Skolverket, i hög grad styr hur elevenbeskrivs. Ju fler rubriker utredningen har, där organisationen och gruppen får stå i centrum, destostörre sannolikhet är det att utredningen intar ett relationellt perspektiv. De utredningar som saknarsyftes- och problemformuleringar har en tendens att inta ett kompensatoriskt perspektiv därutredarens röst är den allenarådande och eleven beskrivs utifrån tillkortakommande. De åtgärdersom framställs i utredningarna handlar i första hand om att kompensera elevens svårigheter utifråndiagnoser. Slutsatsen är att det är av stor vikt att utredningsmallen är utformad så det underlättarför utredaren att inta ett relationellt perspektiv genom att låta eleven och personer i elevensomgivning beskriva hur skolan ska organiseras för att eleven ska får rätt förutsättningar att nåkunskapsmålen.

Elever i språklig sårbarhet finns i alla klassrum och är i behov av att lärarna utformar sin undervisning utifrån deras sårbarhet. Dessa elever kämpar med att vara delaktiga på lika villkor, både på lektionstid som på raster och i det sociala samspelet med både vuxna och kamrater. Syftet med vår studie är att undersöka lärarnas kännedom om begreppet språklig sårbarhet och vilka anpassningar som genomförs med tanke på elever i språklig sårbarhet. Studien är en fallstudie och genomförs som en enkätstudie i en medelstor kommun. Resultaten visar att kännedomen om begreppet språklig sårbarhet är låg och att begreppet ofta förväxlas med Developmental Language Disorder (DLD). Trots att kännedomen om begreppet är låg, visar respondenterna att det sker anpassningar som gynnar elever i språklig sårbarhet. Mängden anpassningar som genomförs av respondenterna indikerar att det behöver ske ett mer medvetet arbete med differentierad undervisning där lärarna redan på planeringsstadiet anpassar undervisningen utifrån elevgruppens behov. Utifrån vår blivande yrkesroll ser vi behovet att arbeta för att medvetandegöra lärarkåren kring begreppet språklig sårbarhet, konsekvenser av att befinna sig i språklig sårbarhet och hur ett förebyggande arbete kan se ut.     Nyckelord: anpassningar, differentierad undervisning, DLD, lärmiljö, språklig sårbarhet / In every classroom, there are pupils experiencing linguistic vulnerability and there is a need for teachers to adapt their teaching to this vulnerability. These students struggle to participate on an equal basis with both adults and their peers during lessons, recess and in social interactions. The objective of this study has been to examine teachers’ awareness of the concept of linguistic vulnerability as well as to identify accommodations being implemented for the pupils concerned. The empirical research was carried out in the form of a case study, based on a questionnaire in a medium-sized Swedish municipality. The results show that the level of knowledge of the concept of linguistic vulnerability is low. In addition, it is often mistaken for Developmental Language Disorder (DLD). Despite the low level of knowledge of the concept, responses to the questionnaire demonstrate that accommodations are being applied to support pupils experiencing linguistic vulnerability. Respondents to the questionnaire report that they implement a large number of accommodations to support these pupils. However, the need for accommodations could be reduced through overall adaptations to the teaching methods and styles employed, and explicitly integrated at the lesson-planning stage. In light of our future career, we see a need to spread awareness among teachers concerning the concept of linguistic vulnerability, the consequences of vulnerability and ways in which to prevent it from occurring. Keywords: accommodations, differentiated teaching, DLD, learning environment, linguistic vulnerability

No description available.

Skolan har ett särskilt ansvar över de elever som av olika anledningar uppvisar svårigheter i sin skolsituation. Elever med koncentrationssvårigheter uppfattas ofta som hyperaktiva vilket står i strid med ett förväntat klassrumsbeteende och problematiken inverkar direkt på elevens inlärningsförmåga. För att eleven ska kunna följa undervisningen behöver läraren ta hänsyn till detta och anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Syftet med den föreliggande studien har därför varit att åstadkomma mer kunskap om hur den pedagogiska lärmiljön kan utformas för att gynna lärandet för elever med koncentrationssvårigheter. Fenomenografin har använts som en inspirerande metodansats då essensen i den föreliggande studien har varit lärarnas uppfattningar av fenomenet elever med koncentrationssvårigheter. Sju lärare med olika utbildningar har deltagit i enskilda semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i ett fysiskt- eller digitalt möte via Teams. Insamlande data har systematiserats, organiserats och analyserats med utgångspunkt i den fenomenografiska processen och tematisk analys. Resultatet har sedan tolkats, jämförts och kontrasterats med förankring i litteraturbakgrunden, tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna differentierad undervisning och variationsteorin. I resultatet framkommer av lärarnas beskrivningar att undervisningen av elever med koncentrationssvårigheter inte är helt oproblematiskt. Lärarna beskriver elevens exekutiva funktioner som utmärkande drag i deras uppfattningarna av hur koncentrationssvårigheterna yttrar sig. Utöver beteendena, som upplevs stå i strid med de normer som råder i samhället över det förväntade klassrumsbeteendet, framkommer också arbetet med att utforma framgångsrika undervisningssituationer för elever med koncentrationssvårigheter som tidskrävande. Trots det tidskrävande arbetet anpassar lärarna undervisningen genom att variera och differentiera undervisningens innehåll, process och produkt för att alla elever med dess variationer ska ges förutsättningar att inhämta samma kunskaper och nå samma kunskapsmål. Slutsatsen utifrån resultatet av denna studie är att implementering av kompetensutveckling inom differentierad undervisning med variationsteorin som utgångspunkt skulle kunna möjliggöra förutsättningar i lärandet för elever med koncentrationssvårigheter.

I dagens klassrum finns det en bred mångfald av elever. Därav är det av stor vikt att samtliga elever blir inkluderande i undervisningssammanhanget för att kunna utveckla sina förmågor. Ett påtagligt begrepp som vi kommit i kontakt med under vår utbildningstid är differentierad undervisning vilket lett oss till att göra ett examensarbete kring detta fenomen. Syftet med studie är att undersöka verksamma grundskollärares uppfattningar om fenomenet differentierad undervisning i matematik samt hur de uppfattar differentierad undervisning som påverkansfaktor till elevers motivation i ämnet matematik. I den här studien har fenomenografiskt perspektiv använts som tillämpning för teoretisk ansats. Vidare är studien kvalitativ där tematiskt strukturerade intervjuer genomförts med åtta deltagande lärare för att få ta del av deras individuella uppfattningar av fenomenen. Intervjumaterialet ligger till grund för det empiriska materialet som analyserats. Uppfattningar som identifierats under analysarbetet och som ligger till grund för resultatet i studien är att differentierad undervisning i huvudsak uppfattas som metodanpassad undervisning respektive nivåanpassad undervisning i ämnet matematik. I resultatet framkommer det även att lärare uppfattar att motivation inom ämnet matematik baseras på en känsla av lyckas, lärarens roll, lustfyllt lärande samt behovet av matematik. Slutligen framkommer det att lärare uppfattar att differentierad undervisning har förmågan att skapa matematiskt självförtroende hos elever som i sin tur leder till en ökad motivation. Genom att lära tillsammans, utgå från elevers förutsättningar och att använda elevnära aktiviteter utvecklas matematiskt självförtroende hos elever enligt deltagande lärare.

Genom vår yrkeserfarenhet har vi sett en förändring mot en mer individanpassad skola, där lärare i högre grad ska planera och genomföra undervisning utifrån elevunderlaget. Syftet med denna studie är att få en större inblick hur lärare och speciallärare arbetar och dokumenterar extra anpassningar i en inkluderande matematikundervisning, samt hur dessa påverkar elevens ansvar och möjlighet att inkluderas. Studien har en kvalitativ undersökningsmetod med 12 semistrukturerade intervjuer. Av dessa 12 är fyra speciallärare och åtta matematiklärare som är yrkesverksamma i olika delar i mellersta Sverige. Det mest framträdande i undersökningen är att det finns en varierad bild av vad extra anpassningar innebär och hur lärare och speciallärare arbetar med extra anpassningar. Vidare visar studien att inkludering genomförs i undervisningen och att lärare och speciallärare är positiva till att arbeta inkluderande, men uppvisar också motstridiga känslor och tankar gällande om inkludering hjälper eller stjälper eleven. Resultatet visar att rutinerna kring dokumentationen av extra anpassningar är bristfälliga. Vi drar slutsatsen att speciallärare och lärare har en viktig funktion, både enskilt men även i ett samspel med varandra. Det gäller extra anpassningar, ett inkluderande arbetssätt och vikten av att dokumentera extra anpassningar så att det främjar elevens kunskapsutveckling i matematik.

Det finns en nationell vilja både till arbete med differentierad undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och till undervisning med digitala verktyg. Den digitala utvecklingen i samhället går snabbt och digital kompetens ses som en demokratifråga. Skolans digitaliseringsstrategi gör gällande att alla i skolan ska ha digital kompetens, både lärare och elever. I klassrummet möter läraren elever som alla har olika förutsättningar och som ska ges en differentierad undervisning. Enligt den sociokulturella principen om scaffolding ska den mer kunnige läraren stötta eleven till lärande i sin proximala utvecklingszon med hjälp av medierande redskap. Mot bakgrund av sociokulturell teori ville den här studien lyfta lärarperspektivet på det praktiska arbetet med digitala verktyg i en differentierad undervisning i fysik-ämnet i grundskolan. Som förväntat kunskapsbidrag önskade studien tillföra en fördjupad förståelse för hur lärare utifrån sina egna beskrivningar i praktiken arbetar med användningen av digitala verktyg i differentierad undervisning i fysik-ämnet i grundskolan. Tre lärare deltog i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och därefter analyserades resultatet tematiskt. Sammanfattningsvis visar studien att det i den givna kontexten finns en förståelse för behovet av differentierad undervisning och en positiv attityd till att använda sig av digitala verktyg som medierande redskap i undervisningen givet att tekniken fungerar. / There is a national aspiration both to work with differentiated teaching based on each student’s circumstances and to teach with digital tools. The digital development in society is fast and digital competence is seen as a democratic matter. The school’s digitalization strategy states that everyone in the school must have digital competence, both teachers and students. In the classroom, the teacher meets students who all have different conditions and who must be given differentiated instruction. According to the socio-cultural principle of scaffolding, the teacher must support the student to learn in his proximal development zone with the help of mediating tools. Against the background of socio-cultural theory, this study wanted to highlight the teacher’s perspective on the practical work with digital tools in a differentiated teaching of the subject of physics. As an expected knowledge contribution, the study wished to provide a deeper understanding of how teachers, based on their own descriptions, work in practice with the use of digital tools in differentiated teaching in the physics subject. Three teachers participated in qualitative, semi-structured interviews and then the results were analysed thematically. In summary, the study shows that in the given context there is an understanding of the need for differentiated teaching and a positive attitude towards using digital tools as mediating tools in teaching given that the technology works