Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling?   udien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa  undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. / Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible.

Lärare möter ofta elevgrupper med vitt skilda behov och förutsättningar vilket ställer stora krav på lärarens adaptiva förmåga och didaktiska kompetens. Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning lärare i matematik anpassar sin undervisning efter de elevgrupper de har, vilka arbetssätt de anser bäst främjar elevernas inlärning och om de själva tycker att de lyckas ge eleverna det stöd de behöver. En kvalitativ intervjuundersökning genomfördes med sex lärare från olika årskurser, olika skolor och olika städer. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resultatet sammanfattades för att i diskussionsdelen kunna jämföras med tidigare forskning. Resultatet visar att lärarna använder sig av gemensamma problemlösningsmetoder som ett återkommande inslag och att de i viss utsträckning differentierar sin undervisning. Majoriteten av lärarna i studien uttrycker en önskan om att bättre kunna stötta sina elever.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

När elever börjar i skolan har de väldigt olika erfarenheter av språket och att läsa och skriva. I skollagen (SFS 2010:800) står det att hänsyn skall tas till elevernas olika behov. Att möta variationerna av elevernas kunskapsnivå vid skolstart blir en utmaning för de undervisande lärarna. Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om differentierad läs- och skrivundervisning i grundskolans tidiga år som ett sätt att möta elevernas olika kunskapsnivåer. I undersökningen används kvalitativa intervjuer av lärare med erfarenhet av läs- och skrivundervisning. I analysen av den insamlade empirin används en tematisk analys där tre teman framkommit. De tre teman som utkristalliserades i analysen av informanternas svar är: Möta elevernas nivå, Differentiering i praktiken och Begreppet differentiering. Flera av informanterna som deltar i studien uttrycker att det är svårt att differentiera den tidiga läs- och skrivinlärningen då eleverna ligger på så olika kunskapsnivå. Trots detta kan undersökningen lyfta fram några praktiska exempel på differentierade lektioner eller aktiviteter i läs- och skrivinlärning. Begreppet differentierad undervisning är inte helt tydligt för alla informanter och det öppnar upp för olika tolkningar av begreppet. Utifrån att tolkningen av begreppet kan variera skulle vidare undersökningar genom observationer och intervjuer med fler lärare vara intressant att genomföra.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Gravert, Katalina (2020). Tillgänglig lärmiljö- ett komplext landskap. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget är att synliggöra olika uppfattningar om tillgänglig lärmiljö hos några högstadielärare. Detta kan i sin tur ge en ökad förståelse och medvetenhet kring arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever. Genom att låta några högstadielärares uppfattningar om detta fenomen få komma fram och ta plats kan ses som en avgränsad kartläggning för att förstå fenomenet bättre. Om man inte förstår vad som händer i en lärmiljö är det svårt att hitta de förbättringsinsatser en skola behöver göra som leder till skolutveckling. Denna studie kan ses som ett underlag för reflektion samt en startpunkt till att se över hur den tillgängliga lärmiljön upplevs i den egna verksamheten. Detta för att synliggöra vad som behöver kvalitetsutvecklas, varför och på vilket sätt. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur några högstadielärare upplever arbetet att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever. Studien strävar efter att hitta kvalitativt olika uppfattningar som skulle kunna täcka en del av variationen av existerande uppfattningar. Studiens preciserade frågeställningar utifrån syftet är:•Hur uppfattar lärarna arbetet med att göra undervisningen tillgänglig för alla elever? •Vilka olika uppfattningar eller sätt att tänka på kring fenomenet ”en tillgänglig lärmiljö” kommer fram hos lärarna?TeoriStudiens teoretiska perspektiv är inspirerad av fenomenografin. Denna forskningsansats finns främst inom pedagogisk och didaktisk forskning och förutsätter att det finns företeelser i världen som har olika innehåll och betydelser för olika människor. Inom fenomenografin finns inte någon ambition att anpassa verkligheten till en vetenskaplig modell via en teoriram. Således görs inget anspråk på vad som är sant eller falskt utan fenomenografin utgår ifrån vad individen uppfattar som sant eller falskt (Kroksmark, 2007). Variationerna i denna studie förklaras utifrån att varje lärare agerar utifrån vad denne erfar i sitt klassrum. Lärarna blir då bärare av nyanserade sätt att erfara detta fenomen. Med andra ord är resultatets uppfattningar, beskrivningar av den interna relationen av lärare och fenomenet. Lärarna har genom intervjuerna fått fokuserat urskilja vad de själva uppfattar som tillgänglig lärmiljö där relevanta aspekter av fenomenet har medvetandegjorts (Marton & Booth, 2000). Metod Denna studie är induktiv och gör inte anspråk på att lyfta fram en sanning om hur något egentligen är, utan vill istället beskriva hur något kan vara. Studiens kvalitativa metod vill fånga in olika uppfattningar om fenomenet genom de semistrukturerade intervjuer som gjorts med fyra högstadielärare från samma grundskola och arbetslag. Den kvalitativa analysen som är inspirerad av fenomenografin beskriver den variationer av uppfattningar som kommit fram. Specialpedagogiska implikationerStudiens kategorier skapar en avgränsad del av den förståelse som finns kopplat till fenomenet en tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogen innehar en del av den kompetens som kan hjälpa till i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever genom att leda ett specialpedagogiskt förändringsarbete. Genom att titta på studiens kategorier en i taget kan ett arbete påbörjas där förståelsen av studiens uppfattningar sätts mot den egna verksamhetens kontext. Kanske blir det uppenbart för specialpedagogen att nästa steg är att organisera för samarbete där samsyn kring studiens kategorier behöver skapas mellan lärare, arbetslag och elevhälsa. Specialpedagogen behöver ta sikte mot att förebygga, identifiera och undanröja hinder för elevers utveckling och lärande i arbetet att tillgängliggöra lärmiljön. Genom en förförståelse utifrån studiens resultat och en kartläggning av den egna skolans pedagogiska miljö, sociala miljö, fysiska miljö kan specialpedagogen bilda sig en uppfattning om hur tillgänglig skolan är. Kartläggningen behöver bli ett underlag för vidare diskussioner och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för att generera insatser som förbättrar lärmiljön. Resultat/ slutsatsFenomenografins drivkraft i denna studie återfinns i lärarnas uppfattningar av hur dem erfar den tillgängliga lärmiljön. Tolv kategorier har kommit fram av det empiriska underlaget och dessa återfinns under tre olika teman: 1. Klassrumsarenan kräver en bemästringskonst. 2. Konstanter i en tillgänglig lärmiljö. 3. Socialisationsuppdragets betydelse. Det första temat omfattar sex kategorier som rör uppfattningar som är knutna till lärarens många utmaningar och möjligheter att påverka den tillgängliga lärmiljön i klassrummet. Uppfattningarna kretsar kring att skapa ett gott arbetsklimat, att göra eleverna delaktiga, lärarrollens betydelse för en mer tillgänglig lärmiljö, att kunna hantera dynamiken i undervisningen, den differentierade undervisningen som inte alltid är till godo samt den reflekterande praktiken som kan påverka lärmiljön. Det andra temat omfattar tre kategorier utifrån superstrukturer, övertydlighet, förutsägbarhet och systematik som en kategori. Extra anpassningar och den fysiska lärmiljön är de två andra. Dessa kategorier innehåller vad lärare uppfattar som centrala delar av vad som naturligt hänger med i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön. Det tredje temat omfattar tre kategorier av uppfattningar som i analysen knyts till lärarens socialisationsuppdrag. Dessa uppfattningar kretsar kring ledarskapet, kommunikationen och kulturer som kan utmana tillgängligheten. Från ett helikopterperspektiv går det att skönja två begrepp som genomgående påverkar studiens tolv kategorier. Begreppen är relation och interaktion. Det blir tydligt hur relationer och interaktioner påverkar den tillgängliga lärmiljön utifrån studiens tolv kategorier. Den tillgängliga lärmiljön påverkas genom att relationer och interaktioner både kan förhindra men också motivera lärandet. Nyckelord/sökord (alfabetisk ordning)Delaktighet, differentierad undervisning, inkludering, interaktion, kommunikation, ledarskap, relationer, socialt samspel, tillgänglig lärmiljö.

Övergripande syfte i föreliggande studie är att utöka kunskaperna om hur några gymnasielärare uppfattar såväl vad anpassad undervisning innebär, som hur den fungerar i praktiken. Ett ytterligare syfte är att få kunskap om vilka variationer som förekommer i gymnasielärarnas uppfattning av anpassad undervisning. En central intention är att undersöka hur några gymnasielärare beskriver pedagogisk verklighet med fokus på anpassad undervisning. För att kunna uppfylla studiens syfte har frågeställningar formulerats på följande sätt: Hur uppfattar några gymnasielärare innebörden av anpassad undervisning? Hur uppfattar gymnasielärarna att de anpassar sin undervisning i praktiken? Hur uppfattar gymnasielärarna styrkor med anpassad undervisning? Hur uppfattas svagheter med anpassad undervisning av samma gymnasielärare? Som insamlingsmetod användes en digital enkät som innehöll fyra öppna frågor. Insamlade data av 19 deltagare analyserades fenomenografiskt. Studiens resultat visar att det finns variation i lärarnas uppfattningar av samtliga frågor. Individanpassningar och extra anpassningar uppfattas av de flesta deltagarna som centrala delar i anpassad undervisning medan differentierad undervisning och särskilt stöd uppfattas av färre deltagare som anpassad undervisning. Deltagarna uppfattar såväl styrkor som svagheter med anpassad undervisning. / The overall aim of this study is to expand knowledge about how some secondary school teachers perceive both what adapted teaching means, and how it works in practice. An additional purpose is to gain knowledge about the variations that occur in the upper secondary school teachers' perception of adapted teaching. A central intention is to investigate how some high school teachers describe educational reality with a focus on adapted teaching. In order to fulfil the purpose of the study, questions have been formulated as follows: How do some secondary school teachers perceive the meaning of adapted teaching? How do secondary teachers perceive that they adapt their teaching in practice? How do secondary school teachers perceive strengths with adapted teaching? How are weaknesses perceived with adapted teaching by the same secondary school teacher? A digital questionnaire that included four open questions was used as a collection method. Collected data of 19 participants were analyzed phenomenographically. The results of the study show that there is variation in teachers' perceptions of all issues. Individual and additional adjustments are perceived by most participants as central parts of adapted teaching, while differentiated teaching and special educational support are perceived by fewer participants as adapted teaching. Participants perceive strengths as well as weaknesses with adapted teaching.

I det här examensarbetet undersöks varför betygsdifferentieringen är större inom svenskämnet i jämförelse med övriga ämnen när det kommer till elevers genus och socioekonomiska bakgrund. Det tycks vara något “särskilt med svenskämnet” som är särskilt utmanande när det kommer till det kompensatoriska uppdraget och elevers olika språkerfarenheter. Vi närmar oss problemområdet genom att undersöka hur svenskämnet påverkas av en differentierad undervisning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer tar vi del av fyra lärares erfarenheter och berättelser om sin undervisning. Vi använder oss av teoretiska begrepp som ämnesparadigm, polyparadigm och normkritisk teori för att analysera materialet. Lärarna resonerar om de strategier de använder för att differentiera sin svenskundervisning och om de utmaningar de upplever och identifierar i spänningsfältet mellan läroplan och elevers utvidgade eller begränsade koder. I resultatet går det att urskilja differentiering som en strategi lärarna använder för att redan i planeringen förbereda för de olika svårigheter som kan uppstå i undervisningen, och därmed ge alla elever bästa möjliga förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Samtidigt är differentiering normerande till sin karaktär då det innebär att man kategoriserar eleverna på olika sätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är därför en förutsättning för en lyckad differentierad undervisning. Vår slutsats är att det i svenskämnet tycks finnas erfarenheter och förmågor som premieras mer än andra och att dessa bidrar till normeringen av en idealelev, samtidigt som skolans resurser inte räcker för att understödja varje elevs utveckling.

Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger anser sig ha tillräckligt med kunskaper och erfarenheter kring särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Utgångspunkter är identifiering och utmaning av särskilt begåvade elever. Metoden för undersökningen bygger på kvalitativ och kvantitativ metod med två intervjuer och en enkätundersökning som besvarats av 19 pedagoger. Studiens resultat visar en jämn fördelning mellan de lärare som anser sig kunna identifiera särskilt begåvade elever, dock bygger det på en spridning av pedagogers definitioner. Över 50 % anser sig ha tillräckligt med kunskaper för utmaning av särskilt begåvade elever, med bland annat acceleration och berikning, och det framkommer att det finns en stor spridning i vilka stöd som finns på de olika skolorna vid utmaning av särskilt begåvade elever. Viktiga slutsatser att dra från undersökningen är att det behövs mer kunskap om särskild begåvning.

Syftet med studien är att undersöka arbetssätt som gynnar högpresterande elever i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta engelsklärare i mellanstadiet. Resultatet visar att högpresterande elever kan uppfattas olika, då de visar både positiva och negativa beteenden i klassrummet. För att de högpresterande eleverna ska kunna ge uttryck för sina kunskaper krävs anpassningar i engelskundervisningen, med variation av olika material och arbetssätt. Vår slutsats är att högpresterande elever kan identifieras genom deras beteenden som blir synliga i klassrummet och att arbetssätten som kan användas för att gynna dem är många, men variationen i undervisningen är av stor vikt.