The aim of this study is to examine the portrayal of Islam and Muslims in Swedish textbooks published between 1968 and 2018, and whether there has been a development in the portrayal. The material that has been analyzed is five textbooks aiming towards the Swedish secondary school. The chosen method and theory for this paper is critical discourse analysis, within this theory, the three-dimension model by Fairclough was chosen to analyze the results. The result showed various representations, the ones that stood out were Islam and Muslims as “the Other” in correlation to the west, homogenous, violent and male-dominated. The development one could see were that the first three textbooks, written between 1968-1997 showed a clearer representation of Islam and Muslims as homogenous while the textbooks between 2009 and 2018 sought to represent Islam and Muslim to a greater extant by highlighting a variation within the religion.

No description available.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare år fått mycket uppmärksamhet när man talar om hälsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och vi går mot ett allt inaktivare samhälle. Fysisk aktivitet på Recept är en arbetsmetod som förebygger ohälsa och främjar hälsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hälso- och sjukvårdspersonal i ett av Sveriges län talar om konceptet Fysisk aktivitet på Recept. Syfte: Studiens syfte är att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR. Teoretisk utgångspunkt: Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Materialet har samlats in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer och materialet har analyserats med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Ur analysen framträdde tre övergripande diskurser, en pedagogisk diskurs, en medicinsk diskurs och en aktualiseringsdiskurs. Resultaten visade på att det finns en problematik kring hur personal i den Svenska hälso- och sjukvården talar om och arbetar med Fysisk aktivitet på Recept. Det talas om konceptet som ett komplement till vanlig sjukvård snarare än som en etablerad arbetsmetod och de styrdokument som finns följs inte i de flesta verksamheter. Att styrdokument och avtal mellan verksamheter inte följs skapar även en problematik kring de pedagogiska aspekterna i konceptet. Slutsats: Slutsatser som kan dras är att FaR behöver aktualiseras i den svenska hälso- och sjukvården och i samhället. Arbetet behöver även etableras som en rutin i det vardagliga arbetet inom hälso- och sjukvården för att det ska fungera. Uppmärksammas inte dessa fakta och inget görs, är enligt författarna i den föreliggande risken överhängande att Fysisk aktivitet på Recept glöms bort och kanske även dör ut som arbetsmetod. / Physical activity and inactivity has during the last years received a lot of attention when it comes to health. World Health Organization has identified physical inactivity as the fourth most common reason for death in the world and we are moving towards a society with increased levels of physical inactivity. Physical activity on Prescription (PaP) is a working method for obviating illness and promoting health through prescription of physical activity. The involved organizations in this research were healthcare and sports federation in one of Sweden’s regions and this qualitative study elucidate their way of talking about Physical activity on Prescription. Aim: The aim of this study is to analytically describe and problematize the discoursive patterns of PaP as reflected by how a number PaP-organizers speak of PaP. Theoretical basis: The theoretical basis of the study is a social constructional perspective and the data material was conducted with the help of seven semi-structured interviews. The data material was analyzed using a critical discourse analysis. Result: Three discourses were found in the analysis, an educational science discourse, a medical discourse and an actualization discourse. The results showed that there’s a problem of how staff in the Swedish healthcare talk about and working with Physical Activity on Prescription. They talk about the concept as a complement to regular medical care, rather than as an established method of working and the steering documents are not followed in most organizations. The steering documents and contracts between the involved organizations are not followed which also creates problems concerning the educational aspects in the concept. Conclusion: Conclusions to be drawn is that PaP needs to be updated in the Swedish healthcare system and the society. The working method also needs to be established as a routine to the healthcare employees’ work tasks to make it work. If these facts are not observed and taken into action, there is a large risk that Physical activity on Prescription will be forgotten and might even disappear as a working method.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur filterbubblor och ekokammare skapar politisk polarisering. För att uppnå detta syfte appliceras en diskursanalys på debatten om koranbränning. Trådar på Flashback forum och kommentarsfält på Twitter undersöks för att urskilja eventuella retoriska strategier, diskursiva yttringar och sociokulturella aspekter som kan bidra till polarisering. För att uppnå detta appliceras Fairclough’s tredimensionella modell för att utföra en kritisk diskursanalys av innehållet på de definierade filterbubblorna / ekokammarna. / The aim of this study is to analyze how filterbubbles and echochambers affects political polarization. A discourse analysis will be applied on the debate that has broken out due to recent burnings of Qurans. More specifically, this method will be applied on Twitter and Flashback to study rhetorical strategies, discursive utterances and sociocultural views that is affecting polarization. Fairclough’s three-dimensional model will be applied to perform a critical discourse analysis on the defined filterbubbles / echochambers.

The aim of this thesis is to analyse how politicians produce, reproduce and challenge notions of Norrland through newspaper media. The study is based on 60 different articles collected from three national newspaper agencies, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. Adopting the discourseanalytical method called the logics approach, this paper explores which discourses dominate the politicians rhetoric about Norrland as well as how the discourses challenge and constitute conceptions about the northern region. The study shows that politicians often discuss Norrland in terms of economics, environmental issues or demographical conditions. Even though the politicians tend to reproduce notions of Norrland as a remote and rural region, thus enhancing conceptions of the place as a dying and problematic area, the study reveals attempts to redefine Norrlands' problems as a national matter and concern. By appealing to different subjects the politicians try to create feelings of recognition within the public to prevent the place from becoming the rural area they already represent it as. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur politiker producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om Norrland via de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Med ett material bestående av 60 nyhets- samt debattartiklar så har materialet analyserats efter den diskursteoretiska analysmetoden The logics approach, även kallat logikperspektivet. Studien har visat att politiker tenderar att diskutera Norrland med grund i frågor beträffande ekonomi, miljö och klimat samt demografiska förutsättningar. Även om politikerna ofta representerar Norrland som ett avlägset och ruralt område, vilket förstärker föreställningar om Norrland som en döende och problematisk plats, så visar studien försök till att omdefiniera problematiken från att vara "Norrlands" bekymmer till att ses som en nationell angelägenhet. Genom att koppla samman olika subjektspositioner så försöker politikerna konstruera känslor av tillhörighet och igenkännande hos läsarna för att på så sätt förhindra platsen från att bli det rurala område som politikerna redan representerar det som.