Denna studie syftar till att undersöka hur yngre kvinnor konstruerar sociala kategorin ´kvinna´, positioneringen av kvinnan gentemot mannen samt vilket/vilka politiska budskap som yttras kring kvinnan i dagens samhälle. Det empiriska materialet består av transkriberade låttexter av kvinnor i 20–30 års åldern inhämtande från kontexten av sociala media plattformen Tiktok. Studien har använt sig av en diskursanalytisk teori med fokus på analysbegreppen subjektsposition, tolkningsrepertoar och diskurs. Därmed har gränspunkten inom socialkonstruktionistisk teori mellan mikro och makronivå syftats belysas. Studien utgår därmed från socialkonstruktionistisk teori samt Hirdmans teoretiska berörande av genus, genussystem, genuskontrakt och Schippers teoretiska berörande av genus, maskulinitet och femininitet och hegemoni samt med en kortare notering från enstaka begrepp av Connell. Vidare används ovannämnda diskursanalytiska begrepp för att rikta in studien på gränspunkten av socialkonstruktionismens mikro och makronivå. Detta från yngre kvinnors konstruerande språkliga yttrande för att klargöra kvinnans konstruktion, positionering och samhälleliga budskap. Resultatet visar framförallt på ett motståndstagande kring en traditionsenlig normativ diskurs om kvinnans underordning i fråga om hennes konstruktion och plats i samhället från uppkomsten av en motdiskurs där det främjas kvinnors ställningstagande och en samhällelig förändring kring detta.

Studien har behandlat representationen av Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i barnböcker och hur detta förhåller sig till de rådande diskurserna kring NPF samt forskning kring funktionsnedsättningar. Studien har haft särskilt fokus på Attention deficit hyperactive disorder (ADHD) och Autism, där vi genom en diskursiv text- och bildanalys har granskat böckernas innehåll och undersökt huruvida de reproducerar eller nyanserar de rådande diskurserna. Studien har utgått ifrån diskursteorins tankar om världen och dess uppbyggnad, där världen beskrivs som en social konstruktion som skapas och upprätthålls genom språket. Världen består av olika föreställningsramar som grundar sig i en gemensam sanning, även kallad diskurs. Diskurserna och den gemensamma förståelsen är inte konstanta utan är beroende av dess kontext.   Studien har utgått ifrån en litterär kontext som genom granskning av det tidigare forskningsläget och dess koppling till innehållet i böckerna, försökt att få syn på dessa diskurser och eventuella skiftningar i dem. Resultatet av studien visar på att bilderböcker till största del reproducerar och förstärker de rådande diskurserna men visar även på att det finns en viss nyansering i representationen av NPF. I de granskade böckerna var det en av diskurserna som inte fanns representerade.

Uppsatsen analyserar två programanpassade läroböcker, Kontext – Svenska 1 för bygg- ochanläggningsprogrammet och Kontext – Svenska 1 för vård- och omsorgsprogrammet.Eftersom de två gymnasieprogrammen är starkt könsuppdelade är syftet att undersökahuruvida dessa läroböcker reproducerar eller problematiserar rådande normativakönsföreställningar och -stereotyper i samhället. Uppsatsen utgår från Norman Faircloughskritiska diskursanalys samt ett genusteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att boken för byggochanläggningsprogrammet är mer balanserad när det kommer till kvinnlig och manligrepresentation, medan boken för vård- och omsorgsprogrammet domineras av kvinnor.Seglivade normer kring könen lever dock fortfarande kvar i båda läroböckerna, exempelvisbeskrivs kvinnor oftare utifrån sitt utseende, medan män tydligt porträtteras som bådeskickliga hantverkare och läkare.

The purpose of this study is to examine how gender and (non-) whiteness are portrayed in the three Marvel movies Iron Man, The Avengers and Avenger: Endgame. The analysis is based on Fairclough's critical discourse analysis, and is analyzed with the theories of Edward Said, Stuart Hall and Judith Butler, among others. The results show that the films help to produce and reproduce an image of the woman and non-white people as inferior to the man, and the woman as primarily a body. However, there has been some progression between the films released in 2008, 2012 and 2019.

SammanfattningTitel: ”Låt det rätta komma in” – en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan.”To Let the Right Things In” – a Discourse Analysis of Planning Meetings in ThreeSwedish Preschools.Författare: Linda Henryson, Sarah SandinExamensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, Lärande och samhälle, Skolutvecklingoch ledarskap, Malmö högskolaHandledare: Kristian LutzExaminator: Lotta AndersonDatum: 2014-01-16I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten på tre olika förskolor i Skåne.BakgrundMed hjälp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hållning analyserasljudupptagningar från lärarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhåller fyra grundpelareinom socialkonstruktionismen:• Kritisk hållning till kunskap som tas för given.• Historisk och kulturell bundenhet.• Kunskap konstrueras genom sociala processer.• Kunskap och sociala handlingar går hand i hand.SyfteFöljande frågeställningar behandlas:• Hur konstrueras barns lärande i lärarnas planeringsmöten i förskolan?• På vilka sätt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn?• Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i så fall på vilka sätt?4MetodDå förskolan är en välkänd kontext för oss båda ansåg vi att diskursanalys skulle vara enbra metod för att få grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lärarnas diskussionervaldes, då detta ansågs påverka lärarna i mindre utsträckning än videoupptagning eller omvi skulle befinna oss i rummet.AnalysI analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigareforskning. Inspiration till analysen är hämtad från Lutz (2006) och Palla (2011).ResultatResultatet visar att läroplanen ständigt är närvarande i lärarnas utsagor, samt att omsorg,fostran och lärande bildar en helhet. Material och aktiviteter tycks vara tättsammankopplade med lärande. Barnen beskrivs som kompetenta och aktiva och detplanerade temat drivs framåt av barnens nyfikenhet.Det framstår som problematiskt att det finns ett färdigt underlag att utgå ifrån då lärarnaska dokumentera lärandet. Reflektionen om barns lärande hamnar i skymundan och lärarnareflekterar istället över hur ”någon” vill att dokumentationen ska se ut.Specialpedagogen framstår dels som någon som öppnar dörrar då det gäller atttillgängliggöra resurser, och dels som en konsult att rådgöra med då problem uppstår.Nyckelord: diskursanalys, förskola, planeringsmöte, socialkonstruktionism

'Teachers in current Swedish child- and youth literature' is an essay that attempts to understand the reasons behind why authors portray teachers the way they do. The foundation and focus point of this essay are ten Swedish child and youth books that were all published during 2012. Throughout this essay I have analyzed the fictional teachers in these books using the discourse analysis method but also employed a gender perspective. The main questions were these: Do the teachers presented in these books follow the curriculum LGR - 11, or do they represent the authors own education experience brought forward to current settings? Furthermore, was there a difference in how female and male teachers were represented? And if so what, possible reasons could account for that? The conclusions made were thus:•The teacher characters within these books were mostly a throwback to days gone by, therefore reflecting the authors own memories of their school.•They were mainly presented to the reader in a negative light which most likely has its roots in how Swedish school and Swedish teachers have been portrayed within the mass media.•That there was indeed gender stereotyping in how female and male teachers were described.

Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser ”talet om” hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik. Det syns även en förändring i talet kring hållbar utveckling, förskolan har gått från en tidigare smal inriktning på endast miljöfrågor och ekologi, till att tala kring hållbar utveckling som begrepp och dess betydelse. I grundskolans läroplaner syns inte en lika stor förändring, här behandlas fortfarande till största del miljöfrågor. Dock måste det tas hänsyn till att skolan även styrs av kursplaner och att mer utförliga mål som rör hållbar utveckling bakas in i kursplanerna för naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet – mästersignifikanten – Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ”det ofärdiga barnet”, ”det kompetenta barnet”, ”det situerade barnet”, ”barnet som natur” samt ”det individuella barnet” skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna. Med hjälp av läroplansteori och tidigare forskning om den svenska förskolans dominerande idétraditioner analyseras det empiriska materialet, förskolans läroplan, utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Den gren av diskursteori som ligger till grund för undersökningens teoretiska utgångspunkter är de tankar och teorier som har utvecklats av Laclau och Mouffe med den bredaste definitionen av diskurs – ingenting går att förstå utanför diskursen, samhället existerar inte som objekt. Min förhoppning med undersökningen har varit att bidra till den kritiska forskningen om makt och maktrelationer inom institutionen förskolan. Denna forskning anser jag är avgörande för att förskolan ska kunna garantera att de barn som befinner sig inom institutionens väggar behandlas med respekt och att deras demokratiska rättigheter uppfylls.

Syftet med denna studie är att analysera hur grundskollärare diskursivt konstrueras i relation till kön, klass och plats i platsannonser riktade mot glest befolkade kommuner. Urvalet av platsannonser som utgjort datamaterialet är 74 platsannonser som insamlats mellan den 27 mars 2023 till den 26 april 2023 från Arbetsförmedlingens digitala platsbank. Genom Faircloughs tre-stegs diskursiva analys (beskrivande, processande och förklarande) har tre olika konstruktioner av grundskollärare identifierats i datamaterialet. Den första konstruktionen är den relationella läraren vars betoning på relationella egenskaper innefattas både i fråga om arbetsplatsen och i den aktuella kommunen. Den andra konstruktionen är den legitimerade läraren som skapas genom att samtliga platsannonser kräver att den arbetssökande ska ha en lärarlegitimation. Den tredje läraren är den friluftslivs intresserade läraren som skapas genom platsannonsernas presentation av kommunen och arbetsgivaren som en attraktiv hemort och arbetsgivare. Sammantaget bidrar denna uppsats med kunskap om vilka lärare som konstrueras diskursivt i platsannonser i Norrbottens län och hur samtliga konstruktioner förstås intersektionellt utifrån genus, klass och plats. Ytterligare kunskap som uppsatsen bidrar med är hur den lokala sociala kontexten inte utgör den primära påverkande faktorn i hur grundskolläraren diskursivt konstrueras i Norrbottens län. / <p>2023-06-01</p>

The aim of this study was to create further understanding of what conditions are offered for the development of the visual art subject and its relevance to society by reviewing and describing two visual arts teachers approach to their assignment, how students relate to the subject and what other conditions effect the visual art subject. The theoretical framework is based on a knowledge-theoretical and socio-cultural perspective as well as curriculum theory. Data was produced through interviews and observation in two classes of upper secondary school. Using discourse analysis, the results showed a complex relation of discourse and interdiscursive aspects in the didactic practice of visual art as well as traces of former knowledge conceptions. The analysis also shows that despite the art teachers’ stated intentions, both classroom practices tended to pause and act as a free space for self-fulfilling goals. Resistances and lack of understanding was also identified towards the visual art subject. The study concludes that the dominating discourses reveal what kind of knowledge constructions that are valued and that there’s a need of developing the collective body of knowledge about the visual art subject as well as resources for formal continuing development.