This study examines art teachers' challenges and opportunities and the impact of Lgr22 on art teachers' didacalicum in theory and practice. The study is based on three qualitative informant interviews carried out in an exchange of knowledge. The study's theoretical perspective connects through curriculum theory in three stages textual discourse, interpretive discourse with practical discourse. The result shows that Lgr22 is a development of Lgr11. The result shows that all informants agree that there has been a shift in Lgr22 from goals and exhibitions, to making visible to the students their learning process from idea via work process to results, where the student's testing and reassessment is in focus. This agrees well with today's research on learning. Lgr22 where it is stated that the visual arts teacher must start from the students' world of interests and their own visual culture. Several of the study's informants use the research-based idea of value-creating science to achieve this goal. In the study, their results go so far as to say that the new word combinations in Lgr22 contribute to creating, through an evolution, a new and forward-leaning tradition for the pictorial subject.

Ingången till den här studien och mitt intresse väcktes efter att ha spenderat mina två första VFU-perioder på en skola där många klasser bestod av ensamkommande nyanlända elever. Dessa elever läser bild på grundskolenivå för att senare kunna söka in till ett nationellt program på gymnasiet och de har olika bakgrunder, kommer från olika länder och kulturer. Min nyfikenhet väcktes därför kring hur deras syn på bildämnet såg ut utifrån deras olika bakgrunder och kulturella referenser, eftersom deras skolbakgrund ser olika ut. Informanterna har i denna studie fått frågan om att producera en bild som ett komplement till deras verbala utsagor. Fyra av informanterna valde att producera en bild. De bilderna blev också centrala i den gestaltande delen av detta projekt och ställdes ut under Vårutställningen på Konstfack 2018, tillsammans med tillhörande transkriberade intervjuer. Den här undersökningen kan bidra till att utveckla bildundervisningen genom de nyanländas beskrivning av det. Deras röster kan guida och undersökningen och dess resultat kan vägleda i det framtida utformandet av min undervisning, i enlighet med skolans demokratiska uppdrag och vikten av elevinflytande.

Inledningen visar att skjutningar och gängkriminalitet är ett komplext problem som blir allt större. Skjutningar har ökat med 40% under 2022. Det har blivit lättare att få tag på vapen vilket är en av de bidragande faktorerna till att skjutningarna ökar men även på grund av att hämnden mellan de kriminella gängen ökar. Media har makten att producera fakta till omvärlden, de är med och skapar synen människan har på olika fenomen. Syftet med studien var att skapa kunskap och synliggöra hur media som aktör är medskapare till hur skjutningar och gängkriminalitet framställs. Teori och metod som användes för studien var diskursanalys med Bolander & Fejes (2019) diskursanalytiska verktyg med en utgångspunkt i retoriska resurser. Resultatet ledde till fem olika teman utifrån de retoriska resurserna ”Tid och plats- när sker det?”, ”Vittnen- deras berättelser”, ”Experter- legitimerar och förklarar problematiken”, ”Måltavla- Vilka är det?” och ”Typ av skjutningar”. Slutsatsen är att det finns en stor problematik kring skjutningar och gängkriminalitet. Media är med och bidrar till att sprida kunskap genom att ta in experter på ämnet. Samt att kriminaliteten gått ner i åldrarna och att rekrytering av ungdomar ökar till de kriminella miljöerna.

Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton). Min analys visar att diskursordningen är motstridig men fogas ihop med hjälp av begreppet ”hållbar”. Det bringar en ytlig ordning mellan de olika diskurserna, som slutligen kulminerar i en teknikinriktad miljöpolitik. / This essay is a critical review of the Swedish environmental quality objectives, based in utility text analysis and discourse analysis. The aim is to investigate and reason about the discursive order in the objectives and, through that review, sense making and the supposed reader. The material consists of the environmental quality objectives as they are formulated in the propositions 1997/98:145 Swedish Environmental Objectives. Environmental policy for a sustainable Sweden (objective number one to six, eight to eleven, fourteen and fifteen), 2004/05:150 Swedish Environmental Objectives – a Mission in Common (objective number sixteen) and 2009/10:155 Swedish Environmental Objectives – for a More Efficient Environmental Work (objective number seven, twelve and thirteen). My analysis shows that the discursive order is contradictive but framed together by the word “sustainable”. “Sustainable” is a floating signifier but serves in the objectives as an ethical standpoint (anthropocentric utilitarianism). That brings a shallow order between the different discourses, which in the end culminates in a technology-oriented environmental policy.

Detta arbete syftar till att, med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg “What´s the Problem Represented to be” (WPR), ur en poststrukturalistisk ansats genomföra en policyanalys av dokument som på olika nivåer i en beslutskedja styr och formar digitaliseringen av den svenska grundskolan. Arbetet baseras på antagandet att policydokument trots ett neutralt språkbruk, är en del av en politisk styrning. Genom policydokument skapas diskurser där det ”problem” som tänkts åtgärdas genom policyn nu fått form som ett viss sorts problem genom den föreslagna lösningen. På samma sätt skapas möjligheter samt de beteenden och kvalitéer som ses som eftersträvansvärda. Den huvudsakliga problemformuleringen som ska lösas med skolans digitalisering är att säkerställa nationens och unionens konkurrenskraft på en global marknad. En del av skolans uppdrag blir så att skapa subjektspositionen eleven som en framtida anställningsbar, digitalt kompetent medborgare vilken bidrar till målet. Samtidigt skapas även ett potentiellt utanförskap för den som inte är digitalt kompetent, den icke anställningsbare medborgaren. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Studiens syfte var att genom diskursanalys bidra med kunskap om hur svensklärare på gymnasiet beskriver det svenskämne de ser före och efter ämnesbetygsreformen, Gy25. För att uppnå syftet genomfördes två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med svensklärare på två olika skolor i två olika städer. Diskursanalys användes som teori och metod för att synliggörahur svenskämnet konstrueras diskursivt i relation till förändringen från läroplan, Gy11, till läroplan, Gy25. Uppsatsens frågeställningar var: Vilka diskursiva ämneskonceptioner ger lärarna uttryck för i relation till den förestående läroplansreformen? Vilka didaktiska utmaningar och möjligheter ser lärarna för svenskämnet efter att ämnesbetygsreformen har införts? Svedners (2010) svenskämneskonceptioner var initialt tänkt att fungera som ramverk för diskursanalysen, men då de didaktiska utmaningarna som uttrycktes mer handlade om reformens strukturförändringar än om svenskämnets innehåll övergick analysen till att vara induktiv. Resultatet visade att svenskämnet både kommer att förändras och inte förändrasStrukturförändringarna från kurser till nivåer och från kursbetyg till nivå- och ämnesbetyguttrycktes kunna påverka svenskämnet. Ett resultat är därmed att det inte räcker med Svedners svenskämneskonceptioner för att beskriva svenskämnet. Ett andra resultat är att Gy25 kan leda till stoffträngsel, vilket kan göra att vissa delar får stå tillbaka, om diskursen det breda svenskämnet är fortsatt stark. Möjligheter som lärarna uttryckte i relation till Gy25 var att det ger eleverna möjlighet att mogna och öva mer innan betyget ska sättas och att den eventuellt skulle kunna ge lärare mer professionell frihet.

Jag fritidshemmet ska undervisningen utgå ifrån elevernas intressen. Ett vanligt sätt att tolka detta är att använda sig av elevernas populärkultur när man planerar undervisning. Men hur ser verkligen arbetet med elevernas populära kultur ut i verksamheten och vilka faktorer påverkar detta arbete? Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshem talar om elevers populärkultur. Detta har gjorts med hjälp av diskursteori och positioneringsteori. Empirin har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med pedagoger i fritidshem. Dessa intervjuer har sedan analyserats för att hitta övergripande diskurser. Delar av elevernas populära kultur används i fritidshem i grundskolan men är betydligt mindre i fritidshem i anpassad grundskola. Studien visar att det finns olika diskurser som rör elevers populärkultur. Vilken diskurs som råder beror främst på vilken av populärkulturen som det talas om men elevgrupper och miljö är också faktorer. Pedagogerna i studierna upplever att de har kunskaper om vilken populärkultur som intresserar eleverna men har mer bristande kunskaper när det gäller detaljerna om denna populärkultur. Många av föreställningarna kring elevernas populärkultur grundas i etablerade kunskaper och pedagogerna riskerar ibland genom sin diskurs att hämma kritiska pedagogiska diskussioner.

Denna studie belyser skillnaderna i hur kvinnliga respektive manliga streamers bemöts på Twitch.tv. Den tidigare forskningen visar att gamingvärlden är manligt dominerad och att kvinnor som streamar utsätts för trakasserier och kränkningar på plattformen Twitch.tv. Dessa trakasserier och kränkningar kan i sin tur påverka kvinnors motivation till att spela och streama. Därtill visar den tidigare forskningen att kvinnor använder sig av olika strategier för att attrahera och behålla tittare. Strategierna inkluderar att kvinnor exempelvis lägger stort fokus på utseendet. Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna i interaktioner i svenska manliga och kvinnliga streamers kommentarsfält på streamingplattformen Twitch.tv. Fokuset i frågeställningarna ligger på språkbruk samt diskurser som kan observeras i de undersökta kommentarsfälten. Det empiriska materialet består av insamlade kommentarer från tio livestreams på Twitch.tv. Av dessa tio livestreams var fem stycken gjorda av män och fem stycken av kvinnor. Studiens teoretiska ramverk består av kritisk diskursteori, symbolisk makt och symboliskt våld samt stereotypt hot. Resultatet visar att tittarnas bemötande av manliga och kvinnliga streamers skiljer sig åt. Kvinnor mottar nedlåtande kommentarer i högre utsträckning än män och kvinnor får även fler kommentarer kopplade till dem som person snarare än kommentarer kopplade till spelet eller spelandet. Kommentarerna på kvinnliga streamers livesändningar handlar därtill i större utsträckning om henne, medan kommentarer till männen är riktade direkt till streamern. Slutsatserna är dels att kvinnor mottar nedlåtande kommentarer i större utsträckning än män och dels att många diskurser som observeras i kommentarsfälten kan antas handla om att kvinnor är underordnade män i gamingvärlden.

Det är idag nödvändigt att våga och att kunna tala i och utanför skolans värld Denna studiesyftar därför till att undersöka hur lärare och elever uppfattar undervisningen i m untligframställning i ämnet svenska på grundskolan. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk teori därgrundtanken är att se hur språk används för att beskriva vilka sanningsanspråk som görs.Undersökningen har en kvalitativ ansats och materialet samlades in via semistruktureradeintervjuer med en lärare i svenska på grundskolan och en fokusgrupp bestående av fem eleveri klass nio Materialet analyserades däref ter med diskursanalytisk metod . Resultatet visar blandannat att styrdokumentens diskurs dikterar lärarens instruktioner till eleverna. Vidare visarresultatet att en av de större utmani ngarna lärare i svenska har är att få elever motiverade till ettprocessfokuserat arbete gällande muntlig framställning då elever mer fokuserar på betyg ochbedömning. I studien framgår även att både lärare och elever ger momentet Tala en jämliksignifikans som övr iga moment i svenskämnet

Studiens syfte var att undersöka hur tre läroböcker inom sfi-verksamheten representerade och gestaltade kvinnliga och manliga identiteter i förhållande till läroplanen. Läroböckerna utgjorde ett gemensamt block i en större läroboksserie med språkligt fokus. Metoden som valts för studien var kritisk diskursanalys genom Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visade att de undersökta läroböckerna på ytan strävade efter jämställdhet mellan kvinnor och män, men under ytan bland annat reproducerade en stark könsordning där män ansågs vara mer kompetenta än kvinnor. Eftersom läroböckerna var jämställda på ytan, men ojämställda under ytan blev undersökningens slutsats att det undersökta materialet var jämställt fast på ett ojämnt sätt – ojämnt jämställt.