Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori. / Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant. Likaså diskurserna den främmande främlingen och den duktige förtryckta medborgaren. Dessa diskurser som identifierats har visat sig förmedla normerande och maktproducerande föreställningar när det gäller hur kvinnliga och manliga attribut konstrueras till de stereotypiska könsrollerna. Studien visar även hur framställningen av heterosexualitet kontinuerligt ses som idealet samt hur vithetsnormen synliggörs som det självklara och därmed utesluter ”de andra”. Dessa diskurser och maktoordningar som synliggjorts i diskursanalysen kring kön, sexualitet och etnicitet har därefter problematiserats utifrån skolans styrdokument och Sveriges diskrimineringslag.

Detta är en språkvetenskaplig studie med avsikt att belysa aspekter av det språkbruk som kan tänkas ha inflytande på föreställningen om personer med funktionsnedsättningar. Genom kritisk diskursanalys med utgångspunkt i ableismen studeras hur olika ord för att benämna personer med funktionsnedsättningar förekommer och diskuteras på internet samt hur språklig diskriminering eventuellt kan urskiljas. Analysen är uppdelad i flera delar där det görs en undersökning av hur vanliga ord för att benämna personer med funktionsnedsättningar förekommer i tre webbaserade korpusar, en analys av språket i bloggtexter från 2014 där ordet handikappad påträffas samt en beskrivning av hur handikappad diskuteras på nätverket funktionshinder.se, en portal för personer med funktionsnedsättningar. När bloggtexterna analyserats framkommer det att vid de tillfällen som den kollektiva beteckningen handikappade förekommer konstrueras de som tillskrivs grupptillhörigheten som offer i olika sammanhang. När handikappad används som adjektiv är det i majoriteten av fallen för att beskriva en känsla/situation av tillfällig fysisk nedsatthet. Återkommande är också att personer använder begreppet som metafor för att vara utan något och då vanligtvis något tekniskt som en mobiltelefon eller internetuppkoppling. Återkommande attityder och argument på funktionshinder.se är att ord har en ursprunglig betydelse som en ska ta hänsyn till, att det går att ställa högre krav på auktoriteter än allmänheten vad gäller ordval, att de ordval en gör är konsekvensen av ålder eller kunskap/okunskap eller att det ges uttryck för en oförstående inställning till språkförändring och diskussionen om den.

The aim of this study was to examine discourses of two terror attacks conducted in Ankara and Paris and how they were represented in Swedish news media. By analysing the identified discourses the study investigated if the discourses constructed subjects as “we” and “otherness”, which means this study’s aim was to uncover ideological representations. The study examines a total of 16 articles. Critical discourse analysis constitutes the study’s methodological framework, combined with Michel Foucault’s perspective on discourse and how they regulate the construction of reality. The results show that the postcolonial discourse is reproduced and constructs “us” as a western society, whereas Turkey is not included and is therefore constructed as “the other”. The representations in Swedish news media regarding the reporting of the attacks in Paris offer identification for the reader, meanwhile Turkey is marginalized and constructed negatively as a country.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka subjektspositioner som kommer till uttryck i Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16). Undersökningens ämnade att besvara frågeställningarna: Hur konstrueras subjekt i texten? Vilka begränsningar och möjligheter tillskrivs de olika subjektspositionerna? Denna studie är en foucauldianskinspirerad diskursanalys av Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16). De teoretiska utgångspunkterna för analysen har varit diskursteori, subjektivitet, intersektionalitet och representation. Resultatet visar att subjekt i olika positioner konstrueras i relation till såväl en målsättning om kulturell mångfald som till en konstruktion av ett normativt subjekt som maskulint, sekulariserat, medelålders, fött i Sverige och högutbildat. Vidare pekar studiens resultat på att individer som tillhör en överrepresentation ges större handlingsutrymme än de individer som befinner sig i underrepresenterade subjektspositioner. Resultatet visar en inbyggd subjektsbegränsning i inkluderingsprojektet, där underrepresentation leder till ett förminskat handlingsutrymme för det icke-normativa subjektet. Avslutningsvis visar studien en föreställning om att underrepresenterade identiteter ska integreras i kulturpolitiken på villkor som definieras av de subjekt som redan är inkluderade i kulturlivet.

Teaching is a complex profession. From planning to evaluations and classroom interaction with students, not to mention the administrative work that is part of a teacher’s duty. Everyday work consists of input from student/teacher relations in the classroom and also from the school organization, the policy documents and school laws and regulations, the media and, of course, from the teacher's own pedagogical knowledge and experience. This essay examines what factors play a key role when teachers make their decisions in the work of planning lessons. As a consequence, the research questions are: - According to teachers, what factors do they experience affect their didactic choices while planning their work? - What awareness does the teachers show when it comes to those factors that have an impact on their planning? The method used for data collection is semi structural interviews with three Swedish teachers at an upper secondary school in Stockholm, Sweden. With a sociocultural perspective the teacher’s situation in school is framed as it illustrates a way to look at how knowledge is gained in the interaction between individuals in an institutional setting. Critical discourse analysis is used to identify and examine the key discourses that are at work in the interviews with these teachers. The conclusion is that all three teachers’ experience that three major discourses affect their planning: student’s needs, national policy documents and national testing and time factors. Both the planning of how work is organized in the classroom and the subject content is affected, but to different extents. To a certain degree all of the teachers express knowledge of the fact that their planning is affected by different factors. They feel that they are limited by national policy documents to the extent that they do not experience the curriculum to be as creative as they first envisioned it. They also express that a shortage of time is a factor that has negative impact on their work, explaining that they have too little time to plan their lessons. Each teacher also express that they very much adapt their teaching to meet their students’ needs.

The aim of this study was to examine how everyday heroes are constructed in “Swedish Heroes”, which is a series of articles from Aftonbladet. This thesis also aimed to investigate the similarities and differences based on gender in the construction of everyday heroes. We used a critical discourse analysis influenced by van Dijk to match the aims of this thesis. In this study 13 articles from Aftonbladet were analyzed. The results of our analysis showed that in the articles, the heroes were constructed as unique which separated them from other people. The heroes were represented as role models, and received different rewards for their achievements. Although the heroes faced obstacles throughout their heroic efforts, the hero did not surrender. Our study showed that although the construction of male and female heroes had many similarities, there were also differences to be found. In the analyzed articles the male heroes were represented as confident. The female heroes were represented as caring, and motherhood played a significant role in the construction of female everyday heroes.

Detta är en kvalitativ studie om islamofobi och hur skolan arbetar förebyggande för att motverka diskriminering och att islamofobiska yttringar och attityder förekommer inom skolmiljön. Detta utifrån Skolverkets riktlinjer och styrdokument. Tre verksamma utbildare varav två är aktiva religionslärare på gymnasiet samt en samordnare och utbildare i likabehandling har intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. Detta har gjorts för att klargöra vad respondenterna uppfattar som bidragande faktorer för elevernas uppfattning av islam och muslimska kulturer. Intervjuerna har tolkats utifrån diskursteorins grundläggande principer där studien avsett att klargöra hur de tillfrågande lärarna arbetar för att nyansera bilden av islam och muslimer. Studiens resultat visar att de avgörande faktorerna för hur elever uppfattar religionen islam och dess utövare utgörs av medias porträttering av islam och muslimer, elevens sociala sammanhang i vilket hen befinner sig i samt bristerna i elevernas förhållningssätt till källkritik. Studiens resultat visar även att respondenterna arbetar aktivt för att nyansera bilden av islam och muslimer samt att dessa förhåller sig mycket väl till de riktlinjer och styrdokument som Skolverket ger.

Sex och samlevnad är som kunskapsområde i undervisningen i gymnasieskolan inte helt definierat, och det finns olika föreställningar om hur området bör tillämpas i ämnet svenska på rätt sätt. Syftet med denna studie är att granska vilken bild som ämnesplanerna för svenska i gymnasieskolan målar upp av kunskapsområdet sex och samlevnad. Med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för svensklärare att arbeta med kunskapsområdet i denna text, men också i annan relevant text för en svenskämnesdiskurs, nämligen Skolverkets stödmaterial om sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan. Studien belyser likheter och skillnader mellan ämnesplanerna i svenska och Skolverkets stödmaterial, och diskuterar vilka olika styrande krafter som ligger bakom olika uppfattningar om kunskapsområdet sex och samlevnad inom diskursen. Utöver det här presenterar studien resultaten av en enkätundersökning som gjorts bland verksamma svensklärare på gymnasiet, om deras föreställningar om och erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen i svenskämnet. Resultatet visar att det existerar en kamp om makten att få definiera kunskapsområdet sex och samlevnad i ämnet svenska på gymnasiet och hur det bör tillämpas, främst mellan svensklärare och Skolverket. Även andra deltagare i diskursen bidrar dock också till konstruerandet av kunskapsområdet, och hur sex- och samlevnadsundervisningen bör går till i ämnet svenska på gymnasiet är långt ifrån bestämt.