Today the society is bombarded with advertisement, and therefore it is a great challenge fororganizations to reach the audience with their message. One way for organizations to distinguish themselves from others is to create a story and build their marketing around that story. This is called Corporate storytelling and has today become a prosperous strategy for many companies and organizations around the world. Corporate storytelling is a marketing strategy that in many ways create a positive feeling, but at the same time it is conveying an image of society through the unexpressed that the advertising basically rest on. The purpose of this study is to analyze the online community Airbnbs use of Corporate storytelling using a multimodal critical discourse analysis. I study three of Airbnbs “community stories”. The conclusion of this study is showing that the stories are composed of typical narrative tools, and that they use a language that creates an equalistic dialog with the viewer. Furthermore the results show that there exist differences in how the stories create the man and the women.

No description available.

I denna studie har vi använt oss av ett kvalitativt enkätformulär som skickats ut till socionomstudenter vid svenska universitet. Vi har iakttagit det språkbruk som socionomstudenter förmedlar i enkätsvaren om diskursen: första linjens chef inom äldreomsorg. När pensionsavgångar inom arbetsfältet ökar och de äldre i befolkningen blir en växande demografisk grupp, är det i de akademiska utbildningarnas och äldreomsorgens intresse att erbjuda ett sätt för socionomstudenter att bli första linjens chefer. Med studien vill vi, med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt, ge en verklighetsbild av hur socionomstudenter resonerar kring första linjens chef. Med hjälp av diskursanalys har vi funnit diskurser i socionomstudenternas svar och dessa diskurser är: negativ verklighetssfär, socionomutbildningen, intresse, arbetsvillkor och kompetens/erfarenhet. Även om informanterna studerar vid olika svenska universitet, har vi funnit att det råder konsensus om den negativa verklighetssfären. Vi identifierar möjligheten att socionomstudenterna påverkas av den verklighetssfär som vidarebefordras av universiteten. Då vi har funnit ett bristande intresse om äldreomsorg och rollen som första linjens chef, frågar vi oss själva vem som är ansvarig för att belysa fältet - universitet eller studenter? Vi tar även hänsyn till ett möjligt behov av vidare introduktion för socionomer som nyligen utexaminerats, för att skapa ett eventuellt intresse av diskursen.

Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka hur diskursen i nyhetsrapporteringen av vargjakt såg ut på både lokal och nationell nivå och huruvida rapporteringen var vinklad på ett sätt som påverkade relationen mellan landsbygd och storstad. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: 1. Hur representeras jakten, vargen och andra aktörer i rapporteringen? 2. Hur upprätthåller eller förändrar diskursen traditionella maktförhållanden som påverkar relationen mellan stad och landsbygd? 3. Med hänsyn till ovanstående punkter, finns det skillnader, och i sådana fall vilka är de, i den lokala och rikstäckande rapporteringen? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där 20st artiklar om vargjakt behandlades. Artiklarna kom från den värmländska lokaltidningen Värmlands Folkblad och från den rikstäckande Dagens Nyheter. Analysen som genomfördes är baserad på Faircloughs kritiska diskursanalys. Utöver den kritiska diskursanalysen begagnade sig studien även av gestaltningsteorin och teorin representation. Resultatet visade att de olika rösterna i artiklarna ofta ställdes i kontrast mot varandra genom konjunktioner som “men”, “trots” och “däremot”. Att det rörde sig om en konflikt var alltså någonting som tydligt accentuerades i artiklarna. Den här konflikten kunde också uttydas i de outtalade antaganden rörande jakten som artiklarna byggde på. Studiens slutsatser var att jakten framställdes som omtvistad och ifrågasatt, framförallt av djur- och miljöorganisationer och av EU. Framställningen av vargen var motsägelsefull och innefattade element som att den var en hotad art, att den inte var en hotad art, att det fanns anledning att vara rädd för den, att det inte fanns anledning att vara rädd för den, att det fanns alldeles för många vargar i Sverige och att det fanns alldeles för få vargar i Sverige. Vidare framställdes aktörerna jägare och boskapsägare som kompetenta, respektive missgynnade. Därutöver framkom det att vargjaktsrapporteringen visserligen representerade grupper som känner sig förbisedda i vargjaktsfrågan, såsom boende på landsbygden, men att de inte representerades på ett sätt som förändrar traditionella maktförhållanden. Avslutningsvis var de huvudsakliga skillnaderna som framträdde mellan Värmlands Folkblad och Dagens Nyheter att olika aktörer gavs olika stort utrymme i rapporteringen. I Värmlands Folkblad var jägare en kategori som ofta fick uttala sig, medan de sällan fick göra det i Dagens Nyheter. I Dagens Nyheter fick däremot forskare inom olika områden flera chanser att komma till tals, något som sällan skedde i Värmlands Folkblad. Därmed kunde en skillnad urskiljas i vem som gav möjlighet att beskriva vargen och vargjakten utifrån sina ord och uppfattningar. / The aim of this study was to analyze the discourse about wolf hunting in both local and nationwide newsmedia and whether the reporting was framed in a way that affect the relationship between the urban and rural. The following questions were asked: 1. How do the newspapers represent the hunt, the wolf and other main figures? 2. Does the discourse maintain or challenge traditional relations of power that affect the relationship between the urban and rural? 3. With question 1 and 2 in mind; Are there differences, and if so what are they, in the local and nationwide newsmedia? In order to answer these questions a qualitative content analysis of 20 articles about wolf hunting was performed. The articles were from the local newspaper Värmlands Folkblad and the nationwide newspaper Dagens Nyheter. The analysis was based on Fairclough’s theory and method critical discourse analysis and in addition the theories framing and representation was applied for further depth and understanding. The result showed that voices were put in contrast to each other with conjunctions such as “but”, “in spite of” and “however”. Thus the newspapers framed the issue as a conflict. This conflict also manifested itself in various presuppositions. The study conclude that the hunt was represented as controversial and questioned by animal- and environmental organizations as well as the UN. The representation of the wolf was full of contradictions, such as being an endangered species/not being an endangered species, it should be feared/should not be feared and there are too many wolves in Sweden/there are too few wolves in Sweden. The main interest groups hunters and livestock owners were represented as competent (the hunters) and disadvantaged (the livestock owners). Other groups, who previous research mean feel overlooked, are represented in the newspapers but not in a way which challenge traditional relations of power. Lastly, the main differences in the local and nationwide newsmedia was how much influence the different voices had in the articles. In Värmlands Folkblad’s atricles the hunters were the prominent voice whereas in Dagens Nyheter’s articles hunters were neglected. However, scientists were one of the most salient voices in Dagens Nyheter’s but were absent in Värmlands Folkblad’s articles. Thus a difference could be found in who were given the opportunity to comment the issue.

Mot bakgrund av den stoffträngsel och de konkurrerande bildtraditioner som präglar bildämnet har jag undersökt en bildpedagogisk diskurs och de lärarpositioner som möjliggörs där. I forskningsarbetet behandlas två frågeställningar: Vilka bildpedagogiska traditioner och diskurser synliggörs i undersökningen och vilka subjektspositioner möjliggörs för lärare i relation till den bildpedagogiska diskursen. För att besvara dessa frågor har jag genomfört enskilda intervjuer med fyra yrkesverksamma bildlärare samt utfört en fältstudie i ett nätforum för bildlärare. I undersökningen har etnografiska och netnografiska metoder använts. Arbetet har en socialkonstruktionistisk grund där fokus ligger på hur lärare konstruerar sin yrkesroll och synen på bildämnet i samtal. Genom diskursanalys av intervjuer och fältundersökning synliggörs att det i den bildpedagogiska diskursen verkar flera mindre diskurser som framträder i olika grad. Det framgår även att flera spår av bildpedagogiska traditioner visar sig i diskursen, inte minst genom lärares implicita föreställningar om vad bildämnet bör innehålla. Det mest framträdande resultatet av undersökningen är dock att den bildpedagogiska diskursen förflyttar sig mot en bildspråklig tradition. De subjektspositioner som möjliggörs för lärare inom den bildpedagogiska diskursen är många och i viss mån motsägelsefulla vilket beror på att de är kopplade till de olika mindre diskurser som verkar inom den bildpedagogiska diskursen. Undersökningen har gett mig insikt om att bildämnet utvecklas och lärarprofessionen stärks när lärare samtalar med sina ämneskollegor och att nätforum för bildlärare fyller en viktig funktion då de kan kompensera för det bristande utbudet av läroböcker i bildämnet. I det gestaltande arbetet har jag arbetat med bilder och videoklipp som är baserade på undersökningen och speglar de bildpedagogiska traditioner som präglat bildämnet och som fortfarande gör sig påminda i bildundervisningen. Den ena videon visar på den tidsbrist som inverkar på lärarnas handlingsutrymme när de omvandlar kursplanen till konkreta uppgifter, som oftast utgår ifrån redan existerande planeringar och som omarbetas och justeras för att bättre passa in. Den andra videon är inspirerad av den i bildundervisning vanligt förekommande parafrasuppgiften. I utställningen iscensattes ett rum där det visades skärmbilder med QR-koder till videoklippen, parafraser i form av digitalt bearbetade bilder samt behållare innehållande uppklippt kursplan i bild. Besökarna inbjöds till att bidra till verket genom att vid ett arbetsbord få måla egna parafraser, på stenciler av min Mona Lisa-teckning, som de sedan fick sätta upp på utställningsväggen.

Mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund och i syfte att främja en inkluderande bildundervisning behandlar denna uppsats bildlärares bildbruk ur ett postkolonialt perspektiv. För att ta reda på huruvida bilder som inkluderas i den samtida bildundervisningen reproducerar koloniala synsätt undersöks vilka bilder dagens bildlärare använder sig av i sin undervisning samt hur rasifierade människor framställs i dessa bilder. I undersökningen appliceras kritisk diskursanalys och visuell metodik på bildmaterial insamlat av sju yrkesverksamma bildlärare för att synliggöra koloniala och imperialistiska maktstrukturer. Då undersökningen vilar på en socialkonstruktionistisk grund analyseras även de sociala konsekvenser som bildmaterialets framträdande diskurser kan generera i skolan som institution. Resultatet av analysen visar att de bildlärare som bidragit till studien främst använder sig av bilder skapade av vita västerlänningar där också vita människor figurerar. Analysen visar även att den visuella representationen av rasifierade människor är begränsad och att den i vissa fall verkar emot den svenska skolans värdegrund genom att reproducera koloniala diskurser. Undersökningen ligger även till grund för ett gestaltande arbete som består av en ABC-bok där varje bokstav representerar olika sätt som det koloniala och imperialistiska arvet tar sig uttryck i en modern svensk kontext. Gestaltningen är inte bara en kommentar på resultatet av undersökningen utan även ett medel för att förflytta den postkoloniala diskursen från en akademisk till en mer allmän kontext.

Denna studie syftar till att fördjupat förstå barnets villkor för en väl avvägd dagsrytm med balans mellan aktivitet och vila i förskolan i talet om barnets tillvaro. Mer specifikt är kunskapsintresset att förstå innebörden i förskollärares och föräldrars barnsyn och kunskapssyn och hur den kommuniceras. Uppsatsens empiriska material består av sju uppföljningssamtal i förskolan. I avsikt att ringa in diskurser och studera det språkliga handlandet inom dessa samtal har en diskursanalytisk teori- och metodgrund använts. Teoretiskt ramverk för bearbetning och analys utgörs av både senmodern och postmodern samhällsteori. Resultatet visar främst upp två diskurser som förskollärare och föräldrar är bärare av och som styr deras kommunikativa handlande: lärandediskursen och förändringsdiskursen. Eftersträvansvärt för lärandediskursen är barns lärande genom driven aktivitet. Signifikant för förändringsdiskursen är tilltron till barns förmåga till lärande genom att hantera förändringar. Resultatet visar även att ett förståelseorienterat handlandet ger större utrymme för barnets perspektiv än ett resultatorienterat språkligt handlande. Rådande diskurser och språkligt handlande inom dessa kan förklaras som en följd av senmodern och postmodern tidsanda. Studiens resultat bidrar därmed till en fördjupad förståelse av barnets villkor för en väl avvägd dagsrytm och indikerar att det råder obalans mellan aktivitet och vila i talet om barnets tillvaro inom rådande diskurser.

We are today living in a society with endless possibilities. A society where you can dream about something more. What makes you happy is important to study, though it’s a big part of people’s life quality. It’s important to consider how media chooses to portray it, because it affects how the society judges and adapts to the message media is sending out. The purpose of this essay is to consider how happiness is constructed in evening papers and how it differs between different gender portrayals. The methods that were used were a quantitative content analysis and a critical discourse analysis founded by Norman Fairclough. The material was mainly taken from Swedish evening papers Aftonbladet and Expressen. A total of 203 articles were analyzed, and a total of 19 articles were more closely analyzed with a critical discourse analysis. Theories that were used in the analysis were theories about happiness, gender, framing and stereotypes, as well as earlier research on the subject concerning portraits and gender.The result shows that there are different subjects that are being connected to happiness, but being in a happy relationship and having a well receiving job are the most popular ones. Most the portrayed people are famous in some way. There are several differences between male and female portrayals and the most vital ones are a central focus on men’s work life, and for women there are more focus on children, looks and praise for managing to fight her way through life.

Att människor ska mötas och att det ska skapas mötesplatser, identifieras som ett ofta använt argument i dagens fysiska planering. Anledningen till att människor ska mötas härleds till att det leder till trygghet och tolerans, samt att människor vill känna närhet till andra. Denna uppsats undersöker den sociala interaktionen som formuleras inom fysiska planering, alltså: vilka möten är det tänkt att uppstå mellan människor i staden, enligt kommunala fysiska planeringsdokument. Uppsatsen undersöker även hur social interaktion har behandlats i olika tidigare stadsbyggnadsideal och jämför detta med det rådande stadsbyggnadsidealet. Sociologen Georg Simmel har behandlat ämnet social interaktion och det är härifrån som uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt. Simmel beskriver olika former av social interaktion, vilket betyder att människor träffas för olika anledningar och syften. Det är med dessa former som uppsatsens fall analyseras, för att få reda på vilka möten som formuleras inom fysisk planering. Uppsatsens fall är stadsbyggnadsprojektet Älvstaden i Göteborg. Älvstaden har valts, då fallet anses vara ett talande exempel för den rådande stadsplaneringssituationen. För Älvstaden har det utförts en diskursanalys över dokument, så att uppsatsens frågeställningar besvaras.