Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism. Dessa olika totalitära ideologier behandlas även olika i avseende av framställning, utrymme och ideologisk genomgång. Sovjetisk socialism (kommunism), fascism respektive nationalsocialism beskrivs utifrån händelser medan marxistisk socialism beskrivs utifrån ideologiska grunder. Den marxistiska socialismen har en positiv bild medan de andra ideologierna har en negativ bild representerad i texterna. Uppsatsen största resultat är att läromedlen inte erbjuder några kunskap om vad fascism och nationalsocialism står för ideologiskt utan endast vilka historiska händelser dessa två ideologier har utfört som till exempel förintelsen. Även kan sägas att resultatet i uppsatsen inte är generaliserbart då för få läroböcker undersöks samt att man inte vet hur eleverna, läraren eller klassrummet använder böckerna och går igenom ämnena. Endast i dessa tre läroböcker kan resultatet vara gällande.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

No description available.

I den här uppsatsen undersöks en tävling som handlar om hållbarhet och där staden Dresden deltar. Syftet är att analysera hur begreppet hållbarhet fylls med betydelse. Syftet är också att undersöka hur eventet görs och i vilken kontext det existerar. Undersökningen visar att det kan finnas olika sätt att ladda begreppet hållbarhet. Bland annat kan det finnas olika beskrivningar av problemområden eller olika lösningsansatser. Det kan finnas till synes självklara antaganden men det kan också finnas motdiskurser. Som exempel kan nämnas att tillväxt och lönearbete kan ses som en given utgångspunkt, men detta synsätt kan också ifrågasättas. Hållbarhet kan ses som en ny värdering som finns på många olika plan i samhället. I det undersökta eventet formulerades en vision och några projekt vilka har olika ansatser. Detta kan å ena sidan tyda på människors allmänna medvetenhet om olika problem kring hållbarhet. Å andra sidan kan det emellertid också finnas skillnader i medvetenhet och intressen. Vad som allmänt kan sägas är att det kan finnas många olika aktörer vilka på olika sätt kan delta på fältet hållbarhet. En fråga som kan ställas i detta sammanhang är hur mycket privatpersoner kan påverka arbetet med hållbarhet. I undersökningen ställs också frågan varför det genomförs en tävling och i vilken kontext den ges. En annan aspekt är att det i denna tävling var tänkt att olika samhälleliga aktörer skulle delta. Det visade sig emellertid att det saknas större företag i denna process. Det visade sig också att många av de som deltog också tidigare var engagerade i olika frågor rörande hållbarhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever i svensk gymnasieskola för diskursen kring främlingsfientlighet och rasism samt hur de ser på skolans förebyggande arbete mot främlingsfientlighet. Vi har samlat in vår data genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod. Materialet har tagits upp genom ljudinspelningar av intervjuer med sex elever från två olika skolor. Det teoretiska ramverket för tolkningen av resultaten bygger på kritisk diskursanalys med ett postkolonialt perspektiv samt utvalda centrala begrepp. Tolkningarna av resultatet visar att eleverna har olika sätt att definiera rasism på, som kan kopplas till deras utgångspunkter i förhållande till bakgrunder och erfarenheter. Alla uttrycker på olika sätt att rasism och främlingsfientlighet är negativt och bör arbetas emot. Samtliga elever menar även att skolan inte arbetar förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism på ett aktivt sätt och flertalet uttrycker att det borde läggas mer tid på det. Flera av eleverna föreslår gemensamma aktiviteter med sina medelever för att kunna öppna för diskussion och utbyte av erfarenheter. Eleverna som har utländsk eller blandad bakgrund har visar en bredare förståelse av begreppen främlingsfientlighet och rasism genom att de förstår både exploaterande och exkluderande faktorer inom rasismen. De elever som är av etnisk svensk bakgrund definierar begreppen utifrån observationer snarare än egna erfarenheter och nämner nästan uteslutande bara exkluderande faktorer. Deras svenska etnicitet gör att de inte utsätts för strukturell rasism, såsom den exploativa, vilket ger dem en enklare bild av rasism- och främlingsfientlighetsbegreppen.

The thesis aims to examine how EU’s response to the critics from Azerbaijan’s foreign policy bodies is produced and see whether Azerbaijan’s geopolitical position on the crossroads of powerful international actors have had an impact. The discursive analytical approach “What’s the problem represented to be?” makes it possible to study how the EU’s rhetoric in policies and statements towards Azerbaijan has been created and what assumptions and ideas layed behind. After a thorough review of a number of relevant policy documents and statements from the EU officials it emerged that the response on a chosen critic is created in a way that promotes EU’s own interests and secures its influence and actorness in the region. This can be seen in the creation of a certain response and in silencing some other aspects of the examined critics. The result shows an interesting pattern of the way in which the rhetoric is being adapted in order to meet difficulties and resistance of Azerbaijan’s officials in the relation with Azerbaijan.

Undersökningen är en diskursanalys gjord i syfte att nyansera bilden av landsbygden och undersöka hur medborgarperspektivet tar sig uttryck i Bengtsfors kommun. Detta med frågeställningen; Hur upplevs möjligheten att inkluderas i kommunen som invånare i Bengtsfors kommun? Frågan besvarades genom att intervjua åtta personer med semistrukturerade intervjuer som medel, där Robert D Putnams forskning utgjorde bakgrund och inspiration i formulerandet av intervjufrågorna. Undersökningen resulterade i att diskursen påtalade att kommunpolitiken i Bengtsfors kommun inte upplevs att vara inkluderande i hög grad. Sett till sammanslutningar inom civilsamhälle fanns det utifrån undersökningen inte en gemensam diskurs, vilket således innebär att det huruvida den upplevs vara inkluderande eller inte avgörs på en individuell basis.

Syftet med studien var att kritiskt granska argumenten emot och för skolslöjd i den senmoderna skolan. Argumenten har hämtats från ’smörknivsupproret’, en debatt om skolslöjd som pågick under några veckor 2016. Denna debatt startade med en ledarartikel i tidningen Expressen, där skribenten ifrågasatte att skolämnet slöjd är ett obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan. Det var många, framförallt lärare i slöjd, men även andra, som gick till slöjdens försvar. I debatten som diskuterades slöjdämnets relevans, det skrevs många sidor text, filmer spelades in och skolämnet slöjd diskuterades i media.   Resultaten i studien visar att det var få som argumenterade emot skolslöjd och att det inom denna diskurs förekom argument som att slöjd är ålderdomligt och bör bytas ut mot ämnen som är mer samtida. De allra flesta som deltog i ’smörknivsupproret’ argumenterade för skolämnet slöjd, de menade att ämnet har inslag av betydande framtidskompetenser, som entreprenöriellt lärande och lärande för hållbar utveckling och att människor behöver både teori och praktik för att utvecklas.   Inom diskursen för skolslöjd är flertalet bekymrade över slöjdämnets framtid, vilket stämmer överens med aktuell forskning inom området. Det är fyra saker som oroar skribenterna: slöjdämnets låga status, att praktiska och estetiska ämnen inte får utrymme i en skola som värderar mätbara resultat, att det finns för få legitimerade lärare i slöjd och att digitaliseringen medför att slöjdämnet förändras, både på ont och på gott. Slöjd är ett ämne som utvecklar ”handens kunskap”, en kunskap som är lågt värderad i en skola som präglas av mätbarhetskultur. Denna diskurs, mätbarhetskulturen, utmanas bland skribenterna i ’smörknivsupproret’.

Not since the Second World War, Sweden has experienced such an increase in immigration numbers. Between 2012-2015 the media reported, almost on a daily basis, varying types of information on the refugee situation. Inevitably, every single area and institution in our society is affected by the refugee crisis. However, this master's thesis is restricted to an examination of the role of the public library in the integration process of refugees in Sweden, as highlighted in the media. The aim of the study is to identify how the public libraries integration work towards refugees is depicted in Swedish daily press. Our objectives are to describe how refugees and libraries are illustrated in the press and to examine how particular library services directed towards refugees, are described. The overall research question is: What discourse or discourses can be identified in the material regarding this work? The method and theoretical framework is a discourse analysis inspired by Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Sahlin's four room model was used to provide us with a practical tool in order to conduct the analysis. Our findings show that it was possible to identify four distinct discourses: a popular educational discourse, a literature mediation discourse, a discourse of the library as a physical space and a discourse of the library as a meeting place. Our most salient conclusion is that the traditional role of the library, as an institution of popular education and literature media-tion, is evident also from an integration work perspective.

The aim of this study is to investigate discursive positions that are made about lgbt-people in study books for upper secondary school in the religious studies subject. The study uses a critical discourse analysis to uncover how textual formations as well as textual structures shape a discourse that impacts lgbt-people. The study shows that there are some issues at hand concerning the way that the course books present lgbt-people and -themes. The study does show that there are some differences between books produced before and after the implementation of gy11 curriculum which can indicate some changes in the discursive practices which lgbt-people can benefit from.