No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärarstudenter har för syn på manliga pedagoger och vad som kan vara anledningen till varför så få män jobbar inom yrket. För att få svar på detta använder vi oss av kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärarstudenter i olika åldrar och bakgrund. Resultatet av dessa intervjuer visar att studenterna anser att det inte borde vara någon skillnad om man är man eller kvinna, men att de både ser och själva känner av en skillnad inom vissa områden. Studenterna anser att många situationer, såsom till exempel lek beror på hur gammal man är, vad man har för erfarenheter och hur man är som person. Att vara man eller kvinna inom yrket har inte en stor betydelse utan det handlar mer om vem man är som person och var man har för erfarenheter utifrån forskningen och studiens empiri.

I Sverige idag talas det mer än 150 olika språk. Flerspråkigheten medför nya utmaningar och nyvunna insikter. Vi har därför valt att fördjupa oss i den språkliga kommunikationen i det matematiska klassrummet. Syftet med studien är att identifiera utmaningar som kan uppstå vid mötet av andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien utgår ifrån det sociokulturella- och sociopolitiska perspektivet. I undersökningen används en etnografisk studie samt en triangulering då intervjuer, observationer och ljudinspelningar utfördes. Huvudresultatet i studien är att utmaningar skapas kring det kommunikation då elever stöter på utmaningar kring det informella och formella matematikspråket samt att klassrumsnormer som inverkar på ett klassrum hämmar andraspråkselevers kommunikation i matematikundervisningen.

Denna studie handlar om förskollärares beskrivningar av sitt pedagogiska ledarskap i relation till barngruppen och arbetslaget. Vi har valt att genomföra denna studie eftersom vi inte hittade särskilt mycket tidigare forskning kring förskollärarnas perspektiv och egna beskrivningar på sitt ledarskap, vilket vi anser är en viktig aspekt i förskollärarens ansvar. Vi sökte efter mer kunskap inför vår kommande yrkesprofession som förskollärare kring olika strategier och metoder som kan vara användbara. Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt pedagogiska ledarskap samt sina strategier och metoder för att vägleda arbetslaget och barngruppen i förskolans vardagliga situationer. Ytterligare ett syfte är att identifiera diskursiva förståelser utifrån förskollärarnas beskrivningar. Våra frågeställningar utgår från barngruppen, arbetslaget och förskolans dagliga verksamhet och dem lyder som följande: Hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska ledarskap i arbetslaget? Hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska ledarskap i barngrupp? Hur beskriver förskollärare att de anpassar sitt pedagogiska ledarskap utifrån olika situationer i den vardagliga verksamheten? Vilka diskurser om ledarskap ger beskrivningarna uttryck för?  Vi hoppas åstadkomma flera olika strategier och metoder kring hur förskollärare kan använda sitt ledarskap i den pedagogiska verksamheten. Teorin bakom studien är diskursanalys, detta för att urskilja de olika diskursiva synsätt som förskollärarna använder och metoden som använts i studien är semistrukturerade intervjuer. Diskursanalysen används i analysen av vårt empiriska material för att belysa förskollärares diskurser om ledarskap. Intervjuerna genomförs antingen digitalt eller på plats där förskollärarna får besvara åtta frågor kring sitt ledarskap i förskolan. De resultat vi kom fram till var att förskollärarna har relativt lika tankar, åsikter och värderingar vad gäller ledarskap gentemot kollegor och pedagogiskt ledarskap gentemot barnen. Alla medverkande förskollärare anser att begreppet ledarskap är svårt att definiera men har en grundtanke på vad det innebär både som begrepp och produktionen av ledarskap utifrån sin roll som förskollärare. De slutsatser vi drar är att förskollärarna anser att personliga egenskaper är det som ligger till grund för ett gott ledarskap, vilka är lyhördhet, ödmjukhet, trygghet, gemenskap och att ha barnen som inspiration i utvecklingen av verksamheten.

The aim of this Bachelor’s thesis is to increase the knowledge of how reading is described in Swedish newspapers. The subject of reading has been a source of debate for a long time but the characteristics of the discussion is changing as new reading practices evolve and as our reading habits change. How reading is portrayed in media is of relevance to the field of library and information science for several reasons, one of them being the public library’s role in promoting the status of literature in our society. To carry out this mission, a deepened knowledge of the discourses of reading is of importance. The research questions asked are: Which discourses of reading can be identified in four Swedish daily newspapers during the fall of 2019? Which subject positions can be identified in the articles, and how are they constructed? The empirical material consists of 40 articles from four major daily newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. Three discourses were identified in the articles: the instrumentalistic discourse, the essentialistic discourse and the alarmistic discourse. The main subject positions identified were children and young adults, authors and literary critics. The findings show that reading is highly valued in all of the discourses although described with different repertoires.

School libraries have been included in the School Law since July 2011. However despite the law there are no clear descriptions of what a school library must contain or how it should be used as a learning resource in schools. Significant factors for the successful pedagogical function of a school library, is cooperation between the school librarian and the teaching staff. Support from the school management and local administrative documents that define the school library’s role are also important for establishing a solid school library. The aim of this bachelor thesis is to examine in what way school libraries are presented in two union magazine journals for school professionals, by using discourse analysis as a theoretical foundation and as a method. Six main types of discourses appeared which relates to the content and function of school libraries. According to the fundamental principles of discourse analysis the texts from the magazines are to be considered as a social construction of reality rather than a genuine description of the school libraries. Furthermore, this essay contains an interpretation of the language found in the texts selected from the magazines. Several of the six discourse types confer with the image of school libraries as found within the Library and Information Science research field. Surprisingly, there is very little to be found with regard to the school library and its role in the digitizing of schools. Similarly there are very few concrete examples illustrating how the school library and the school librarian work in practice.

Bakgrund: Flera forskare (Chapin, O´Connor & Andersson, 2009; Mercer, 2008; Partanen, 2007; Riesbeck, 2008; Samuelsson & Forslund Frykedal, 2014; Taflin, 2007) nämner att det är genom samtal som tänkande och lärande kan utvecklas, då vi under samtalet förmedlar, förstår och klargör våra egna och andras tankar. Enligt Mercer (2008) är språket en central del för elevers lärande och utveckling, men att det inte tillförs tillräckligt med undervisningsmöjligheter där elever får uttrycka sig verbalt vilket har lett till sämre skolresultat. Således finns det anledning att undersöka detta i undervisningverksamheten, då vår studie kan bidra till en nyansering av det beforskade området. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera kommunikationen mellan lärare och elever vid matematisk problemlösning och vilka konsekvenser det kan få i undervisningen.  Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt observation och intervju som datainsalmlingsmetoder. Val av lärare genomfördes med åtanke att personen skulle ha deltagit i en kompetensutveckling i matematik och vara en verksam matematiklärare. Dessa kriterier stämde in på vår observerade och intervjuade lärare. Läraren var verksam i en åldersintegrerad klass i årskurs två och tre. Vi observerade klassen under tre tillfällen och efter sista observationen genomfördes en intervju med läraren. Resultat: I studien framkom att läraren hade som avsikt att ställa fler divergenta frågor (frågor som öppnar upp för samtalsmöjligheter) men att resultatet visade sig vara det motsatta, som var fler ställda konvergenta frågor (frågor som sluter samtalsmöjligheter). Vi beräknade antalet ställda divergenta och konvergenta frågor ur respektive observerad lektion för att sedan analysera utfallet. I vår tolkning av resultatet har vi lyft både för- och nackdelar med lärarens kommunikationssätt.

I studien undersöks hur undervisningen i svenska på gymnasiet, främst i kursen Svenska 3, tycks ha påverkats av den uppgift i PM-skrivande som infördes i det nationella provet i samband med att Gy11 trädde i kraft. I studien analyseras fem läroböcker: två från före 2011, två från åren kring 2011 samt den senast utgivna boken för Svenska 3. Böckerna analyseras utifrån Ivaničs (2004) ramverk av sex skrivdidaktiska diskurser. Därmed kan en eventuell skillnad i synen på skrivande och skrivundervisning skönjas. Resultaten visar att det utredande/vetenskapliga skrivandet fått ta allt större plats och ägnas ett tydligare fokus i de senare läroböckerna än i de tidigare. Vidare är processdiskursen och kreativitetsdiskursen dominerande i de tidigare böckerna medan genrediskursen och delvis färdighetsdiskursen dominerar i de nyare. Resultaten visar vidare att texttypen PM fått en ny innebörd. I de tidigare böckerna definieras texttypen som en lista medan den i de senare böckerna beskrivs som en utredande/vetenskaplig texttyp. Dessutom framstår PM som en av de viktigaste utredande/vetenskapliga texttyperna.