Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi. Utifrån den argumentation som förskollärarna förde under intervjuerna och som tas upp i resultatkapitlet framkommer i diskussionen tre viktiga slutsatser. Dessa slutsatser är att blyga individer inte har någon plats i dagens samhälle, att arbetet som utförs på förskolan är viktigt inför blyga barns framtid och att det finns en problematik kring pojkars blyghet.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ”naturlighetsdiskurs” och ”onaturlighetsdiskurs”. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna. Resultatet visar att medlemmarna växlar mellan att konstruera självskadebeteendet som en naturlig teknik för ångesthantering och som något äckligt och onormalt, vilket resulterar i ett antal konflikter och stora konsekvenser för medlemmarnas identitetsskapande. Detta då diskurserna medför att medlemmarna växlar mellan att se på sig själva som unika, starka och normala, och som svaga, ensamma och onormala. Resultatet visar även på en stor komplexitet vad gäller förhållandet mellan självskadebeteende och självmord.

Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som “andra generationens invandrare” har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter. Det vi funnit är att det genom ett aktivt skillnadsskapande hos respondenterna konstrueras ett delat samhälle där en tolkningsrepertoar kring “vi” och “dem” används aktivt. Detta diskursiva sammanhang gör vissa subjektspositioner möjliga och andra omöjliga. De mest framträdande subjektspositionerna som framkommer av vår analys är “den stolta invandraren”, “den problemtyngda invandrartjejen” och den dubbla positionen som “svensk” och “icke-svensk”.

De senaste åren är antalet utbildade män i förskoleverksamheten stagnerat runt 3-4%, men det finns fortfarande en strävan, grundad på olika anledningar, att öka detta antal. En av anledningarna är att uppnå förskolläroplanens uppmaning att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Vilka tankar har kvinnliga förskollärare om männen i verksamheten idag? Syftet med studien är att bidra till kunskapandet om kön och jämlikhet i förskolan genom att studera hur kvinnliga förskollärare talar om män i förskolan. Vår avsikt är att synliggöra vilka diskurser som förekommer om män som arbetar som förskollärare. Vi valde att använda fokusgrupper som metod för att uppnå en så öppen karaktär av diskussion som möjligt och därmed upptäcka de förekommande diskurserna hos dem kvinnliga förskollärare. Som analytisk metod valde vi att utgå från diskurspsykologi, som är en gren av diskursanalys, med anledningen att diskurspsykologi riktar sig särskild mot språkbruket i dess sammanhang. Med hjälp av analysen fick vi som resultat åtta olika teman, vilka skapade följande diskurser: diskurs om den kompletterande partnern, exklusivitetsdiskursen, diskurs om barns trygghet, sport och aktivitetsdiskursen, familjeförebildsdiskursen, kompensations diskursen, status- och maktordningsdiskursen och särartsdiskursen.

Språkkunskaper i det engelska språket är idag en viktig del i att kunna navigera sig i en globaliserad värld. I takt med att samhället förändras sker det en förändring inom den svenska skolan. För att nå upp till denna förändring behöver engelskundervisningen vara meningsfull för eleverna. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilka diskurser kring meningsfull undervisning som framträder vid samtal med lärare kring vardagsnära engelskundervisning. Detta ämnar vi undersöka genom en diskursanalys med ett diskurspsykologiskt förhållningssätt. Genom diskursanalys kommer följande frågeställningar att besvaras: Vad uttrycker lärare är vardagsnära engelska för eleverna? samt Hur uttrycker lärare att läromedel kan användas för att skapa en meningsfull engelskundervisning. Resultatet presenterar tre diskurser som lärare uttalar sig om: Vardagliga situationer i undervisningen, Användning av läromedel för att skapa en meningsfull undervisning samt Meningsfull undervisning. Resultatet visar även att lärarna konstruerar olika variationer kring dessa diskurser utifrån egna erfarenheter och synsätt. Studien ger en insyn i att de lärare som medverkat alla har en egen syn vilket gör att fortsatt forskning med syfte att jämföra fler lärare samt elever och lärare hade varit intressant.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare resonerar kring pedagogisk planering i förskolans kontext. Vilket besvarades genom forskningsfrågan: vilka diskurser framträder genom samtal med förskollärare och barnskötare gällande den pedagogiska planeringen i förskolan. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism med diskurspsykologi som analysmetod. Analysverktygen som används i studien var tolkningsrepertoar, retorik samt funktion och effekt. Det producerade materialet har skett med en kvalitativ ansats genom tre semistrukturerade gruppintervjuer med nio deltagande respondenter. Studiens resultat redovisas i tre teman: den svårtolkade läroplanen, det betungande arbetet i förskolan och vem planerar vi för samt diskurserna läroplanens tvetydighet och den osäkra förskolläraren. Det framkom i resultatet att förskollärarna visar en osäkerhet kring planeringsarbetet i relation till förskolans läroplan samt att kvalitetsarbetet ses som ett betungande och tidskrävande arbete.

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som förskollärare uttrycker gällande högläsning i förskolan. Det besvaras genom forskningsfrågan: Hur talar förskollärare om högläsning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, med diskurspsykologi som angreppssätt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet i studien synliggör fyra repertoarer som är: "Högläsningen som föränderlig", "Högläsning som språkutvecklande men också vilande", "Högläsning som reflekterande" och "Digital högläsning som fängslande men också kompletterande". Resultatet visar att deltagande förskollärare talar positivt om högläsning i förskolan.

Den här studien undersöker med en kritisk diskurspsykologisk ansats hur män i en svensk NoFap-diskurs på Flashback konstruerar maskulinitet. NoFap är en amerikansk plattform som rekommenderar framförallt män att avstå från pornografi och onani under en period för att förbättra sin sexuella hälsa. Studiens empiri kommer från en diskussionstråd på internetforumet Flashback. Studien argumenterar med hjälp av kritiskt diskurspsykologiska begrepp och Connells teori om hegemonisk maskulinitet att männen försöker uppnå en hegemonisk maskulinitet genom att avstå från pornografi och onani. Genom att avstå från pornografi kan de nå vad de förstår som en oförstörd maskulinitet som innebär kontroll av sexualiteten och dominans gentemot kvinnor och underordnade maskuliniteter. Studien finner också att männen har en essentialistisk syn på kropp och sexualitet. Kroppen framträder i metaforer där den liknas vid en maskin som kan omprogrammeras för att motsvara den oförstörda maskuliniteten. Med Connells ord ska de disciplineras till heterosexualitet. Männen ser kvinnor i stor utsträckning som tillhandahållare av njutning. De försöker balansera att få utlopp för sin sexualitet på rätt sätt och samtidigt behålla en överordnad position gentemot kvinnor. Ett ideologiskt dilemma framträder i männens önskan att se kvinnor som mer än bara sexuella objekt. Männens avståndstagande från pornografi och onani tolkas som ett sätt att göra heterosexualitet på rätt sätt. / Using a critical discourse psychological approach, this study examines how men in a Swedish NoFap discourse on Flashback constructs masculinity. NoFap is an American platform that recommends men to abstain from pornography and masturbation for a period of time to improve their sexual health. The focus of this study is a discussion thread on the Flashback Internet forum. Using critical discourse psychology concepts and Connell's theory of hegemonic masculinity, this study argues that the men try to achieve a hegemonic masculinity by abstaining from pornography and masturbation. By abstaining from pornography, they can reach what they perceive as an undisturbed masculinity which involves control of one’s sexuality and dominance towards women and suboriented masculinities. The study also finds that men have an essentialist view of the body and their sexuality. The body appears in metaphors as a machine that can be programmed to better represent what they view as the undisturbed masculinity. In Connell's words, they are to be disciplined into heterosexuality. Men see women to a great extent as providers of pleasure. The men try to balance having to get outlet for their sexuality in the right way and at the same time maintain a superior position towards women. An ideological dilemma emerges in the men wanting to see women as more than just sexual objects. The men’s rejection of pornography and masturbation can be understood as a way to do heterosexuality in the right way.

I detta arbete undersöker jag hur den nationalsocialistiska organisationen nordiska motståndsrörelsen (NMR) legitimerar sin ideologi i sitt partiprogram. Jag använde en i huvudsak kvalitativ metod. Rent specifikt använde jag mig av en diskursanalytisk ansats, den så kallade diskurspsykologiska ansatsen som framförts av Margaret Wetherell och Jonathan Potter. Denna ansats fungerade som både mitt metodologiska och mitt teoretiska ramverk. Som teoretiskt komplement har jag även använt mig av Antonio Reyes teori om legitimeringsstrategier. I min analys kunde jag identifiera ett flertal diskursiva praktiker med vilka NMR legitimerade sin ideologi. Detta görs genom åberopandet av apokalyptiska framtidscenarior, användandet av en slags politisk korrekthet, delegitimeringen av rådande system, hänvisning till rationalitet samt bruket av en altruistisk och utopisk framställning av den egna ideologin.

ADHD är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna idag. Tidpunkten för diagnostisering skiljer sig dock åt mellan pojkar och flickor då pojkar generellt diagnostiseras under sina tidiga skolår och flickor i ungdom eller vuxen ålder. Att diagnostiseras i tidig ålder är viktigt för att få så bra förutsättningar som möjligt till stöd och framgång i livet. Lärarna är centrala aktörer när det kommer till upptäckt av ADHD. Detta då de tillbringar stor del av dagen tillsammans med barnen och då problem måste finnas i minst två miljöer för att utredning ska påbörjas. Denna uppsats har därför syftat till att undersöka sen diagnostisering av flickor med ADHD med utgångspunkt i hur lärare förstår diagnosen och sättet som den manifesteras hos barnen. Därtill har syftet varit att undersöka könsrollers påverkan på flickors synlighet utifrån lärarnas förståelse av diagnosen. Detta har gjorts genom en intervjustudie med låg- och mellanstadielärare. Analysen utfördes utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv för att undersöka vilka språkliga resurser lärarna använde sig av i förståelsen av diagnosen och de sätt som den manifesteras hos barnen. För att synliggöra könsrollernas påverkan på flickornas synlighet kompletterades uppsatsen med ett genusteoretiskt perspektiv. Analysen visade att diagnosen konstrueras som aktiv, synlig och tydlig vilket är överensstämmande med maskulina egenskaper. Detta leder till slutsatsen att lärarnas förståelse av ADHD baseras på en maskulin könsroll vilket påverkar synligheten för de barn som inte gör den maskulina formen av ADHD vilka är de otydliga flickorna. Synligheten påverkar möjligheten till upptäckt och därigenom påverkas också möjligheten till diagnos. / ADHD is one of the most common neuropsychiatric diagnoses today. However, the timing of diagnosis differs between boys and girls as boys are generally diagnosed during their early school years and girls in adolescence or adulthood. Being diagnosed at an early age is important for getting the best possible conditions for support and success in life. Teachers are key players when it comes to the detection of ADHD. This is because they spend a large part of the day with the children and when problems must exist in at least two environments for the investigation to begin. This paper has therefore been aimed at investigating the late diagnosis of girls with ADHD based on how teachers understand the diagnosis and the way it is manifested in the children. In addition, the aim has been to investigate the influence of gender roles on girls 'visibility based on teachers' understanding of the diagnosis. This has been done through an interview study with low and middle school teachers. The analysis was conducted from a discourse psychological perspective to investigate the linguistic resources teachers used in understanding the diagnosis and the ways in which it is manifested in the children. In order to highlight the influence of gender roles on girls' visibility, the essay was supplemented with a gender-theoretical perspective. The analysis showed that the diagnosis is constructed as active, visible and clear which is consistent with masculine characteristics. This leads to the conclusion that the teachers' understanding of ADHD is based on a masculine gender role which affects the visibility of the children who do not make the masculine form of ADHD which are the unclear girls. Visibility affects the possibility of detection and thus also the possibility of diagnosis.