Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor. Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus.

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970–80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats. Forskningen beskriver idag en bredare syn på supporterskap som i samma utsträckning inte behöver vara lika lokalt förankrat som tidigare. Den traditionella synen på supporterskapet har ersatts och på senare tid inneburit förändringar i synen på supporterskapet. Med grund i diskursanalysens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ämnade studien undersöka supportrars identitetskonstruktion genom talet. Resultatet baseras på tio stycken semistrukturerade intervjuer med individer som själva anser sig vara supportrar. Studiens resultat fann i talet hos informanterna fyra tydliga teman, supporterskapets grund, idealet, engagemang och gemenskap, som grundar supporterskapet. Dessa teman representeras av tio tolkningsrepertoarer som används som språkliga resurser av respondenterna i konstruktionen av supporterskapet. Studiens resultat visar att supportrarna tenderar att tillskriva supportrar med lokal anknytning det äkta supporterskapet. Vidare visar studiens resultat att supportrarnas identitetskonstruktioner är unika, men det visar även tendenser till likheter och skillnader mellan supportrar i relation till lokal respektive global anknytning till sin klubb.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer.   Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvinnorna i studien skriver i sina bloggar om sin sjukdom och deras relation till den. Genom att studera kvinnornas texter fann vi tre framträdande tolkningsrepertoarer vilka kvinnorna utgår från när de skriver. Dessa tre Det Ljuva livet, Den andra sidan och Vi anorektiker beskriver vilka diskurser de ser sig själva tillhör och vill tillhöra. Kvinnorna beskriver sig själva befinna sig i tolkningsrepertoaren Den andra sidan, en värld som är skild från den ”normala” livet samt tolkningsrepertoaren Vi Anorektiker en tolkningsrepertoar som beskriver kvinnornas syn på anorektiker. Det ljuva livet beskriver den diskurs som kvinnorna önskar sig tillhöra, en diskurs kring hur det är att vara frisk. Utifrån tolkningsrepertoarerna fann vi de fyra subjektspositionerna Den kluvna, Offret, Mitt namn är Anorexia samt Livskamraten. Dessa positioner visar på de olika identiteter som kvinnan kan inta i de rådande tolkningsrepertoarerna. I subjektspositionerna framställs kvinnan som osäker, rädd och ambivalent. Hon förhåller sig till sin sjukdom på olika sätt beroende på vilken position hon befinner sig i, men genomgående är hennes strävan efter kontroll över sig själv och sin sjukdom.

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vänskap positionerat sig inom gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter. I det andra mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att identifiera sig med gruppen och distansera sig från andra skapat en stark vi-känsla vilket gett dem en känsla för vilka de är. I det tredje mönstret framkom hur tjejerna förhåller sig till kontextuella krav och förväntningar vilket synliggör hur de positionerar sig som personer med vissa typer av egenskaper. Gemensamt för tjejerna var att de använder sig av olika retoriska resurser där de förhandlar, förmedlar och framställer sig själva inför varandra och inför oss som samtalsledare.

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är fotbollssupportrar. Sex av våra intervjupersoner har använt våld i samband med fotboll, medan övriga tre inte har det. Intervjufrågorna baserades på det diskurspsykologiska perspektivet och behandlade således hur supportrarna talar om sitt supporterskap och inte om deras bakgrund. När vi transkriberade vårt material fann vi några återkommande teman hos alla respondenter, vilka vi valt att använda som utgångspunkt när vi formade vår analys. De teman vi fann var: Supporteridentitet, socialisation, gemenskap, roller och våld. I analysen valde vi att kombinera det diskurspsykologiska perspektivet med våra symboliska interaktionistiska teorier. Vi kunde se att supporteridentiteten förmedlas och konstrueras via talet, samt att den går i arv. En viktig del i supporterskapet är att känna samhörighet till andra personer och det är en viktig del till att individerna väljer att vara en del av supporterkulturen. Varje individ väljer att spela en viss roll beroende på vilken gruppering inom supporterkulturen de vill tillhöra, där en sådan gruppering kan vara en firma. Våldet från firmor eller andra supportrar som väljer att slåss kan ses som ett nödvändigt ont och därför legitimeras det både av supportrar som slåss och supportrar som inte slåss.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger anser att de samtalar med barn i vardagen, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Vilka variationer av yttranden framträder när pedagogerna diskuterar kring hur de samtalar med barn i vardagen? Hur beskriver pedagogerna vilka villkor som finns för att vardagssamtal ska kunna möjliggöra utveckling av barns samtalsfärdigheter? Studien utgår från socialkonstrutionisktisk teoribildning samt diskurspsykologi som metodologisk utgångpunkt. För insamling av material användes ett fokusgruppssamtal med fem medverkande pedagoger. De variationer som tydligast synliggjordes i resultatet är tidens betydelse och roll spelar roll. Resultatet visar att genom pedagogernas yttranden kring tidens betydelse är det rimligt att dra slutsatsen att tiden konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser. Genom pedagogernas yttranden kring roll spelar roll är det rimligt att dra slutsatsen att pedagogerna intar roller som konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur förskollärare resonerar kring matematik i förskolan. Studiens frågeställningar är: Hur resonerar förskollärare kring hur de arbetar med matematik i förskolan? Hur resonerar förskollärare kring sin betydelse för barns matematiska utveckling i förskolan?       Studien utgår från socialkonstruktionism med ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har sex förskollärares resonemang lyfts fram och analyserats. I resultatet framkommer det att förskollärarna innehar en medvetenhet kring matematik och vad ett matematiskt arbetssätt innebär i förskolan, där matematiken främst berörs i förskolans vardagliga situationer. Det framkommer även att förskollärarna är betydelsefulla för barns matematiska utveckling, där närvarande förskollärare bidrar till att barnen får matematiska förkunskaper inför skolstarten.

Syftet med studien var att belysa vardagsmatematik i förskolans kontext. Forskningsfrågan studien utgick ifrån var; Hur resonerar förskollärare kring begreppet vardagsmatematik och synliggörandet av denna i verksamheten? Studien grundar sig i det socialkonstruktionistiska perspektivet då den handlar om hur förskollärarna resonerar kring vardagsmatematik. I den här kvalitativa studien deltog fem förskollärare och intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det som framgår i resultatet är att förskollärarna anser att vardagsmatematik är svårt att definiera, då det är ett stort område med många begrepp i. Men det som också lyfts fram är vikten av att arbeta och synliggöra matematiken i förskolans verksamheter, eftersom det här kan skapa en grund som är till hjälp för barnen vid senare matematiklärande. I resultatet framhävs även en variation av konkreta situationer där synliggörandet av vardagsmatematiken är av vikt.

Tidigare forskning har undersökt vad föräldrar och förskollärare anser om barns modersmål i förskolan, däremot visar studier att det behövs forskning om förskolechefers betydelse för barns lärande och utveckling. Därför vill vi med detta examensarbete undersöka och synliggöra vad förskolechefer framhåller som särskilt viktigt gällande arbetet med modersmål i förskolan. Examensarbetet har utgått från semistrukturerade intervjuer med fyra förskolechefer i södra Sverige. Vi har utgått från en socialkonstruktionistiskt teori där vi har valt inriktningen diskurspsykologi, som är relevant utifrån vårt syfte då vi är intresserade av hur förskolechefer använder sig av språket när de resonerar kring barns modersmål. Resultatet visar att samtliga förskolechefer har en positiv inställning till arbetet med barns modersmål men att majoriteten av förskolecheferna talar om olika utmaningar med arbetet av modersmål i förskolan. Dessutom framkommer det i resultatet att tre av fyra förskolechefer anser att förskollärare behöver kompetensutveckling inom arbetet med barns olika modersmål. Slutsatsen av detta examensarbete är att förskolechefer bekräftar vikten av barns modersmål men att det inte prioriteras av alla på grund av olika anledningar.