Utvecklingen av tekniken och den globalisering som skett har öppnat upp möjligheten till ledarskap på distans. Elektroniska kanaler har gjort det möjligt att utnyttja kompetens världen över. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur en personlig kontakt upprätthålls i ett distansförhållande mellan ledare och anställd. Studien ämnar undersöka hur ledaren agerar för att skapa motivation hos sina anställda och identifiera vilka kommunikationsbarriärer som finns. En fallstudie utfördes på Ericsson som är ett ledande företag inom kommunikationsteknik och har verksamhet i 180 länder. Deras slogan är "A World of Communication". På Ericsson arbetar många chefer med att leda på distans och de har anställda över hela världen. Intervjuer genomfördes med fem chefer för att få en inblick i hur ett distansledarskap går till, hur de agerar för att motivera sina anställda och hur de kommunicerar med dem. Enkäter skickades ut till ledarnas anställda för att även ta del av deras perspektiv av att arbeta på distans. Kommunikationen mellan ledare och anställda sker främst via telefonsamtal (one-to-one), telefonkonferens, videokonferens, Microsoft Lync, e-post, SMS och vid enstaka fall träffas de face-to-face. Kommunikationssvårigheter uppstår till följd av olika störningar vilket exempelvis kan vara; tidsskillnader, tekniska problem, kultur, språk och val av fel kanal. Utvecklingssamtal och en kontinuerlig öppen kontakt mellan parterna används för att uppfylla motivationsfaktorer men den personliga relationen försvåras vid distansarbetet. Informella möten är svåra att ersätta med kommunikationskanaler men en etablerad relation mellan ledare och följare visar på ett välfungerande distansarbete med minimerade kommunikationsbarriärer.

Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är. Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid internationalisering av ett företag. Vidare är syftetmed uppsatsen även att bestämma vikten av kunskapsinsamling och nätverk iinternationaliseringsprocessen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie medrespondenter från fallföretaget XXL Sport & Vildmark i Norge och Sverige. Utifrån denna uppsats drar författarna slutsatsen att mellan de närliggande marknadernaNorge och Sverige existerar psykiska- och institutionella distanser, trots att marknaderna avmånga anses snarlika. Vidare vill författarna föreslå att en extensiv kunskapsinsamling germöjlighet att identifiera sådana distanser vilket minskar antalet potentiella hinder somföretaget kan stöta på vid etableringen på den nya marknaden. Till sist anses att ett företagkan dra nytta av att använda sig av redan anknutna leverantörer, så kallade stabilarelationer, initialt vid etableringen på den utländska marknaden men att det är av stor viktatt penetrera det lokala nätverket och knyta kontakter på målmarknaden för att långsiktigtlyckas på denna.

Bakgrund Användandet av digital teknik ökar i samhället och i vården. Behandling avkostrelaterade diagnoser med hjälp av videosamtal har visat sig likvärdig med fysiskapatientmöten. Kunskapsläget kring patienternas inställning till dietistbehandling viavideosamtal är idag begränsad. Syfte Syftet med studien var att undersöka inställning till att träffa dietist via internet hosindivider där behov av dietistkontakt kan föreligga. Metod Webbenkät användes för att samla in data. Målgruppen var individer med diagnoserdär dietistkontakt kunde vara aktuell. Enkäten skickades ut till patientföreingar/-förbund iSverige som spred den via Facebook, e-post och hemsidor till sina medlemmar. Svarenanalyserades i SPSS med Spearman korrelation, Mann Whitney U test och Chi-2-test.Signifikansnivån valdes till p <0,05. Resultat Totalt deltog 1260 individer i studien. Medelåldern var 49år (SD=15,3), 85% varkvinnor och 61% hade högskoleutbildning eller högre. Majoriteten (64%) av deltagarna varpositiva till att ha videosamtal med dietist i framtiden. De skillnader som sågs mellanpatienter/patientanhöriga (p≤0,001) och kvinnor/män (p=0,037) i inställningen tillvideosamtal med dietist var relativt små. De som var positiva till videosamtal med dietist varäven mer positivt inställda till videosamtal generellt (p=0,010) och hade bättre upplevelse avbåde dietistkontakt (p=0,010) och sjukvården (p=0,050) än de som hade negativ inställning.Ju äldre deltagarna i studien var desto mindre positiva inställda var de till videosamtal meddietist (p=0,010). Orsaker till att vara tveksam till videosamtal med dietist var främst en riskför opersonlig kontakt och tekniskt krävande. Slutsats Patienter och patientanhöriga var positivt inställda till och redo för dietistbehandlingvia videosamtal. Ytterligare undersökningar krävs dock på mer specifika grupper.

Bakgrund: Det finns brister i hemsjukvården, patienters autonomi respekteras inte alltid. Fler patienter väljer att avsluta sina sista dagar i livet i hemmet och sjuksköterskor kan ställas inför stora utmaningar när det gäller att handha döende patienter. Svårigheter kan uppstå att följa patientens vilja och självbestämmande. Vården av döende patienter sker till stor del i hemmet där även närstående inkluderas i vården vilket gör att sjuksköterskan kan befinna sig i en utsatt situation då anhöriga kan kräva snabba beslut som kan vara svåra att fatta. Därför önskas tydligare riktlinjer inom ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskning. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier inklusive åtta underkategorier. Att ha en underlättande förhållning gentemot patienten genom att pendla mellan närhet och distans, göra patienten delaktig, skapa goda relationer samt känna stöd från teamet. Att ha en underlättande förhållning gentemot sig själv genom att ha självkännedom och att ha mod. Att ha en försvårande förhållning genom att ha brist på stöd och att inte ges möjlighet att hjälpa. Slutsats: Mod krävs för att våga vara nära patienten men även för att kunna distansera sig. Sjuksköterskor behöver kunna konsten att pendla mellan närhet och distans för att kunna vårda patienter vid vård i livets slutskede.

Bakgrund: Sjuka barn i norra delar av länet har inte samma tillgång till specifik barnkompetens på akutmottagningen vilket försvårar bedömningar. Konsekvenserna blir sämre vårdkvalitet samt långa resor till länssjukhuset. Familjer som vårdar svårt sjuka barn i hemmet är i behov av bättre stöd. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en ökad kvalitet i bedömningar av sjuka barn samt barnmedicinsk tillgänglighet för att bidra till ökad trygghet och vård på lika villkor genom att använda videokonsultation. Syftet med tillhörande studie var att beskriva och analysera föräldrars och professionellas upplevelser av att använda videokonsultationer mellan familj och barnsjukvård, samt att beskriva och analysera på vilket sätt de medverkade. Metod: PGSA-hjul användes för att planera, genomföra och studera införandet av videokonsultationer mellan länsdelssjukhus och länssjukhus samt mellan familj och barnsjukvården. Enskilda intervjuer, gruppintervjuer samt observationer genomfördes och materialet analyserades med en kavlitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet var för litet gällande videokonsultationer mellan vårdinrättningarna för att säkerställa ett tillförlitligt resultat. Analysen i studien resulterade i temat; Underlättande av trygghet och delaktighet för familjer med svårt sjuka barn i hemmiljö. Diskussion: Spridningen av videokonsultationer tog tid och få respondenter i studien gör att resultatet blir svår att generalisera.Slutsats: Visuell information kompletterade den verbala vilket underlättade bedömningar men även barnets medverkan.

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell.  I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid.  Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet.

Hela världen och så även universitetsstudenter har påverkats avpandemin och viruset Covid-19 under de senaste åren. Studiersom tidigare har hållits på universitet har nu gjorts om tilldistansstudier i väldig stor utsträckning. Tidigare forskning omskillnader i betyg mellan distansstudier och studier påuniversiteten har framför allt fokuserat på frivilligadistansstudier. Resultaten från dessa studier visar att de somstuderar på distans presterar bättre. Då det inte finns sammaincitament vid frivilliga som påtvingade distansstudierundersökte vi om resultaten skiljer sig åt även vid påtvingadedistansstudier. En icke-experimentell kvantitativ tvärsnittsstudieutfördes där en variansanalys gjordes med hjälp av ett envägsoberoende ANOVA och åtta dubbelsidigt oberoende t-test.Beräkningar från ANOVA visar F(1, 950)=7,548, p=0,006.Resultatet visar att det är statistiskt signifikant att påtvingadedistansstudier ger ett högre betyg än om studierna utförs påcampus.

Den senaste tidens samhällsutvecklingen och digitaliseringen har bidragit till att leda på distans fortsätter att vara ett aktuellt ämne och därför finns behovet att skapa ytterligare förståelse. Därför har denna studies syfte varit att skapa en fördjupad förståelse av chefers upplevelse av att leda på distans på ett företag som arbetat med att leda på distans under en längre tid. Där fokuset har varit att undersöka vilka utmaningar och möjligheter cheferna ser med att leda på distans samt vilka strategier de använder sig av när de leder på distans. Studien byggde på en kvalitativ datainsamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett företag inom skogsindustrin med chefer som har personalansvar och som antingen helt eller delvis har medarbetare som de leder på distans.I resultatet framkom tre huvudtemankommunikation, utveckling och struktur som besvarar och knyter an till de tre forskningsfrågorna. Där kommunikationen framkommit som en bakomliggande faktor till många av de utmaningar som nämns som bland annat de om tillit och teamkänsla. Möjligheterna som framkommit handlar till stor del om utveckling både för företaget och individer. När det gällde användandet av strategier var struktur en nyckelfaktor. Slutsatsen visade att det krävs en förmåga att kunna anpassa strategier efter nya behov och krav för att lyckas. Vidare framgick det i slutsatsen att det finns många utmaningar med att leda på distans och att dessa varierar övertid men att de går hantera om man är flexibel och anpassar strategierna ut efter behovet. Samtidigt som man kan se flera möjligheter med att leda på distans som även de väger upp för de utmaningar som finns.

Problemformulering: Hur hanterar konsultchefer på bemanningsföretag arbetet med personalansvar på distans? Syfte: Syftet med studien är att skildra hur personalansvar på distans hanteras av konsultchefer på bemanningsföretag. Vi vill därmed bidra med kunskap kring hantering av fenomenet personalansvar på distans för verksamma inom bemanningsbranschen. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet består av personliga intervjuer med sju konsultchefer som representerar sex olika bemanningsföretag. Slutsats: Personalansvaret för konsultchefer är omfångsrikt och skapar utmaningar och problematik till följd av att det är på distans. Hantering av personalansvar på distans sker genom tre huvudsakliga copingstrategier; förtroende, struktur och flexibilitet. Slutligen har en modell  skapats som beskriver konsultchefernas arbetssituation som spindeln i ett skört nätverk. Nyckelord: Personalansvar, distans, personalansvar på distans, hantering, möjligheter, utmaningar, förtroende, struktur, flexibilitet, coping, copingstrategier

Covid-19 pandemic has brought many social disturbances and changes into our daily life.With the expansion of the pandemic all countries have established new restrictions andrules around the world. One which seems a bit more challenging is the social distancing(physical distancing). In this research, we are studying the impacts of social distancing onthe social life of students. The aim of this research is to study how the students areaffected by the covid-19 restrictions and how they feel affected by the restrictions. Wehave used a qualitative research method for this study, and conducted a semi-structuredinterview involving 10 participants who are currently studying at Linköping University.Our qualitative results have guided us to the understanding that due to the restrictionscaused by covid-19 students have experienced some difficulties in maintaining their sociallife quality and keeping their daily routine and health balanced. According to the data thathave been collected from this study, indicates that the effects of social distancing haveaffected most students' both their social lives and well-being.