Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker akut vård. Adekvat smärtbedömning är förutsättningen för god smärtbehandling. Syfte: Att belysa resultatet av sjuksköterskans användande av smärtskattningsinstrument för bedömning av akut smärta hos vuxna patienter på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultat: Val av smärtskattningsinstrument: VAS och NRS är tillförlitliga instrument för att bedöma akut smärta. Professionell smärtbehandling: Användandet av smärtskattningsinstrument förkortade tiden till smärtbehandling samtidigt som fler blev smärtbehandlade. Upplevd kontra tolkad smärta: Sjuksköterskor underskattade ofta patienters akuta smärtintensitet. Kontinuerligt dokumenterade smärtanalyser: För att tillgodose att patienter får en så bra smärtbehandling som möjligt krävs att smärtanalyser utförs och dokumenteras vid inskrivning och kontinuerligt till utskrivning. Med regelbunden smärtskattning och dokumentation kan patienters smärtutveckling och eventuella behandlingsresultat följas. Slutsats: Förutsättningen för en adekvat smärtbehandling är att en smärtanalys utförts med ett smärtskattningsinstrument. Användandet av smärtskattningsinstrument leder till att patienter får adekvat smärtbehandling fortare. Smärtskattningsskalor är goda redskap för att bedöma smärta. En metod för att förbättra smärtbehandlingen kan vara att ha tydliga riktlinjer och rutiner som förespråkar användandet av smärtskattningsinstrument. / Background: Pain is one of the most common reasons for seeking emergency care. Adequate pain assessment is a prerequisite for good pain management. Aim: To illustrate the results of the nurse's use of pain assessment tools for the assessment of acute pain in adult patients in the emergency department. Method: Literature study with a systematic approach. Results: Choice of pain assessment tool: VAS and NRS are reliable tools for the measurement of acute pain. Professional pain management: The use of pain assessment tools shortened the time to pain relief, while more patients received analgesics. Experienced versus interpreted pain: Nurses often underestimated the patients' pain intensity. Continuously documented pain assessments: To assure that patients get the best pain management possible, documented pain assessments at enrollment and continuously to discharge are required. With regular pain assessment and documentation patients' pain development and possible treatment outcomes can be followed. Conclusion: The prerequisite for adequate pain management is a pain analysis performed with a pain assessment tool. The use of pain assessment tools leads to more patients getting adequate pain relief more rapidly. Pain rating scales are excellent tools to assess pain. A method to improve pain treatment may be to have policies and guidelines that advocate the use of pain rating scales.

<p>Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen<em> Pedagogisk dokumentation med IT-stöd </em>på högskolan i Skövde. I det empiriska materialet har vi sett att förskollärarna har en snarlik syn på vad syftet med pedagogisk dokumentation är och vad det är. De arbetar med arbetsverktyget i olika utsträckning i sitt arbete och ser olika på vikten av arbetsverktyget för utvecklingen av verksamheten. Under kursen på högskolan i Skövde har de tillägnat sig olika kunskaper som leder till att deras arbete utvecklats på olika sätt. De ser begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation men framförallt möjligheter där förskollärarnas egen inställning påverkar hur arbetet ser ut. Att skapa ett fungerande arbete med pedagogisk dokumentation verkar vara en process som sker i steg där ett utvecklat förhållningssätt och teknisk kunskap leder till fokusering på reflektion och utveckling av verksamheten. Vidare diskuteras kring hur utbildningen i pedagogisk dokumentation skulle kunna se ut.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how preschool teachers describe the characteristics of pedagogical documentation, and how these teachers work with it. We will also highlight the possibilities and limitations that preschool teachers see in their work with this tool. Our interest in this topic was raised during our education and VFU (practical education) because we then experienced that pedagogical documentation is a working tool that is becoming increasingly common in preschool. This is a qualitative study in which we have chosen to use semi-structured interviews to collect the empirical material. The study is based on four interviews with preschool teachers who have all read or are reading the course <em>Pedagogical documentation of IT support</em> at University of Skövde. In the empirical material we have seen that the preschool teachers have a similar view about the purpose with pedagogical documentation and what it is. They work with the working tool in varying degrees and look different on the importance of the working tool for the development of their work. During the course at University of Skövde they have acquired different skills that have lead to that their work has evolved in different ways. The preschool teachers can see limitations in their work with pedagogical documentation but they foremost see the opportunities and how their own attitude towards it affects their work. Creating an effective job of pedagogical documentation seems to be a process that takes place in steps, where a developed attitude and technical knowledge leads to a focus on reflection and development in their work. We further discuss how the education of pedagogical documentation should be developed.</p>

<p>Abstract</p><p>In order to stay competitive in today’s changing business world, companies need to manage</p><p>the increased complexity as they evolve. To be able to handle this complexity, many companies</p><p>chose to implement an ERP system. Investing in an ERP system is not something that</p><p>is made in a trice but is a large investment which together with today’s low-profit margins in</p><p>companies makes it essential to keep the costs as low as possible. More than half of the total</p><p>cost for an ERP investment is said to be related to costs for the system’s maintenance and</p><p>support. Documentation is one of the factors which affect this cost, and if it is not made satisfactorily</p><p>it is said to result in a considerable increase of the system’s total cost. This is why</p><p>it is important not to overlook the documentation as a part of ERP system development</p><p>project.</p><p>The purpose with this thesis is to investigate the existing documentation routines in ERP</p><p>system development projects at AB Volvo’s subsidiary Volvo IT, in order to find suggestions</p><p>of improvement for future projects. In order to fulfill the purpose of the study, we formed a</p><p>research question with three sub-questions and through a deep analysis of the empirical material</p><p>we presented the answers to these questions as the conclusions of this thesis.</p><p>Our study is based on an inductive research approach using a case study to gain deeper and</p><p>more helpful qualitative knowledge and data. The empirical data was analyzed using the</p><p>template analysis method where we divided the collected data into appropriate categories.</p><p>The knowledge created through this study is of exploratory, normative, predictive and categorical</p><p>nature.</p><p>After having analyzed the results from our case study we found several suggestions of improvements</p><p>for Volvo IT to use in future projects. For other companies involved in ERP</p><p>system development projects of their own, the conclusions of this thesis will work as valuable</p><p>issues to take into consideration for upcoming projects. We have concluded that the</p><p>main reason behind lacking quality of documentation in the development projects is not the</p><p>unawareness of its importance, but the absence of concrete evidence of high quality documentation’s</p><p>positive effects on a system’s total cost. We believe that in order to achieve documentation</p><p>of high quality, there needs to be a change of attitude to documentation as a</p><p>work task and the task itself must be higher prioritized in the projects. Another important</p><p>suggestion is that a control of the conducted documentation’s quality must be done, not only</p><p>a control of the existence of the right kind of documents. We are of the opinion that a company</p><p>should not allocate resources to create a method of documentation before the importance</p><p>of high quality documentation is clarified. Ultimately, we believe that the system development</p><p>process should be focused around the customer, because of the more frequent use</p><p>of custom made solutions and to help the people in the project to set the right level of abstraction</p><p>on the documentation.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>För att företag ska kunna behålla sin konkurrenskraft i näringslivet, behöver de hela tiden utvecklas.</p><p>Men med utveckling kommer en ökad komplexitet som måste hanteras på något</p><p>sätt. Många företag väljer då att investera i ett affärssystem (s.k. ERP-system), vilket inte är</p><p>något som görs lättvindigt utan är en ansenlig investering. Detta faktum tillsammans med</p><p>dagens låga vinstmarginaler i företag gör att det är väsentligt att hålla kostnaderna så låga</p><p>som möjligt. Mer än hälften av kostnaderna för ett ERP-system sägs vara relaterat till underhålls-</p><p>och supportverksamhet. En av de faktorer som påverkar denna stora kostnad är dokumentationsaktiviteter,</p><p>vilken ifall de inte är utförd på rätt sätt kan leda till en ansenlig ökning</p><p>av ett systems totala kostnad. Det är därför väldigt viktigt att inte förbise dokumentationen</p><p>som en del av ett ERP-systemutvecklingsprojekt.</p><p>Syftet med vår studie var att undersöka existerande dokumentationsrutiner i ERPsystemutvecklingsprojekt</p><p>hos Volvo AB’s dotterbolag Volvo IT, för att sedan presentera</p><p>förbättringsförslag för framtida projekt i företaget. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen,</p><p>tog vi fram en forskningsfråga med tre följdfrågor och genom en grundlig analys av det</p><p>empiriska materialet kommer vi att presentera svaren på dessa frågor som våra slutsatser.</p><p>Vi har valt att genomföra en fallstudie med en induktiv ansats, för att införskaffa oss djupare</p><p>kunskap och därmed kunna generera ny kunskap inom området. Det empiriska materialet</p><p>analyserades utifrån en given modell där insamlad data delades in i lämpliga kategorier. Kunskapen</p><p>genererad från vår studie är av följande kunskapsform; kategoriell, förklarande, förutsägande</p><p>och normativ.</p><p>Efter att ha analyserat resultatet av vår fallstudie kan vi presentera ett flertal förbättringsförslag</p><p>för Volvo IT’s användning i framtida projekt. För andra företag, involverade i ERPsystemutvecklingsprojekt,</p><p>kan dessa fungera som värdefulla förslag att ta i beaktande. Vi</p><p>kom fram till att den främsta anledningen till bristande dokumentation inte är omedvetenheten</p><p>om dess betydelse, utan avsaknaden av konkreta bevis på dess positiva effekter på ett systems</p><p>totala kostnad. Vi anser att det krävs en attitydförändring kring dokumentation som</p><p>arbetsuppgift för att uppnå dokumentation som är av hög kvalitet och att arbetsuppgiften</p><p>som sådan behöver få högre prioritet i projekten. Ett annat viktigt förbättringsförslag vi fann</p><p>var att en kontroll av den producerade dokumentationens kvalité måste utföras, och inte</p><p>bara en kontroll av att den rätta sortens dokument finns. Vi anser att ett företag inte bör allokera</p><p>resurser till att skapa en metod eller modell över hur man ska dokumentera förrän vikten</p><p>och effekten av hög kvalitetsdokumentation är klargjord. Till sist anser vi att systemutvecklingsprocessen</p><p>bör fokuseras kring den framtida användaren, dels på grund av dagens</p><p>ökade användning av skräddarsydda system men också för att det minskar risken för en oönskad</p><p>effekt på projektets omfattning samt att det ökar kvaliteten på den slutgiltiga dokumentationen.</p>

Ce travail de thèse répond à une demande du Centre de formation par apprentissage ingénieur 2000. Il s'agit de proposer, dans le cas d'une formation d'ingénieurs en alternance, des principes pour construire des activités académiques articulées aux activités industrielles. Nous avons alors choisi une approche didactique qui se centre sur l'activité de formation de l'apprenti ingénieur. Nous avons mis en évidence la nature des savoirs mobilisés dans des activités de conception dans les deux séquences de formation : ces savoirs sont fortement déterminés par la situation de l'activité en tant que complexe de conditions et de contraintes humaines, organisationnelles et matérielles. Par ailleurs nous avons montré que, quelle que soit la séquence de formation considérée (industrielle ou académique), l'activité de conception est définie par quatre caractères essentiels : la visée, la situation, les savoirs mobilisés et les modalités de mobilisation des savoirs. Les ruptures entre les activités de conception dans les deux séquences de la formation en alternance relativement à ces qutare caractères ont notamment été dégagées. Enfin, nous avons étudié les difficultés des apprentis à utiliser une assistance pédagogique en ligne et valider un carnet de bord en tant qu'outils permettant d'opérer des continuités, entre les activités de conception industrielles et académiques

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en slagverkare använder kroppen som semiotisk resurs samt hur övningsprocessen under en begränsad period är utformad. För att undersöka detta har jag under en femveckorsperiod övat på ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utgår jag ifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet redovisas att kroppen används både som uttrycksmedel men även som ett substitut för metronomen. Under övningspassen ligger ett stort fokus på tempo och stycket övas i uppdelade avsnitt och sällan som helhet. I diskussionen debatteras mitt användande av kroppen som semiotisk resurs utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Vidare diskuteras i förhållande till relevant litteratur och forskning huruvida min övningsstrategi är fördelaktig för min progression. / The purpose of this study is to examine how a percussionist uses her body as a semiotic resource and how the process of practising during a limited period is designed. In order to realize this I have self-monitored my 20 minute long practice sessions five days a week during a five-week period. This process has been documented by a video recording device and by writing a log after each session. In the analysis I use design theory as a theoretical perspective. The results show that my body is used both as an expressive tool as well as substitute for the metronome. During the practice sessions, tempo appears to be the main focus, and the musical piece is played in separate movements and rarely played from beginning to end. In the last chapter usage of the body as a semiotic resource is discussed from a design theoretical perspective. Lastly the use and quality of my practice strategy is discussed in relation to relevant literature and research.

This texts examines the potential of the documentation of socially engaged art to affect change. It looks at how it can extend the goal of political action inherent in much socially engaged artwork, particularly with reference to Corrie Peters thesis exhibition: All the rooming houses on my street have had their front door removed. / October 2015

Syftet med denna essä är att undersöka den konflikt som uppkommer när studenter som vi genomgår en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, där nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet från yrket. De situationer som uppstått i vår praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osäkerheten och kritiken vi har burit på har väckt en stark vilja att ta reda på vad dessa känslor bottnar i. Våra gestaltningar har uppstått i en verksamhet där Reggio Emiliafilosofin tycks vara rådande därför vill vi också undersöka vad Reggio Emiliafilosofin står för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation är och om det finns olika sätt att förstå detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer får vi syn på vårt eget kunnande och kan sätta det i relation till vår kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation. Den undersökning vi gör i och med denna essä ger oss möjligheter att få kunskap om Reggio Emiliafilosofin, pedagogisk dokumentation och vår egen kunskapsprocess. Detta hjälper oss vidare på vår kunskapsresa och i vår professionsutveckling. Vi har valt att skriva i essäform då vi önskar att använda en metod som är prövande och sökande samt att den ger oss möjligheter att utgå från våra egna erfarenheter. För att få en ökad förståelse för de frågor vi undersöker har vi försökt att se våra gestaltningar ur olika perspektiv med hjälp av relevant forskningslitteratur. I dialog och reflektion med varandra, handledaren och med övriga studenter i handledningsgruppen har vi fått distans till våra gestaltningar och gruppens tankar och frågor har hjälpt oss vidare i vårt undersökande. I vår essä använder vi oss av teorier som hermeneutik och fenomenologi vilket ger oss möjlighet att utgå från vår erfarenhet och tolka och förstå de fenomen som uppstår i vårt medvetande.

No description available.

Läsåret 2013/2014 saknar nästan var tionde elev i årskurs 6 godkänt betyg i matematik. Matematik är ett av tre ämnen som en elev behöver godkänt i för att senare under sin skolgång kunna få gymnasiebehörighet. Skolan har ett lagstadgat uppdrag att ge alla elever förutsättningar att nå godtagbara kunskapskrav och om så inte sker ska ett särskilt stöd sättas in och dokumenteras i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram får kontinuerligt utstå en hel del kritik för att de alltför ofta brister i kvalitet. Genom en kvalitativ textanalys granskas 15 åtgärdsprogram med syfte att utveckla kunskapen kring hur arbetet med särskilt stöd i matematik skrivs fram och bearbetas. Studien visar att det finns en koppling mellan åtgärdsprogram och kunskapskrav i 22 av 29 behovsbeskrivningar i 11 av 15 åtgärdsprogram. Det saknas i fyra av 15 åtgärdsprogram helt en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd utifrån kursplanen i matematiks centrala innehållsområden och angivna förmågor. Av 38 åtgärder i åtgärdsprogrammen är sex av tydlig karaktär och resterande 32 av diffus karaktär. En klar majoritet av åtgärderna uppfyller inte kriterier om utvärderingsbarhet och konkretion som anges i Skolverkets allmänna råd. Studien visar att 26 av 38 åtgärder har en anknytning till aktuell forskning kring vad som är att betrakta som gynnsamma åtgärder för elever i matematiksvårigheter. Enbart i två av 15 åtgärdsprogram syns ett tydligt samband mellan elevens framskrivna behov och de inskrivna åtgärderna. / Academic year 2013/2014 almost every tenth student in grades 6 lacks passing grade in mathematics. Mathematics is one of the three subjects that a student needs to pass in order to later in their schooling get high school eligibility. The school has a statutory mandate to provide all students with opportunities to achieve acceptable knowledge requirements and if this is not done, a special support should be deployed and documented in an education plan. Education plans must constantly endure a lot of criticism because they do often lack in quality. Through a qualitative text analysis 15 education plans will be reviewed for the purpose of developing knowledge about how the work with special support in math are projected and processed. The study shows that there is a link between education plan and knowledge requirement in 22 of the 29 necessary descriptions in 11 of the 15 education plans. In four of the 15 education plans a description of the student's special needs based on the Mathematical Syllabuses core content and given abilities is missing entirely. Of the 38 measures in the education plans there are six with distinct character and the remaining 32 are of a diffuse character. A clear majority of the measures do not fulfill the criteria of evaluability and concreteness specified in Skolverkets general advice. The study shows that 26 of the 38 measures are related to current research on what is considered to be favorable measures for students in mathematics difficulties. Only two of the 15 education plans shows a clear connection between the students written needs and measures.

This dissertation is a descriptive grammar of Yongning Na (Mosuo), a Tibeto-Burman language spoken in southwestern China. The theoretical approaches taken are functional syntax and the discourse-based approach to language description and documentation. The aim of this dissertation is to describe the ways that the language's features and subsystems intersect to make Na a unique entity: analyticity; zero anaphora; OV word order; topic/comment information structure; a five-part evidential system; a conjunct/disjunct-like system that intersects with evidentiality and verbal semantics; prolific grammaticalization; overlap between nominalization and relativization and associated structures; representation of time through aspect, Aktionsarten, adverbials, and discourse context; and the Daba shamanic register. / text