En förutsättning för ett välmående samhälle är bland annat jämställdhet när det kommer till psykisk hälsa. I dagens samhälle sjukskrivs allt fler till följd av stress och stressrelaterade sjukdomar. Mycket tyder dock på att upplevelse av stress och stressrelaterade sjukdomar är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade vad gäller just stress. Den här studiens syfte är att studera självskattad stress bland förvärvsarbetande föräldrar med hemmavarande barn och titta på hur det skiljer sig mellan könen samt bland hel- och deltidsarbetande. För att besvara studiens frågeställningar har ett datamaterial från European Social Survey från 2004 använts. Utöver respondenter från Sverige har även individer från Danmark och Norge inkluderats. Urvalet består av kvinnor och män som förvärvsarbetar minst åtta timmar i veckan, som lever i en heterosexuell parrelation och som har minst ett barn som fortfarande bor hemma. Det slutgiltiga urvalet bestod av 1199 individer. För att pröva studiens hypoteser har logistiska regressionsanalyser utförts. Resultaten av dessa analyser visade inga signifikanta samband mellan varken kön och stresseller arbetstid och stress. Däremot visade resultatet signifikanta samband för män mellan stress och variablerna barn under 13 år, inställning till hushållets gemensamma inkomst samt partnerns arbetstid. Resultatet för kvinnor visade signifikanta samband mellan stress och variablerna inställning till hushållets gemensamma inkomst och respondentens hushållsarbete.

The number of women farmers in the US continues to grow even at a time when the number of men farmers is decreasing. But even as women are experiencing growing representation in this historically men-dominated occupation, they are more likely to operate smaller farm operations, own less land, and earn less than men farmers. Additionally, there are barriers to accessing the full farmer identity due to their invisibility in the largely patriarchal structure of agriculture. In this dissertation, I endeavor to learn more about how women farmers navigate the gendered structure of farming, including barriers to accessing occupation-related resources and their farmer identity, and how women farmers are “doing” or “undoing” gender. Utilizing in-depth qualitative interviews, I interviewed 32 women farmers from 11 states and the country of Italy. I find that three main gendered structural barriers were experienced by the women farmers in this study, including access to capital-related resources, learning how to farm, and the women’s perception of conventional agriculture as a masculine occupation. I contributed to the growing “doing and undoing gender” literature by showing that the women in this study were actively engaged in interactions within and outside of their occupation that both conformed to and resisted traditional gendered expectations, demonstrating that doing and undoing gender is contextual and more of a spectrum than mutually exclusive categories of either/or. I also contributed to the “doing difference” literature by including women farmers of color, whose perspectives have been absent from previous research of women farmers. Their narratives included examples of discrimination and unequal treatment due to their race and gender, demonstrating a clear need for an intersectional analysis of women farmers. I conclude with a discussion of these implications and make policy recommendations based on knowledge gained from this research and offer suggestions for future research.

No description available.

New Age has often been described as a religion pertaining to women and studies has shown that women do indeed constitute the vast majority. A reversal of hierarchy between feminine and masculine attributes and values, common in a modern western society, has also been shown to occur. This study looks at how the feminine is visible in written text and pictures depicting people, more specifically in the periodical magazine Free that has a circulation of circa 25,000. The main bulk of the magazine is advertisements, and one reoccurring part is the article Frimodigt where several of the magazine’s advertisers take part in a short interview. Twelve of these interviews have been analyzed, along with depictions of 518 people from three issues. The theoretical framework that has been applied to the outcome of my analysis has been social constructivism, with particular emphasis on the paper Doing gender by the professors of sociology Candace West and Don Zimmerman. My findings indicate that the feminine, indeed, is thought of as very positive and sometimes contrasted with the masculine. This is not, however, reflected in the visual depictions of people since there doesn’t seem to be any difference between how men and women are portrayed. What sets them apart is how often they are portrayed where women, on average, is depicted 70 % of the time. The invocation of feminine traits in Frimodigt shows that gender roles and norms can be used in marketing by attributing these positive traits to the product being marketed. Furthermore, this indicates that the very act of taking part in this material as a believer can be seen as a feminine act that can make women be more feminine, and men to come in contact with, and develop, their feminine side. Another consequence is that New Age might be seen as very attractive to women because of their appraisal of femininity and the fact that the religion seems to be dominated and ruled by women, in stark contrast to more patriarchal religions.

The aim of this study was to acquire knowledge about leadership and how an organization that describes to be feminist is organized. This was done by studying how everyday tasks and institutionalised practices interact in the construction of the ”feminist” organization and its leadership. This study is a qualitative case-study based on an exploratory and investigative approach. Data was collected through observation, interviews and document study. The organization used in this study is a political youth organization with a feministic and socialistic agenda. This study is based on social constructionistic ontology and combined structural- and process perspectives on leadership and organization. The analysis was preformed using a theoretical framework comprising new institutional organization theory and a ”doing gender”-perspective.Results show that the studied organization can be described as ”feministic.” The analysis shows that there is a gap between the formal organizational structure and the informal organization. The feministic idea within the organization is mainly present at a discursive level where gender is a central aspect. The leadership within the organization is described by its members as a formal and collective leadership based on an equal leadership ideal. But analysis shows that the described leadership is contradictive. The leadership appears to be a male, gender-based construction at a symbolic level while girls in leading positions are seen as divergent as they are gendered in their leadership. The feministic idea's impact on leadership mainly consists of strengthening, supporting and developing girls as authorities within the organization. Furthermore, this study showed no evidence of a specific ”feminist leadership,” suggesting that a feminist organization does not have to bring a feminist leadership. / Syftet med denna studie har varit att utveckla kunskap om organisering och ledarskap i en organisation som beskriver sig vara feministisk. Det har skett genom att undersöka hur vardagligt görande inom organisationer och institutionaliserade praktiker samverkar i konstruktionen av den ”feministiska” organisationen och dess ledarskap. Studien är en kvalitativ fallstudie utifrån en explorativ och utforskande ansats. Data har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudie. Organisationen som har studerats är en feministisk, socialistiskt och politisk ungdomsorganisation. Uppsatsen har utgått från en socialkonstruktionistisk ontologi och ett kombinerat struktur- och processperspektiv på ledarskap och organisering. Analysen har skett med stöd av ett teoretiskt ramverk bestående av nyinstitutionell organisationsteori och ett ”doing gender”-perspektiv.Resultaten visar att den studerade organisationen kan beskrivas som ”feministisk”. Genom analysen har det framkommit att det finns ett glapp mellan den formella organisationsstrukturen och den informella organiseringen. Det yttrar sig genom att den feministiska idén främst framträder på en diskursiv nivå inom organisationen där även kön fått en central position. Ledarskapet beskrivs av organisationens medlemmar som ett formellt och kollektivt ledarskap, vilket utgörs av ett jämställt ledarskapsideal. Men analysen har synliggjort att detta ledarskap innefattar ett flertal motsägelser. Ledarskapet framstår som en manligt könsmärkt konstruktion på en symbolisk nivå inom den studerade organisationen. Tjejer i ledandepositioner får därmed en avvikande position eftersom de könas i sitt ledarskap. Den feministiska idéns inverkan på ledarskapet utgörs främst av att de inom organisationen talar om att stärka, stötta och bygga tjejer som auktoriteter. Ett särskilt ”feministisk ledarskap” har heller inte framträtt i studien, vilket visar på att en feministisk organisering inte nödvändigtvis medför ett feministiskt ledarskap.

Föreliggande uppsats utgår från en kvalitativ studie där medarbetarnas uppfattningar av jämställdhet har undersökts inom en statligt ägd organisation. Studien har genomförts utifrån ett genusperspektiv där syftet är att diskutera hur jämställdhet skapas i teori och praktik. Syftet innefattas även av medarbetarnas uppfattningar av manligt respektive kvinnligt och har besvarats med tre frågeställningar. Den första ser till vilka uppfattningar medarbetarna har av jämställdhet, nummer två behandlar policydokumentens betydelse och till sist undersöks vad som verkar hindrande samt främjande för jämställdhet. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa intervjuer samt dokumentanalyser av organisationens policys rörande jämställdhet. Studiens huvudresultat visar att organisationen misslyckas med kvalitativ jämställdhet och att fokus på kvantitativ jämställdhet inte är tillräckligt för att skapa jämställdhet. Resultatet visade även att normer styr mer än policys med lovord och att det finns förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Studiens slutsats är att synliggörande samt ifrågasättande av stereotypa uppfattningar krävs för att möjliggöra kvalitativ jämställdhet. / This essay is a qualitative study in which the employees' perceptions of gender equality have been investigated within a state-owned organization. The study has been conducted on the basis of a gender perspective where the purpose that is answered is how stereotypical perceptions of male and female are recreated and maintained. How the qualitative equality within the organization is affected by the stereotypical views is also included in the purpose, and has been answered with three questions. The first looks at what perceptions the employees have of gender equality, number two deals with the significance of the policy documents and the last question examines what seems to be obstructing and promoting gender equality. The empirical data has been collected through six qualitative interviews and document analyzes of the organisation's policies on gender equality. The main results of the study showed that the organization fails with qualitative equality and that quantitative equality is not enough. The results also showed that norms govern more than policies with praise and that there are expectations of how men and women should behave. The study's conclusion is that visibility and questioning of stereotypical perceptions is required to enable qualitative equality.

Située au croisement de la sociologie du genre et de la sociologie des groupes professionnels, cette thèse vise à explorer quand et comment le genre devient un élément constitutif de l’organisation du travail dans les métiers de la viande et des fleurs. À partir d’une enquête ethnographique qui prête une attention particulière à l’agencement phénoménal des activités, elle s’attache à rendre compte de la manière dont les appartenances sexuées sont actualisées dans le cours des interactions professionnelles. Elle montre que les membres d’un groupe professionnel statistiquement sexué ne mobilisent pas toujours le genre de la même manière et ne l’investissent pas forcément d’une même signification opératoire. Il ne s’agit donc pas de supposer d’emblée une pertinence constante de l’appartenance sexuée, même dans des contextes professionnels marqués par des asymétries profondes de ce point de vue. Il convient plutôt de reconnaitre que la mise en pratique du genre est susceptible de se décliner de façons différentes selon les contextes d’interaction. En insistant sur les effets de situation dans la manière dont les individus « font du genre » (do gender), cette thèse apporte une contribution originale à l’analyse des processus de (dé-)sexuation des activités professionnelles. Enfin, en s’intéressant à leur organisation et aux épreuves que les professionnel·le·s traversent, cette thèse propose une lecture sociologique de deux métiers qui demeurent encore peu ou pas étudiés / Located at the intersection of the gender studies and the sociology of occupational groups, this thesis aims to explore when and how gender becomes a constituent part of workplace activities for two contrasting occupational groups: butchers and florists. Based on ethnographic fieldwork that focuses on the phenomenal organization of activities, it seeks to account for the ways in which gender becomes relevant to these professionals and their clients in the course of occupational interactions. It shows that the members of a statistically gender segregated occupation don’t always mobilize gender in the same way and don’t necessarily invest it with the same operative meaning. Therefore, even in contexts marked by profound gender asymmetries, it is important not to assume a constant relevance of gender and sex categories. Rather, it should be recognized that the gendered practices are likely to be quite specific to the occupational context under study. By focusing on the effects of the situation on the ways in which individuals “do gender”, this thesis makes an original contribution to the analysis of the processes of (de-)gendering professional activities. Finally, by studying the organization and professional experiences of butchers and florists, this thesis enhances our sociological reading of two occupations that have been little studied to date.

The purpose of this research is to analyse how gender is ‘done’, represented and reproduced in a Peruvian baby shower ritual. The study is situated geographically in the urban Andean setting of Cusco, and theoretically, in a feminist framework combining an ethnomethodological ‘doing gender’ perspective, anchored in social interactions, with a linguistic performativity approach, as formulated by Judith Butler. In the latter, gender is understood as performed through discursive practices of iterability. The ethnographic material, collected from two baby showers and additional interviews, demonstrate several ways and sites in which gender is done and performed in the Cusqeanean baby shower. This occurs, for instance, by the means of gendered gifts, decorations and performances of gender-crossing and hyperbolised displays of masculinity, femininity and sexuality.             Furthermore, to help make sense of the notions of prenatal gender, as well as the strictly gendered cultural norms for invitation cards, decoration and gift-making, which made me unknowingly brake conventions when bringing gender-neutral wooden toys to a Peruvian baby shower, I draw on theorisation of fetal personhood. Adapting van Gennep’s (2004[1909]) concept, I propose that the baby shower could be conceptualised as a rite of passage, in which the unborn transcends from the state of fetus to a gendered baby. The acts of naming and attributing gender in the baby shower ritual, I argue, are requisites for incorporating the child into the society, as family members and, ultimately, as human beings. The baby shower can, thus, be regarded a crucial site for the ‘social birth’ of the Cusqueanean baby.

Denna studie grundar sig i en forskning gällande arbetet kring genus och jämställdhet i två olika yrkesbranscher inom samma organisation. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och granskas arbetsmarknaden närmare framträder den interna könssegregeringen. Det betyder att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsgivare utför olika arbetsuppgifter. Enligt tidigare forskning har kvinnors andel av arbetskraften ökat kraftigt sedan 1960 och detta har medfört att ett stort steg tagits mot ökad jämställdhet. Kvinnor och män har valt olika yrkesinriktningar som resulterat i en könssegregerad arbetsmarknad. En bidragande orsak till att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är starkt könssegregerad är beskrivningen av yrken och branscher såsom "typiskt kvinnliga" och "typiskt manliga". Utgångspunkten för denna studie är att ta fram mer forskning kring genus och jämställdhet. Syftet med studien är således att undersöka två olika yrkesbranscher som uppvisar kvinnodominans respektive mansdominans inom en och samma organisation. Tidigare forskning påvisar att olikheter i traditioner, förhållningssätt samt värderingar som är relaterade till genusmönstret bidrar till att kvinnor dominerar i hemtjänsten och män i de tekniska verksamheterna. Dessa genusmönster har stor betydelse för arbetsmiljöförhållandena eftersom det påverkar alla delar av vårt samhälle. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer sett ur ett hermeneutiskt perspektiv. Intervjuer har genomförts med personer med olika befattningar från räddningstjänsten, vård och omsorg (hemtjänst) samt personalchef. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att den mansdominerade yrkesbranschen har kommit längre i arbetet för jämställdhet genom exempelvis lön och ombyggnationer till kvinnliga omklädningsrum. Samt att vissa av brandmännens partners är emot kvinnliga brandmän. / This study is based on research into the work of gender and equality in two different professions within the same organization. The Swedish labor market is gender segregated and is the labor market to be examined closer stands the internal gender segregation. This means that women and men with the same occupation and sometimes the same employer perform different tasks. According to previous research, women's share of labor has increased significantly since 1960, and this has led to a major step towards increased gender equality. Women and men have chosen different professions that resulted in a gender segregated labor market. A contributory reason why the Swedish labor market is still highly gender segregated is the description of professions and industries such as "typically female" and "typically male". The starting point for this study is to develop more research on the importance of the Swedish gender-based labor market. The purpose of the study is thus to investigate two different professions that exhibit women dominance and men dominance within one and the same organization. Previous research shows that differences in traditions, attitudes and values are related to gender patterns. This makes women dominate the home care services and men in the technical activities. These gender patterns are of great importance to the working environment, as it affects all parts of our society. The study has been conducted with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, health and social care (home care service), and the staff manager. The study has been analyzed with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, healthcare and home care services and the responsible human resource manager. The results from the interviews have been analyzed based on the theoretical reference frame-work. In this study we have come to the conclusion that the male-dominated occupational field has gone further in the work of gender equality, for example, new dressing rooms for women. And some of the firemen's partners are against female firefighters.

Tidigare forskning visar att kvinnor i mansdominerade branscher upplever ett antal utmaningar i formav långa arbetsdagar, manlig jargong och sexism. Stor del av den tidigare forskningen jag har tagit delav fokuserar på manligt och kvinnligt ur ett perspektiv där kvinnors utvecklings- och karriärmöjligheterär i fokus. Syftet med denna studie är istället att skapa fördjupad förståelse av kvinnor med finansiellayrkens upplevelser och erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Detta gjordes genom attstudera hur kvinnorna uppfattar sig själva i relation till sin yrkesroll samt hur de beskriver och förhållersig till den arbetsplatskontext de arbetar i. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ontologi med ett strukturalistiskt ochsocialkonstruktionistisk perspektiv på kön i organisationer. Det empiriska materialet utgörs av tiosemistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med finansiella yrken i ett antal olikaorganisationer inom finansbranschen. Materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverketbestående av Kanters strukturella teori, ett ”doing gender”-perspektiv samt begreppet könsstereotyper.Resultatet visar hur kvinnorna är delaktiga i processen av skapandet av kön genom att de upprätthålleroch anpassar sig efter den manliga normen. När kvinnor och mäns stereotypiska egenskaper ställs motvarandra, framträder mannens egenskaper som mest eftersträvansvärda. Kvinnorna beskriver själva attde främst upplevt fördelar av att arbeta i en mansdominerad bransch där synligheten hjälpt dem på vägenframåt i karriären. Analysen visar däremot att deras upplevelser även kantas av en ständig anpassningtill den manliga normen samt en verklighet där de stundtals blir ifrågasatta och förminskade.